..

är redo för att utforska den stora världen !! Den riktiga storstadspulsen hägrar !!

Kram på dig min vän !

jag är så glad att jag slipper ångestfrysa !!

Den här kylan går det att klä sig mot men den andra sitter så ända in i märgen. Och det finns bara 2 vägar ur den : Ta en återställare eller vänta ut den. Jag har provat båda.

Det är inte kul att tvinga ner en sup på morgonen och känna att den åker expresshiss upp i igen för att bara spruta ur munnen, fy faaaan ! Den dyra spriten !! Men ner skulle den. Jag lärde mig att en klunk starköl först jämnade vägen så att säga. Sedär ! Ett gratistips såhär på morgonkvisten !!

Att vänta ut den var väl inte heller någon hit. Jag var väl inte sådär jätteaktiv när ångesten var som värst kan jag inte påstå. Jag var nyligen magsjuk med illvilliga bakterier i magen som fixade tömning på alla sätt och vis. Jag blir ju rätt slut av sånt men det är ju bara förnamnet på hur jag mådde i bakfyllan. Hur konstigt det än kan låta så spyr jag gladeligen när jag är nykter !!! Bara vetskapen om att det en "normal" magsjuka gör att glädjen infinner sig ! Ni som aldrig har upplevt en rejäl bakfylla kan nog ha svårt att sätta sig in i hur jag känner men jag antar att ni andra som varit i samma sits nickar lite förläget instämmande !

Jag är väldigt tacksam för att jag idag slipper ångesten och att jag har ett val att göra, helt frivilligt, varje morgon.

Idag ska jag nog ut och frysa som en vanlig människa !!

Ha en bra dag !

polaris

Jag känner igen mig kan jag lova. Detta är något man inte vill uppleva. tyvärr upplever jag det för ofta. sitter just nu med ågren o bakfylla.
Något vaknade nu inom mig o vill ha en öl som blir tio. skall göra allt för att mota bort den tanken.
Skulle oxå vela gå ut o frysa som en vanlig människa, tyvärr är jag för dålig för det idag

Ha de gott
Polaris

vilken dag !!

Jag, en gammal alkis, har fått en komplimang från en kvinna som var rakt på sak och väldigt utförlig !

Jag är ju inte alls van vid det så jag har ju studsat fram under några timmar nu ! Och tänk vad jag har lärt mig av det, att ord kan lyfta människor i vardagen, att få bekräftelse, att få höra att man syns !!

Jag tror man mår bäst när man känner att man blir "brukad" (Olle Carlsson) , att man har en uppgift, att man betyder något för någon och en sån här komplimang lyfter mig oändligt i min vardag. Jag brukar försöka vara frikostig med leenden och ögonkontakt för jag tycker ju själv att det är trevligt och det skapar ett visst förtroende även så att jag försöker påminna mig att säga något när någon gör något bra men tyvärr glömmer jag det ibland. Det är en förändring jag måste jobba på.

Och trots att jag försökt jobba med min självkänsla och ständigt fylla på den så att jag förstår mitt värde som person så blir jag generad av en sån komplimang och vet inte riktigt hur jag ska svara. Jag känner mig som att jag inte alls är värd den uppmärksamheten och allt det gamla kommer fram som "äsch, inte ska du väl tycka så om en sån skit som jag" "jag som har varit så dum mot folk när jag druckit" "ähhh, jag är ju alkis" !!

Men vad f-n ! Jag har ju fått den här komplimangen för att den personen tyckte just så och ville säga det till mig för att jag är värd det !

Tänk att det är så svårt att ta emot beröm men så dj-la enkelt att ta emot skit !!

Idag har jag valt att vara nykter och en person har gjort min dag till en verklig segerdag, jag sträcker på mig och känner mig stolt !!

lillablå

Hej du gamle alkis!
härlig dag du verkar haft?! du är värd många sådana dagar!!!
och så gott att du kunde suga i dig det gottiga i en fin komplimang!
kan du lära mig trixet?!
kram och sov gott!!!

