Mångurkan

Jag är så arg, så besviken och så fruktansvärt ledsen.
Samtidigt känner jag mig så jävla lurad.
Under våren och sommaren har det eskalerat. 6-12 starköl/dagligen.
Har bett om och om och om igen att låta bli. Hen som jag skriver om har till och med bett mig säga till att det inte ska drickas någon öl..
När detta påtalas blir hen sur och det finns alltid en ursäkt att öppna en öl.

Under vår bekantskap som varat i 4 år kan jag nog räkna gångerna som hen varit nykter.

Mångurkan,
ledsamt med detta beroende... Förstår att du är arg, besviken och ledsen. Ja, det finns väl alltid en ursäkt. Något roligt /dåligt har hänt, det är helg, det är hett - eller så kan man helt enkelt inte låta bli.

Då du säger till om drickandet kanske det blir som en signal på något hen inte kan kontrollera i sin vardag. Hen kanske inser att hen borde låta bli/dra ner men kan inte. Eller så ses allt vara under kontroll av hen, typ "lite kan man väl ta". Och att de som säger annat är jobbiga.