av Tröttiz

Tröttiz
mån, 2020-08-31 - 23:44

En del av mig hoppas, en del av mig är livrädd och orolig hur det kommer att gå ...

Han har sagt flera gånger nyligen att han ska ta uppehåll. Nu. Snart. Jag har sagt till honom att det är klokt beslut, inte sagt så mycket mer. Inte gjort så stor sak av det, vet inte om den biten är bra eller dålig.
Jag borde väl vara glad och lättad men även här finns massa känslor som är jobbiga. Jag blir galen. ?

Han har sagt att han funderar på att börja med vissa fritidssysselsättningar, jag har varit positiv till det och sagt att jag gärna kommer med på något. Har dock sånt sjå att inte blanda mig i hans projekt som det ju är med uppehållet. Antagligen den medberoende - delen av mig som vill styra. T ex mitt i allt kom jag på att jag borde slänga ölen, vinet, whiskyn men sedan rätt fort hejdade jag mig och tänkte "nej fasen, detta är inte min uppgift, det är hans liv och val!! " och lät vara. Får se vad som händer med uppehållet. Håller tummarna. För honom och för min skull. För hans del bland annat i frågor som rör andra relationer, jobb och ekonomi.
?

Tröttiz
tis, 2020-09-01 - 20:46

Jahapp sådan början. ? Efter allt drickande förstod jag att det inte blir lätt för honom ...
Vi bor på olika ställen, och jag får inte tag på honom. Det enda "liv" jag haft idag från honom är en bifogad bild på e-posten mitt på dagen. Helt klart onykter redan då. Men jag vet av andra att han åtminstone är vid liv.

Antar att min nattsömn rubbas då jag inte vet vad han gör och hur han mår. Får försöka släppa bara så jag orkar jobba i morgon (ska upp tidigt) , men ack så svårt. Ingenting löser ju sig för att jag inte sover ... ?
?

Bestemor
tis, 2020-09-01 - 22:07

Ja, det får man försöka släppa och lämna. Åtminstone just nu, för den här stunden.
Bara blunda, andas långt långt ner i magen och pusta ut...för en stund.
Gör det igen..
Och igen..
Och igen..
Zzzzz❤❤❤❤❤❤❤