viktoria

Kom precis hem efter att ha varit och sett en alldeles fantastik teaterföreställning, eller enmansföreställning skulle nog vara bättre beskrivet, iallafall - föreställningen handlade om alla de olika roller vi spelar i vårt liv, aktrisen tog bla upp det här med att vi har svårt att suga i oss beröm och uppskattning. I samma anda förminskar vi oss själva och våra färdigheter för att inte andra ska känna sig obekväma, MEN när vi själva inte tar ansvar för detta och börjar ta plats, kan vi då begära att andra ska ta oss på allvar och "se" oss som dem vi är?
Återigen kommer jag till samma slutsats - att det är en nödvändighet att jag, som vuxen människa, tar ansvar över mig själv och mitt varande, jag ansvarar över vad jag sänder ut för bild av mig själv till min omgivning. Jag har alltså stora möjligheter att välja hur jag ska bli bemött...kan det stämma?
Har en del att klura på...men är återigen tacksam över dagen och kvällen, som inte hade blivit vad den blev om inte jag varit nykter.

att den gamle alkisen fortfarande surfar på måbra-vågen !!

Jag kan nog inte lära ut nåt trix därför att jag fortfarande är i lära ! Jag har lyssnat på Mia Törnblom och andra som kan förmedla självkänslo-uppryckning och jag tror att jag hunnit hyfsat långt men fortfarande så finns det en liten osäker pojk inuti som är rädd för att bli avslöjad. Jag glömmer ständigt att berömma mig själv för bra saker och jag är fortfarande snabb att kritisera mig själv när nåt går snett, oavsett om jag är orsaken. En alkis som i många år blivit trampad på vänder man inte så snabbt, MEN, många är det som visat att det går !!! Mia T är helt klart en sån !! Jag tar rygg på positiva människor och suger åt mig av deras kunskap.

Allteftersom min nykterhet har växt i tid så har jag märkt en viss automatik i min säkerhet i sociala sammanhang. Idag behöver jag inte föreställa mig eller dölja bakfyllan, vara rädd för att lögnerna kommer ifatt, kan kort sagt vara mig själv. Det är väl inget jag direkt behövt jobba med utan det har kommit med nykterheten och det bevisar för mig att det finns bra argument att skippa alkoholen. Jag kan idag skratta åt mig själv och jag skrattar MED andra när jag känner igen mig i deras berättelser. Jag kan driva med spriten och dess följdverkningar och det är helt ok att jag (eller andra !) kallar mig alkis, dock ska det vara i rätt sammanhang i det riktiga livet för det finns de som inte klarar att det skämtas om alkoholism. Många med mig inser ju att alkoholen har varit, och fortsätter att vara, en följeslagare i livet och vi har ju faktiskt haft mycket kul genom åren.

Och Viktoria, det är ingen klyscha att jag väljer hur jag ska bli bemött ! Som jag möter andra vill jag själv bli bemött, ett leende öppnar många tunga portar !

Idag har jag valt att vara nykter oavsett vad som än händer. Det ger mig en självkänsla som jag kan stödja mig på i blåsväder.

men inga svar.

Vecka 7 kampanjades för "Var Femte Barn" alltså barn som lever i risk- eller missbruksfamiljer, den var hyfsat stor på Facebook men var f-n var den kampanjen i massmedia ??

Varför törs inga av de stora tidningarna eller tv programmen ta upp en debatt eller infokampanj ?? Kommer den stundtals obehagliga informationen för nära, kryper den innanför skinnet ? Bra, det ska den göra. En del av berättelserna från ungdomar på kampanjens hemsida är ju rent förfärliga, jag som trots allt har lite insyn blir tårögd av en del inlägg. Och så djävla förbannad att vårt samhälle, alltså vi tillsammans, kan blunda för det som sker.

Tänk om alla vi kunde lära oss att ställa frågan till barn och anhöriga/medberoende : Hur mår du ? Kan jag hjäpa dig ?

Är jag rädd för svaret ? Och vad ska jag göra om svaret blir "fel"?

Det är så enkelt : Lyssna och finns till. Det är inte svårare än så.

Jag har ansvaret att finnas till hands och den "drabbade" har ansvaret att prata om det som tynger. Vad jag menar med det är att, har jag erbjudit hjälp så kan jag inte göra mer förrän jag får en mot/med-reaktion. Har jag INTE ställt frågan så ska jag allvarligt fundera över min inställning till mina medmänniskor.

Vi som läser och skriver i det här forumet har en insyn som är guld värd. MEN bara om vi använder den efter bästa förmåga.

