av Vinäger

Ny här med egen tråd. Har dock läst många inlägg sedan jag hittade forumet för några veckor sedan.

Bestämde i tisdags morse att det får vara nog nu. Kände inte ens ett sug de första dagarna, ett par värktabletter mot huvudvärken bara. Efter att ha läst mångas berättelser förstod jag att lockelsen säkert kommer att dyka upp. I går längtade jag, men tack och lov infann sig aldrig tillfället.

Nu önskar jag lite pepp när suget sätter in. Har förstått att det finns många, många i samma situation som jag. Att det hjälper att läsa om andras erfarenheter och se responsen de får känns stort.

Hälsningar en lyckligt gift kvinna med ett bra jobb och flera fina (vuxna) barn. Så varför?

FinaLisa
tors, 2020-07-30 - 07:29

Och Gamlahäst, vad kul att du dyker upp! ??

Håller med till fullo, all uppmuntran är välkommen och nödvändig för att man ska orka kämpa mot ?.
Har som du Vinäger, flera nyktra perioder bakom mig tack vare forumet.
Men ibland är det stört omöjligt att hålla sig..? Oron, ångesten, ledsamheten, rastlösheten, ilskan, ja alla känslostormar som växer inom en gör att man ibland faller inombords.
Så när man väl reser sig igen behöver man hejarop och applåder, ????? och ingen Luther på axeln...

Så tack Vinäger?, du är så klok och fin, ? och så vet du att du är välkommen om du har vägarna förbi?
Kramar ???

Vinäger
mån, 2020-08-03 - 11:14

Varning för långt och eventuellt provocerande innehåll. Vill på ett sätt inte skriva, men känner att jag måste få mina tankar på pränt.

Först av allt, tack för all respons. Inser att ämnet väcker känslor. Vill klargöra att jag inte tycker att alla måste skriva något i varje tråd. Absolut inte. Inte heller vara rädda för att ifrågasätta eller använda (galg-)humor. De enda "krav" jag stött på under mina tre år här är att skriva hyfsat nykter, ha ett gott bemötande samt att inte länka för mycket.

Själv har jag skrivit massor av inlägg, både i min egen tråd och i andras. Förutom de senaste månaderna har jag varit mycket aktiv, välkomnat och peppat många. Men ibland tryter orken och då får man dra sig tillbaka, det är helt ok och måste fortsatt få vara så. Den där växeldragningen, ni vet.

Då jag inser att relativt många läser och reagerar på det jag skriver, fortsätter jag att uppdatera då och då. Vill helst skriva hos er alla, särskilt hos mina "gamla" vänner här, men fixar det inte. Har svårt att begränsa mig (vilken överraskning...) och tänker att om jag börjar hos någon, måste jag fortsätta i evighet. Dumt, jag vet, men tror att flera känner igen sig.

Åter till alkohol(o)vanorna...

Vet inte hur och när det blev så att jag kom att bli en som försvarar dem som inte klarar att bli helvita. Det har aldrig varit min mening i alla fall. Att jag fortsätter att skriva om det som jag ser som det näst bästa alternativet är för att jag tror att det fyller ett syfte. Mer om det senare.

Efter att gång på gång ha misslyckats med att bli helt nykter - även efter flera vita månader - måste jag hitta en annan strategi. Inser att min motivation inte är på topp längre och att jag just nu inte är mottaglig för fakta kring total avhållsamhet. Självklart förstår jag intellektuellt att det är det bästa alternativet, men jag fixar det inte för tillfället.

Så istället gör att ge upp och dricka massor "för att jag ändå inte klarar det" letar jag andra metoder och infallsvinklar. Hävdar fortfarande att det är bättre att dricka lite än mycket, så länge man lyckas hålla intaget i schack.

Flera studier visar att vissa kan lära sig att kontrollera sitt drickande och allt fler alkoholterapeuter och renommérade mottagningar har det som alternativ behandlingsmetod. Li-Lo här på forumet har också i någon tråd tagit upp att dessa studier finns.

