Sedan är det bara att gå vidare, en erfarenhet rikare. Det finns nog ingen här inne som inte tagit ett återfall eller riskerar att ta ett i framtiden.
Antabus? Jag är ingen auktoritet, men jag har två 6-månaders kurer i bagaget. Har fungerat perfekt för mig, men det är en nödbroms. Så länge du tar Antabus slipper du alla diskussioner. Du kan inte dricka, helt enkelt.
Vad du inte får glömma (som jag gjorde) är att du fortfarande måste bestämma dig för att sluta dricka. Annars är du förmodligen snart tillbaka där du började.
Det är en ganska radikal metod, men den fungerar.

Du kan glömma alla farhågor om levervärden. Jag går på årliga kontroller pga andra mediciner och beroendemottagningen tog regelbundna prover för att kontrollera dem. Antabus har inte påverkat mina värden öht.

Lycka till, vilken väg du än väljer.

Onkel f

Det blev "bara" en bib, fastnade inte i att köpa mer i alla fall. Tråkigt och onödigt, det var inte så att jag mådde bra av det alls utan det är ju något slags tvångsbeteende. Känner ändå en viss självmedkänsla. Inget blir ju bättre av att slå på sig själv och känna sig dålig. Det har jag gjort tillräckligt mycket i livet och det har aldrig kommit något gott av det, tvärtom.

Så nu tar jag nya tag. I all ödmjukhet. Dagens bra saker: åkt till återvinningen med massa prylar samt tagit en springrunda.

Det kan ju vara nästan vad som helst som triggar suget men för mig var det särskilt två saker den här gången:
1. Ibland då jag ska göra något som tar emot väldigt mycket och som känns jobbigt så har jag tagit till alkoholen. Tänkt att det säkert går bättre om jag är lite smålullig. Istället- jo tjena vad mycket som blev gjort! Ingenting för det mesta.
2. Om jag varit "duktig" ett tag och skött min hälsa, tränat, städat, vårdat mina relationer, helt enkelt gjort bra saker så kan jag få impulser att dricka fast jag vet hur jag kommer att må. Varför ska jag sabba saker då jag mår bra?

Nu tar jag verkligen en dag i sänder.

Har sovit dåligt den senaste tiden, vaknat upp under natten och vaknat tidigt. Tänkte i morse att jag skulle försöka ta min springrunda tidigt, mår ju så bra efter den (Inte under den haha)
Det kändes toppen! Tänk om jag skulle kunna fortsätta med detta även då jag börjar jobba. För mig har det länge varit så att det är lättare för mig att avstå från alkohol då jag är ledig. Har ett bra och meningsfullt jobb men blir ändå uttröttad efter arbetsdagen och "behöver " då varva ner med alkohol. Och då blir det ju ingen träning, inte så mycket annat heller.

Men om jag istället skulle börja dagen med en springrunda så skulle jag ha träningen gjord. Är en morgonmänniska, har alltid mest energi tidigt på dagen och så börjar den sjunka vid 14-tiden. Då skulle jag kunna ägna mig åt annat på kvällen, sociala grejer, lugnare saker.

Funderar på att sluta räkna dagar. Verkar som att de flesta räknar? Vad är för- respektive nackdelarna med att räkna? En nackdel för mig är att det skapar en press, har sjukt svårt för krav och förväntningar. Kan gå totalt i baklås då eller bli obstinat. Å andra sidan är det sannolikt bra eftersom så många gör det?

Hej,
Jag har tappat räkningen lite själv på dagarna, i min egen dagbok noterar jag dagarna fortfarande, men de har inte så stor betydelse längre. Onsdagar är ny vecka, men jag måste tänka efter om det är 4 eller 5 veckor.

Efter ett tag kanske det är mindre viktigt? Fast samtidigt, är det nog bra att ha någon slags koll - morot ett bra tag.

Jag känner igen det där med att varva ned med A. Det känns ju bra för stunden, men ger ju inte de bästa förutsättningarna dagen efter. Man har minst lika stort behov av A för att varva ned kväll 2 osv. Karusellen är igång. En vana väl värd att ändra på.

Jag räknar dagar. För mig känns varje nykter dag som en liten delseger, och jag känner mig rätt nöjd när jag kan notera ännu en i min kalender. Vem vill bryta en segersvit??

Oavsett. Du gör på ditt sätt och jag på mitt. Så länge vi jobbar mot våra respektive mål är allt ok!
Heja dig!

Onkel F

Jag har en app som räknar åt mig, som heter Nomo Sobriety Clocks. Den visar 170 dagar idag, tjoho!

Sen skriver jag antal veckor på väggalmanackan och jag har även börjat sätta under 500 kr/vecka, ungefär det jag har lagt på alkohol innan.

Det jag firar stolt är varje nykter månad ? Och jag firar med att köpa mig något fint.

Jag tycker att man ska ta alla tillfällen att stolt berätta hur duktig man är. Det är en enorm prestation att lyckas hålla sig nykter.

Kram ?

Men fram till 90 dagar räknade jag nog både dagar och veckor.
Jag accelererar alltid lite inför ny månad, ger mig tillfälle att känna mig stolt och reflektera extra.
Reflektera över det nyktra livet gör jag dagligen, som att gå sina 10 000 steg så tänker jag mina tankar.
Men om det skapar press, skippa att räkna! Kram ?

Tack för respons Se klart, Andrahalvlek, Onkel F och VillJuLevaOckså ❤
Jo jag räknar väl också. Är kanske bara sur för att jag tog ett återfall...

Men, nu är jag arg på livet. Det är så orättvist! Har suttit vid en anhörigs dödsbädd idag. En person som älskar livet. Och som nu kommer att dö i förtid. Inget alkoholrelaterat, utan en hemsk sjukdom. Precis som med min mamma. Jag vet att livet är orättvist, men det är så sorgligt...

Jag hoppas du mår bra, även om du är arg på livet för att det är orättvist. Hoppas du har orkat hantera känslorna på ett så bra sätt som möjligt. Ibland måste man försöka vara stark.

Med omtanke och medkänsla

Onkel F