Må gott och ställ en fråga !!

Det är intressant och sorgligt att "Vart femte barn" syntes så litet... Samhället är fullt av barn och människor som befinner sig illa pga alkohol och droger. Kanske det är för att de allra, allra flesta själva är användare som det blir så svårt att lyfta fram problematiken. I mitt arbete möter jag ständigt vanliga ungdomar som själva dricker för mycket (vilket de betraktar som helt normalt och självklart) och de som lever med missbrukande föräldrar. Det senare kommer fram (när det av någon anledning blir nödvändigt) som skam och under stor vånda. Jag lyssnar och stöder dem att söka hjälp men de allra flesta vill skydda sin familj.
Alkoholbruk är så glorifierat och normaliserat i vårt samhälle och bilden byggs på hela tiden. Det dricks vin i allt fler TV-program och det är länge sen man "kunde" bjuda på middag utan ett passande vin. I kulturella och sportsammanhang är vinet / ölen ett givet inslag.
Jag vet också från "insidan" att det inte är ovanligt att människor som i sina yrken arbetar proffessionellt med att stöda och hjälpa själva kan leva i missbruk och våldsamhet. Vara utsatta eller missbruka själva. Det blir en sorts dubbel skam. Samma gäller att ha varit sexuellt utnyttjad som barn eller ung.
En sorts lättnad att skriva detta. Att vara på en anonym plats där det inte finns (åtminstone medvetna) skäl att dölja sanningen.
Inte många min omgivning skulle föreställa sig att jag lever i vånda över alkoholmissbruk i min närhet. Och inte berättar jag heller annat än ett mycket litet antal utvalda. Däremot har jag själv aldrig låtsats annat än att jag är restriktiv med alkohol och många vet att min far var alkoholist.
Att läsa här på forumet ger en annan insikt än den jag känner från det "vanliga livet". Tyvärr också hur lätt det är att falla - låta sig falla - tillbaka.
Jag får mycket inspiration och kraft att våga bli mer synlig. De behövs sådana människor som öppet visar att man gjort ett val.
Det var morgonens betraktelse, har en extra ledig dag och tid att skriva mina tankar. Kram alla / mt

för den inledningen på dagen ! Jag bär med mig din text idag Mulletant !

Jag ser med ve och fasa vad alkohol kör med människor, jag hatar drogen mer och mer.

Men samtidigt är jag rädd för att det är mitt eget problem med brukandet som talar, projicerar jag mina egna problem på alla andra, på drogen som sådan?

Alkohol är skit.

Det är en klok och viktig fråga Fredde, om det är så att det är din projektion av dina problem som gör att du tar avstånd från alkohol. Jag vet inte, och än mindre vad gäller mig själv fast jag har mycket kunskap om fenomenet projektioner. Det är svårt att "se" sig själv....
Å andra sidan... jag har noterat att de kvinnor jag känner som blivit slagna och utnyttjade undviker att blotta sig om de jobbar "i branchen" - för då riskerar de att bli misstänkta för att "tala i egen sak". Det är som om man tappar sin professionella trovärdighet om man bär en egen inre erfarenhet. I en slags pskoanalytisk anda...
Jag tror att det är bra att kunna vrida och vända på den här problematiken. Jag har själv gått "varvet runt" vad gäller alkohol. 1) Starkt avståndstagande pga av erfarenheter i barndomen 2) ett glas sherry på söndagkväll 3) vin till söndagsmiddagen (+ sherryn) 4) vin lördag-söndag, till middagen 5) ... och vin på onsdagen 6) vin lite när som helst... på sommaren och loven de flesta dagar... 7) vin en självklarhet på kulturella evenemang. DÄR insåg jag en gång att jag druckit mer än jag ville "visa upp mig" och därefter började jag begränsa mig. Men fortfarande drack vi självklart vin tll maten och med gäster. Länge trivdes jag med att vinet till helgmiddagen, att ha glaset intill medan jag lagade mat. Med tiden noterade jag att maken fick svårt att sluta på festeroch blev berusad vilket jag aldrig tålt. Han förändrades också på ett nästan omärkligt sätt till sitt sinnelag. Aldrig fysisk misshandel men psykisk press. De senaste åren har varit en kamp och ett accelererat smygdrickande från hans sida.
Nu dricker vi ingenting hemma, jag saknade vinet till maten en månad men nu inte ens det. Saknar däremot nåt gott till kött.
Att läsa här på forumet har givit mig enormt stöd!
Förunderligt hur vi hittat tillbaka till ett nära och gott förhållande.
Detta blev långt. Men det är bra att skriva för min egen skull och ha någonstans att rikta mig. Tack till er alla som delar / mt

Jag menar, jag vet att jag har problem med alkohol, och därför väljer bort alkoholen. För mig är alkoholen farlig.