Att jag ens ger mig på att skriva om detta här - känner en risk att någon kan bli triggad och tycka att det inte är så farligt med konsumtionen - är på grund av det jag läste om varför flera erbjuder kontrollerat drickande som metod. Det går ut på att om man endast förespråkar total avhållsamhet är det många som aldrig söker hjälp. Människor fortsätter alltså att dricka för att de läst om att helnyktert är det enda som funkar, annars kan man typ lika gärna fortsätta. Då de inte klarar helvitt, dricker de på som vanligt och känner att de är helt körda. Vilket slöseri med liv!

Tänker att det är lite så jag har känt nu den senaste tiden. Om man säger att man personligen tror att den enda vägen är att aldrig ta första glaset är det självklart helt ok. Att uttrycka saker som att om man druckit sig till ett beroende kan man ALDRIG ta ett glas igen, kan dock kännas fel. Missförstå mig rätt nu, jag vet att de allra flesta förespråkar total avhållsamhet - och att det fortfarande självklart är det bästa - men det finns trots allt människor som har haft ett beroende som klarar att dricka lite ibland. Som jag skrivit förr har jag några i min bekantskapskrets som gjort det under många år.

VARFÖR man sedan väljer att försöka kontrollera sitt drickande istället för att sluta helt är en annan diskussion. I början är det en hel del räknande och tänkande, så det är säkert mycket enklare med total avhållsamhet. Inga diskussioner, utan endast "nej tack, jag dricker inte". Men för oss som inte är där (ännu?) är det förstås bättre att dricka mindre.

Önskar av hela mitt hjärta att detta inlägg inte tas som ett förespråkande av att det är riskfritt att fortsätta dricka eller att vem som helst enkelt kan lära sig att kontrollera sitt intag. För det är det inte. Det krävs mycket av den som vill försöka och det är inte alls säkert att det lyckas.

Men, återigen, för mig är det här för tillfället det enda alternativet. Har fått så många nya insikter under semestern. Läst massor om att som metod minska sitt intag och har redan kommit en bra bit på väg. Om ett par veckor ska jag träffa min samtalsterapeut för andra gången. Har bestämt mig för att jag vill ta upp min A-problematik då. Får se vad det leder till.

Vill skicka massor av kärlek till er alla. Vilka kämpar det finns här. ? Ni som har klarat av att sluta helt, jag beundrar er. Verkligen. Och till er som inte har kommit lika långt, ni är fantastiska som aldrig ger upp. ? Glöm aldrig det.

En dag i taget. I dag är jag nykter. Gott så.

Kram kram

Mrx
mån, 2020-08-03 - 11:26

Vinäger, ditt senaste inlägg är kanon bra. Jag köper ditt resonemang helt och hållet. Mina alkohol vanor har blivit mycket bättre sedan jag började hänga här för nått år sedan. Jag har precis som du långa helt vita perioder i mitt bagage. Jag väljer att dricka lite alkohol ibland även fast jag vet att jag mår bäst när jag avstår helt. Jag tycker det är bra att du skriver om kontrollerat drickande som alternativ. Jag personligen tror att folk kan bli avskräckta om det bara skrivs om noll tolerans. Alla klarar inte av att bli helnyktra på en gång. Att dra ner på din konsumtion kan vara en lättare väg än att avstå helt. Förhoppningsvis är det startskottet på en långsiktig förändring till en sundare livsstil. En dag i taget ?
/Mrx

Torn
mån, 2020-08-03 - 15:22

Du har självklart rätt Vinäger, det absolut bästa är att inte dricka någon alkohol alls, där är det nog ingen
som kan säga något annat med tanke vad endast lite alkohol i kroppen kan innebära med att köra bil onykter tex. Alkoholen påverkar hjärnan även om man bara dricker 1 gång om året. Alkohol är inget som kroppen behöver för att överleva. Klarar man inte att vara helnykter så är det näst bästa såklart att dricka så lite alkohol som möjligt. Och det är ju jättebra för dem som klarar att dricka såpass lite att ingen/inget blir lidande och om man mår bättre av det än att inte dricka alls.

