Zuzujo

Mitt tjat får mig att hata mig själv..
Jag behövde skriva av mig, så om någon läser detta och har nån typ av tips så mottages det gärna.

Jag har varit tillsammans med min kille i snart 2 år (sambo i 1år) och i början av vårat förhållande så var vi båda ganska sliriga med droger, han med alkohol jag med cannabis.
Men idag är jag ren och blickar ganska ljust på MIN framtid. Jag vill ha barn, hus, hund, alltså den riktiga Svensson drömmen.
Jag jobbar så jävla hårt varje dag och tjänar bra med pengar och vill utvecklas mer och mer.
Däremot har min sambo andra prioriteringar, han är nöjd med sitt sitt jobb, tjänar under medel och är nöjd om lönen räcker till öl.
Det finns inget vuxentänk att det kanske är bra att man har lite på sparkontot..

Idag nådde jag en punkt att jag blev så arg när jag kom hem och han sitter dyngfull i soffan, varken plockat undan disk m.m.
Detta tjat har pågått i över ett år och jag är mest trött på mig själv att jag står ut med detta.. Och att han ser sig själv som offer och att jag alltid tjatar på han... Men helt ärligt vet jag inte vad jag ska göra.. Jag älskar honom över allt men det känns som jag försörjer honom med mat och hushåll och det känns inte rätt.
Jag känner mig helt förvirrad över våran relation och framförallt över mig själv.. Är det såhär det ska va? Och om inte... Vad fan gör jag?

Mina vänner har reagerat stark också att han dricker tills det inte finns nåt mer spelar ingen roll om det är hemma framför tvn eller på fest. Det har droppats kommentarer från honom som "det är ovärt att dricka 2 bärs, då kan jag va utan".. Och enligt mig är det oroväckande.. Jag har pratat så många gånger med honom ang. Detta men det verkar inte riktigt gå in.. Ska även tilläggas att hans bror och pappa har haft/har grova alkoholproblem vilket han har/är orolig för... Men varför faller han in i det också?

Jag behöver verkligen få prata med någon om vad jag kan göra utan att han är inblandad då han inte anser att han har problem...

/ vilsen själ

Du undrar vad du ska göra och handlar det om vad du ska göra för att din sambo ska bli som du vill eller handlar det om vad du ska göra med ditt eget liv.

Att din sambo dricker trots hans erfareheter av att hans far och bror har eller har haft allvarliga alkoholproblem förstår du inte. Missbruk handlar inte om förnuft enbart om känslor som man hanterar genom att dricka, en flykt som jag ser det. Rekomenderar dig att läsa Craig Nakken "Missbrukaren och jaget".

Ditt tjat hjälper inte honom att bli nykter, kan istället bli ett hinder. Han måste själv uppleva konsekvenserna av sitt missbruk. Viktigt att inse din maktlöshet men det är väldigt plågsamt är min erfarenhet. Samtidigt en befrielse vilket gör att man kan fokusera på sig själv, den enda man kan förändra.

Jag har inte upplevt att personer med missbruksproblematik har några ambitioner att förändra sitt liv. Missbruket styr valen och som du säger han är nöjd om pengarna räcker till öl. Enligt mig har en person med missbruksproblematik, om inte alltid så väldigt ofta, inte lämnat tonåren och är därmed inte vuxen vilket kan förklara ansvarslösheten.

Det du kan göra är att fundera på hur du vill leva ditt liv, det enda du kan påverka.

Hej, hur har du det nu? ?

Att tjata funkar dessvärre inte ... Den beroende måste själv komma till insikt. Du stångar bara huvudet i väggen och det tar sådan energi från dig att tjata.

Vill tipsa dig om medberoendepodden och sök på "släpp kontroll".

Ta hand om dig. ?

Bestemor

Det finns anhörigkurs via 1177. Det kan du börja med direkt utan kostnad.
Kontakta även kommunens alkoholenhet och be om stöd.
Du kommer att få de verktyg du behöver för att kunna bemöta utan tjat. Sedan om det förändrar HANS drickande vet ingen. Men det kommer att förändra ditt mående och din inre styrka.
Glöm inte bort dej själv mitt i allt detta, du behöver styrka och stöd!