Frågan är sen om det är grund nog för att anse att alkoholen är farlig för andra människor? Jag känner ett hat mot drogen, och vill ju ibland berätta det för andra, för att få dom också att ogilla drogen.

När jag hör andra människor säga att dom minsann vill kunna "ha kul" lite då och då, eller att det är ju såååå gott med ölen till grillen. Så ser jag bara drogen göra sitt.

Som någon annan här sa, att även fast man älskar hummer eller coca-cola, så är det ingen som så manisk ser till att ha hummer eller coca-cola till varje gång dom grillar eller myser hemma.

denial

hade jag inte haft er
hade det aldrig så bra
man blir indoktorerad när de flesta
romantiserar och pratar så varmt om alkohol
det spelar ingen roll hur långt det går
portvinsnäsor röda i hela ansiktet
halsbränna kväljningar och skiter ner sig
ändå säger han det blir värre när jag är nykter, förnekelsen är total
reflektioner från en pizzeria på söndagen
nån kanske tänker så farligt är det inte med mig
men man går ner sig snabbare än man tror
livet är inte så långt
det går ju fort
vänligen denial

Missbruket upphäver inte det rätta bruket.

Aliis si licet, tibi non licet.
Även om det är tillåtet för andra är det inte tillåtet för dig.

Tom de gamla romarna hade en åsikt !!

Jag är av den bestämda uppfattningen att jag trivs och mår bra i min nykterhet på grund av att jag är vän med alkoholen, den som har varit och fortfarande är en stor del av mitt liv. Vi har haft mycket kul genom åren och jag kan forfarande skratta åt en del stolligheter jag gjort under påverkan av sprit.

Däremot var det inte så dj-la skoj de sista 10-15 åren. Då var det alkoholen som styrde mitt liv och jag hade inga som helst valmöjligheter även om jag ibland inbillade mig det. "Jag kan sluta när jag vill, kolla bara, en vit vecka, inga problem". Min hustru dricker sitt vin och ibland en liten starköl, det är ok för hon är inte alkis. Jag är en alkoholist så för mig innebär alkohol en snabb resa till döden om jag skulle börja dricka igen. Därför tar jag ett beslut varje morgon om att inte dricka just idag. För att jag ska uppnå en bra , stabil, nykterhet så har jag varit tvungen att göra mig av med den tunga ryggsäck med ångest jag släpat på i så många år. Och det är fortfarande viktigt att jag släpper ut alla dåliga energier som ibland byggs upp i min hjärna. Jag får inte låta något bygga bo därinne så att jag kan ledas tillbaka till mitt gamla liv. AA's 12 stegsprogram är en bra start i det nya livet, det finns andra men just inom AA finns det folk som jag kan lita på och som vet hur jag fungerar. Det underlättar.

När vi träffas, vi som varit med ett tag, är det inte ovanligt att vi skrattar och skämtar om det alkoholen har gjort oss till och hur satans konstiga lögner och hittepå- saker vi gjort. Snacka om kreativa människor när det gäller att gömma ett kvarter !!

Det finns ett mycket bra liv efter alkoholen om jag gör det valet !

Det finns ett mycket bra liv efter alkoholen om jag gör det valet !

Faan Adde, jag vet att det är just det det handlar om, jag vet efter en lång tid här också att det är sant om man gör det valet.
Behöver se det i svart på vitt, ska skriva ut och lägga i plånboken. Ihopkokat till dess essens, så är det så. Tänker ungefär tusen gånger om dagen på det, tack för att jag såg det just nu, behövde det.
/fenix

livet kommer ifatt.

Då spökar gamla demoner igen.