Det jag tycker är synd är att så många tror att dom klarar att dricka normalt och sedan inte klarar det. Detta utan att ha gett nykterheten en ordentlig chans. För egen del har det sett ungefär enligt följande: Efter 1 månad, en lättnad, det jobbigaste var över. Efter 3 månader, framtidshopp, jag kanske kan klara detta! Månad 4-5, nya positiva saker upptäcktes hela tiden. Att börja dricka lite igen kändes helt onormalt, fördelarna med att vara nykter överskred vida mitt förra liv, även hur det var för 25 år sedan när jag bara drack lite på helgerna. Månad 6- nutid, det känns helt naturligt att vara nykter, att säga till någon att jag inte dricker är som att tacka nej till en extra portion mat när man är proppmätt. Helt naturligt. Saknar absolut ingenting som har med alkohol att göra. Tvärtom är väldigt skeptisk till alkohol och vilken skada den ställer till med i samhället och för människor världen över.

Så risken med att propagera för ett kontrollerat drickande är att de som inte kommit så långt ännu, och inte
hunnit upptäcka de riktigt stora fördelarna får för sig att testa dricka kontrollerat och åker dit. Men för dem som har varit nyktra i lite längre perioder (5-6 mån+) och inte mår bra då, så är ju kontrollerat drickande ett alternativ att testa.

OBS, detta är mina personliga erfarenheter, och hur det känns för mig nu. Detta behöver absolut inte gälla rent allmänt. Men här på forumet är ju ordet fritt, och jag liksom du Vinäger ville få mina tankar på pränt.

Jag önskar dig allt väl och hoppas att du hamnar där du själv känner att du mår bäst.? Kram

Mirabelle G-S
mån, 2020-08-03 - 16:38

Jag tycker inte du ska oroa dig så mycket över ifall det du skriver kan trigga någon. Den som triggas till att dricka av någon annans funderingar på internet är nog helt enkelt inte redo att leva nyktert. Om det inte var ditt inlägg som passligt dök upp och gav tillfället att ta det första glaset så skulle det ha varit något annat liksom. Jag tror som du att många som borde inte börjar sin resa mot ett nyktrare liv just pga att en helvit framtid, för alltid, känns överväldigande. De flesta som blir nykterister har väl egentligen börjat med att försöka dricka kontrollerat, kanske efter ett uppehåll. En del lyckas, och är nöjda med det. Andra väljer att dra åt svångremmen ännu mer vart det lider. Det är en resa. Man tar ett steg i taget. Man måste inte se hela trappan för att ta det första klivet ? Kram på dig!

Andrahalvlek
mån, 2020-08-03 - 18:24

Om allt faktiskt. Inte dricka är bäst och dricka kontrollerat är näst bäst. Om man klarar av det. Jag klarar det inte.

Man förändrar sin syn på att dricka eller inte rätt rejält för varje nykter månad. Det förutsätter dock att man inte går och suktar efter alkoholen, då blir det ohållbart.

Jag vill inte dricka alkohol. Nu har jag sluppit det värsta suget och arbetat fram nya nyktra rutiner. Att då äventyra allt detta ens med ett enda glas vin vore helt puckat.

Jag är också orolig för vad alkoholen åsamkar oss som samhälle. Situationen i England och USA (Och Ryssland ?) är katastrof och vi är dem hack i häl. Där är opiater ett gigantiskt problem också - och vi lär hamna där också. Sådant skrämmer mig massor.

Jag tror inte att ditt inlägg upplevs provocerande. Tvärtom. Jag tror att det väcker empati och förståelse för hur jävla svårt det här är. Jag tror också att ditt inlägg väcker mycket igenkänning. Väldigt många här känner garanterat som du.

Kram ?

Stormenlilla
mån, 2020-08-03 - 22:14

Ville bara lämna ett hjärta till min fina ”forum-mamma”.

Ditt inlägg ovan är jättebra. Allt man tar till för att förändra är bra, du är på en en Stig och den har många grenar. Du kommer att komma fram till vad som fungerar bäst för dig. Jag kämpar också med hur det ska vara för mig.

Stor kram

Jasmine
tis, 2020-08-04 - 08:11

Det är som sagt lätt att tycka man är värdelös om man inte klarar att vara helvit och istället fortsätta som förut. Men, en liten undran... Kommer du ihåg hur otroligt bra du mådde när du avstodd alkohol helt? Nu har du ändrat dig till att försöka begränsa ditt drickande istället för att avstå. Undrar lite varför? Jag är inne på samma bana som du av anledningen att det för mig känns socialt begränsande och är man singel är det (för mig) svårt att vara socialt begränsad. Jag mådde också otroligt bra av att inte dricka, men vid det tillfället såg mitt liv annorlunda ut. Jag var i en relation med en man som drack väldigt sällan och jag hade lite annat umgänge.

