av Dearself

Ragna
tis, 2020-07-28 - 18:01

Jag känner igen mig så mycket i det du skriver. Det är verkligen som att leva i en mardröm. Även om mitt barn "bara" använder alkohol så blir det väldigt dramatiskt. Har varit ambulansfärder, inläggningar, poliser...Jag känner också igen mig i känslan av att vilja veta att jag har gjort allt jag kunnat. Så har jag tänkt länge.
Även min dotter var som "vem som helst" (om än som en person som drack "lite för mycket") innan hon blev så sjuk. även om det förstås varit en gradvis utveckling. De perioder hon lyckats vara helnykter har hon varit tillbaka i det, efter en tids dåligt mående och abstinens. Sen, pang, har det hänt igen, och då forsätter det bara...
Det lite modernare sättet att se på relationen till sin beroendesjuka anhöriga finns t ex hos CRAFT, det känner du säkert till. Kanske speciellt viktigt när det handlar om just att vara förälder till någon med beroende. Det handlar mycket om att bevara en så god relation som möjligt, samtidigt som man försöker hjälpa sin anhöriga att söka hjälp/bli frisk. Jag besökte ett alanonmöte en gång och där tyckte jag att det handlade mest om "stäng dörren, tänk på dig själv" (förutom allt högläsande ur alaonon/aa-litteraturen). Men det var bara en gång och jag har ju hört att många fått bra, mycket bra, stöd från alanon. Nu finns CRAFT på frammarsch i Sverige och utbildade rådgivare finns bland annat hos socialtjänsten på olika håll. Jag går just nu en kraft-baserad internetkurs hos Beroendecentrum i Stockholm, och har även haft en privat stödkontakt med en craftutbildad rådgivare. Innan jag visste så mycket om att det fanns i Sverige läste jag en del på framförallt amerikanska sidor, bl a detta: https://www.rehabs.com/pro-talk/dont-abandon-your-children-when-they-ar…
Tänker på er och hoppas på att förvaltningsrättens beslut ska leda till att det kan börja bli bättre. Kram.

Dearself
tis, 2020-07-28 - 19:52

Gör det! Jag blev helt besatt av den podden och tycker den har gett mig hopp när det varit som mörkast. Och angående "bara alkohol". Min son dricker också alkohol ibland även om det inte är hans huvuddrog och många gånger är jag som räddast då. Det blir så kaotiskt och de blir ju aldrig bara lite berusade utan redlösa och utsätter sig för enorma faror så kampen mot alkohol är precis lika allvarlig. Jag har gått en kurs i CRAFT. Suger i mig allt jag kan när jag har ork och plockar det bästa ur det. Sedan finns det andra stunder då man absolut inte ens orkar prata om situationen. Lycka till med din dotter. Det enda man vill är att de ska få det liv de egentligen vill ha.
Jag är säker på att du är otroligt viktig för din dotter. Många ( gamla vänner,osv ) vänder dem ryggen när de inte orkar med deras återfall längre och de ser på sig själva med ett allt större självförakt.
Ta hand om dig<3

Dearself
sön, 2020-08-16 - 18:57

Hej
Har inte varit inne på ett tag. Det har gått " ok" efter omständigheterna även om det är tufft för honom. Känns som att han ändå accepterat situationen och han och hans socialsekreterare planerar för behandlig framåt ( mer öppet ställe ) som jag tror kan vara bra.
Kan bara hoppas att detta leder till något bra!
För min del är det väldigt skönt att slippa oroa mig och vänta på att nåt katastrofalt ska hända .

Kram

Ragna
lör, 2020-08-22 - 22:48

Hoppas, hoppas, hoppas att det leder till något bra.
Och så skönt för dig att slippa den ständiga oron. Den är så förödande. Det känns som om den håller på att bryta ner mig helt.
Stor kram

Dearself
sön, 2020-08-23 - 22:44

Tyvärr gör den ju det, oron. Jag har svårt att veta mina egna behov och har delvis tappat bort vem jag är med tankte på att allt handlar om någon annan hela tiden. Vet inte hur man ska hitta nån sorts " balans" i det när man är i de där akuta perioderna.

Kram och ta hand om dig!