Jag kan tycka att jag tröskat igenom mitt gamla liv så många gånger men likförbannat så finns det känslor som poppar upp utan att jag bett om det ! Känslor som kan innebära att jag vill ta till gamla bekanta flyktbeteenden och springa och gömma mig. Jag vet så väl att det inte fungerar men det är väl min beroendehjärna som vill diktera villkoren och återgå till det som är enklast. Fly !

Samtidigt kan jag glädjas åt att 2 för varandra helt okända kan "klicka" så 100% "tack vare" alkoholen. Jag alkisen, hon det vuxna barnet. Det skiljer nästan en generation i tid mellan oss (!), politiskt helt väsensskilda, sexuellt helt olika(ja, eller lika då kanske !) men ändå klickar det på 2 röda !! Helt fascinerande är det !

Men mötet rör upp gamla minne från min aktiva tid och hur mina barn hade det då. Jag är förlåten och mina barn har gått vidare med sina liv men jag kan återvända mentalt och slå på mig själv för att jag varit så "dum" fast jag har kunskapen numera......Jag kan känna mig sorgsen över förlorad tid och att jag börjar bli gammal. Idag tycker jag inte om att backa i tid, jag har ett liv att leva idag, just nu, jag har tid att ta igen, vill inte förlora något genom att älta gamla grejer.

Jag är väldigt tacksam för det här mötet och jag hoppas vi håller kontakten för det för mig framåt och förhoppningsvis kan jag ge henne lite av min erfarenhet från mitt liv. Min reaktion tyder ju också på att det finns ostädade partier inuti min hjärna och det är utan tvekan viktigt att röra om i grytan ibland så inget fastnar och blir bränt. Förändring, det ständigt återkommandet temat, "Det enda som är för evigt är förändringen " (Buddha).

Den dag jag slutar att utvecklas är jag farligt ute. Därför är jag tacksam för att jag är nykter idag.

du beskriver Adde! Jag vet inte om jag riktigt förstår vad du är med om men det är fint att få dela din insikt om flyktbeteende och "att det finns ostädade partier inuti min hjärna". Tack för din generositet, allt gott. /mt

kvinnodagen idag.............mäns våld mot kvinnor...............nästan alltid alkohol inblandad..............våldtäkter inom och utom förhållandet.

Tankar som far omkring och så aktuella Sara Varga med sin starka text om att springa för livet.

Varför pratas det så sällan om vad alkoholen gör med folk ?! Vilka monster som finns inuti och som vaknar efter några klunkar. Jag har aldrig burit hand på någon rent fysiskt men jag måste ju ha varit en psykiskt monster med mina föresatser att lägga all skuld på min omgivning.

Varför tjatas det inte i tidningarna och på tv'n om att springa för livet i en dålig relation ? Nej, utseendet verkar vara mycket viktigare. Hur många tusen kvinnor finns det i detta samhälle som bara är en hårsmån från att bli sönderslagna av sina män ? Vilken hjälp får de ? Hur tar man hand om förövaren ??

Alkoholkonsumtionen har sjunkit i Sverige under några år nu men fortfarande ligger vi bra mycket högre än i början av -90talet. Vad händer då ? Jo man diskuterar om man ska tillåta gårdsförsäljning av alkohol !! Hur tänker man där ??!! Enligt all tänkbar expertis och kunskap så vet man att begränsing av tillförsel av alkohol har en positiv effekt på folkhälsan så varför funderar man på att öka antalet försäljningsställen ?!

Fler sådana här åsikter som uttrycks i den här artikeln ( http://www.nwt.se/asikter/debatt/article864524.ece ) bör föras fram och jag ber er som läser här på forumet att försöka, efter bästa förmåga, att sprida budskapet vidare. Och helst engagera er i olika organisationer som har som mål att sprida information om alkoholens skadeverkningar.

Vi som har tagit oss ur beroendet har ett ansvar att föra budskapet vidare om att det går att sluta dricka och droga. Och att livet kan bli otroligt mycket bättre utan påverkan av sinnesförändrande medel.

Ta hand om er !

kan inte låta bli att le åt symboliken när ni duktiga skriver några rader fast ryssen försöker förstöra för oss !!

Är det inte så att vi alla i början av vår nykterhet har en lite ryss sittandes på axeln och försöker omvända oss ?!

Men trots motstånd fixar vi våra liv och kräver utrymme för våra åsikter !

Så bra ska det vara !!