Frågan är retorisk och du behöver såklar inte svara, men även jag behövde på mina tankar på pränt ?

Just idag är vi nyktra tycker jag ??

Kennie
ons, 2020-08-05 - 19:59

Håller med om att det är viktigt att framhålla att det är en stor hälsovinst även att minska alkoholintaget utan att sluta helt. Tror som du att det finns en risk att en del inte försöker alls istället om helvitt är det enda alternativet. Och som du säger, forskning visar att en del personer klarar att ställa om sitt drickande till nivåer som inte innebär någon större hälsorisk. Sen är det många här på forumet som gjort erfarenheten att försök till måttlighetsdrickande leder till återfall, och därför rekommenderar många av välmening helvitt. Viktigt dock att ha respekt för att helvitt inte är det enda genomtänkta beslutet. Vissa vill och kan dricka på ett måttligt och kontrollerat sätt och håller sig till vad de försätter sig. Sen ska man självklart fråga sig varför man väljer som man gör, och de är bra att vi stöter och blöter frågan här, bara inga drar sig undan för att de upplever sina egna mål som mindre värda.

FinaLisa
tors, 2020-08-20 - 07:06

Vill bara sända en stor kram och säga att jag tänker på dig och saknar dig.??
Hoppas du mår ok och att det är lugnt.
?????

Rosa-vina
fre, 2020-08-21 - 15:34

Sänder en kram och hoppas att du mår bra. Tänker på dig ibland och skulle gärna ha velat att vi som var på träffen i vintras bott närmare varandra. Jag saknar dig och er andra. Det var så härligt att få dela och ta del. Vilken värme och respekt det var.
???

Vinäger
lör, 2020-08-22 - 16:19

Tack för fantastisk respons, många reflektioner och, inte minst, fina påminnelser om en god gemenskap. Den sistnämnda både här på forumet och - för oss som var med på träffen i februari - också därute i det så kallade verkliga livet. Visst kan vi ses igen, minns att vi förra året pratade om en dejt i Rålambshovsparken (i Stockholm). Jag vet, alla bor inte i närheten, men med god framförhållning har många chansen att planera in en extra träff. Vet också att vi som har möjlighet tidigare erbjudit dem som bor en bit bort övernattning.

Själv mår jag bra. Dricker ibland, är nykter för det mesta. Frivilligt. Har hittat en balans efter att ha läst massor kring att minska/kontrollera sitt drickande.

Har medvetet undvikit att uppdatera, då jag förstått att hur mycket jag än förklarar att detta med att minska är plan B - plan A är förstås självklart alltid att vara helt nykter - ändå kan tolkas som att jag propagerar för kontrollerat drickande.

Tyvärr... ?

Känner dock att jag ännu en gång försöker mig på en förklaring, då många ändå reagerat positivt på mina senaste inlägg. Förmodligen som en sorts balans till alla som just nu fixar helvitt utan större problem. Från djupet av mitt hjärta - stort grattis till er! ?

Själv har jag klarat helnyktert utan problem i veckor/månader senaste åren, men tyvärr inte bestående. Då mitt drickande i första hand drabbar mig själv behöver jag inte ta så mycket hänsyn till familj, framför allt inte till barn. Min A-konsumtion var helt under kontroll när barnen växte upp - tack och lov... ?

Visst, jag mår allra bäst om jag inte dricker alls, men jag klarar inte ett totalstopp just nu. Vet inte varför, men så är det. Självklart vill jag skriva en massa positiva saker, men jag har varit noga med ärligheten här. Varför uppdatera annars? Brutalt ärlig har jag kallats och är helt ok med det.

Så, återigen, tillbaka till dagens A-status. Jag har valt att försöka kontrollera mitt A-intag istället för att dricka massor då jag alltså för tillfället inte fixar helvitt. Det har gått över förväntan. När jag avdramatiserar och inte lovar total avhållsamhet går det lättare.

Jag vet att om jag inte klarar av ett minskat drickande är det helnyktert som gäller. Inget att kompromissa vad gäller det. Just nu funkar det som sagt kanon. Lugnare i hjärnan vad gäller A-tankar. Den vet ju liksom vad den har att förhålla sig till: Lite eller inget alls.

För vilken gång i ordningen vet jag inte - men - jag påminner om att jag inte förespråkar ett kontrollerat drickande för alla. Däremot - och detta är oerhört viktigt - för er som absolut inte fixar helvitt och drabbas av panik över att tänka "Aldrig mer" kan nog detta fungera som en start. En början på ett nyktert liv.

För...

Så ser jag det. Detta är början och inkörsporten till mitt nya liv. Förhoppningsvis blir det helvitt till slut. Om inte, har jag ändå gjort så bra jag kunnat utifrån mina förutsättningar.

(Och det finns alltså studier på att så kallat kontrollerat drickande kan fungera - hur flummigt det än kan verka att skriva det. Det fungerar bäst som alternativ för dem som avstår från att söka hjälp då helvitt livet ut erbjuds som enda alternativ.)

Hoppas hoppas hoppas att mina tankar kan ge hopp i rätt riktning - och inte tvärtom.

Att det är en balansgång att skriva detta är bara förnamnet. ? Jösses, vilken ångest ett inlägg kan ge, redan innan det är publicerat...

Men jag måste, både för min egen skull och kanske en del andras.

Saknar er alla fina och lovar absolut att kommentera hos er så fort jag orkar. Har fortfarande lite ångestspöken att slåss mot, även om jag dödat en hel del. Samtalskontakten bådar gott och i september tar jag nästa steg mot ett bättre liv. Återkommer om det.

Jämförelsevis mår jag riktigt bra. Mycket tack vare er.

Nykter i dag.

Gott så!

Kram på er! ?

FinaLisa
lör, 2020-08-22 - 18:10

Skönt att du fortsätter hålla balansen och är nöjd.
Det är det viktigaste ??
Hoppas vi kan ses igen om ett tag.
Kram ??????

Andrahalvlek
lör, 2020-08-22 - 22:59

Skönt att du mår bra ❤️

Det finns en läkare som heter Dr Adi Jaffe som har skrivit en bok på temat att varje nykter dag är viktig, även om man inte är helnykter.

Han menar att det inte finns något annat område där perfekt, dvs nolltolerans, är det enda som räknas och han tycker att det är fel.

Boken heter ”The Abstinence Myth” och jag tänker beställa den. Jag gillar hans tänk ? Jag tror på positiv förstärkning, och tror att skuld och skam enbart skadar. Han har egen erfarenhet av missbruk också så han vet vad han snackar om.

Kram ?

Vjlo
sön, 2020-08-23 - 07:27

Bra du skriver av dig av dina tankar.

Det måste ju vara viktigare att du inte dricker hejdlöst, eller misslyckas med att uppnå total avhållsamhet. Istället lever du ett liv där du mår riktigt bra, dricker lite nu o då, utan att det går överstyr. Du har ju kommit långt om du håller dig där, tycker jag. Om du kör så livet ut eller hamnar i helvitt så småningom är nog mindre viktigt.

Skäms inte för det beslutet och den nivå du hittat balans i, tycker jag!

Mirabelle G-S
sön, 2020-08-23 - 10:38

Men du, det låter ju toppen, att du fått lugnare i hjärnan och mår bättre överlag. Det är väl det som är meningen med allt? Jag kan hålla med om det där att perfektionism inte förespråkas på något annat område i livet, så varför gällande nykterheten? Och så får man ju fundera över vem som drabbas av ens ”operfekta” hantering... Är det barnen, familjens ekonomi, att man inte sköter sitt jobb... Ja, då får man nog tänka ett varv till angående konsekvenserna. Men är det ”bara” ens egna hjärnspöken om att man i allt måste vara perfekt... Då är det kanske snarare dags att acceptera att man varken kan eller behöver vara det. Om devisen ”bara litet eller inte alls” funkar för dig. Kör på det och ge fulfingret åt skam och skuld. Det är väl egentligen den devisen jag opererar utifrån också. Men för mig landar ”bara litet eller inte alls” i just inte alls. För ”bara litet” ger mig inte det jag är ute efter när jag dricker. När jag plockar fram en vinare gör jag det av en enda anledning - att bli ordentligt berusad. Vitsen med att dricka alls är alltså effektivt eliminerad så fort kravet är ”bara litet”.