av Tröttiz

Tröttiz
tors, 2020-10-01 - 09:55

Efter en tids nykterhet började han dricka igen. En ledsam sak som hände, och han behövde "lugna nerverna". Fan, det finns väl alltid skäl ... Dricker sig inte berusad, men druckit dagligen senaste veckan. Tillbaka till ruta 0.
Hur ska detta sluta ... ?

Oslo
tors, 2020-10-01 - 20:20

Det är verkligen tråkigt att höra.
Hur mår du?

Har du läst den boken som jag fick rekommenderat och som jag nu lyssnar på om och om igen? Djävulsdansen.

Det står så mycket klokt i den.

«Det enda du kan göra är att sörja och försöka flytta fokus till dig själv och ditt eget mående. Skapa en normal och fin relation till ditt eget Jag. Ta hand om det så att du kan vara stark nog att hantera den sorg det innebär att en nära anhörig har insjuknat i en allvarlig sjukdom»

Tröttiz
tors, 2020-10-01 - 21:35

Mår inte bra ... Hade hunnit börja hoppas på att kunna planera för oss för framtiden liksom. Nu när han äntligen slutat dricka. Nu känner jag osäkerhet inför en gemensam framtid. Vad vill jag med oss, vad vill han mig?? Behöver han bara "någon" som finns där för honom, "någon" som kan försöka styra upp hans trasiga själ.

Jag har läst boken, känner igen mig i mycket.

Har funderat på vad jag mår bra av och bokat in det i helgen ❣️. Försöker ändå hålla koll på vad han gör, och försöka få honom att förstå vad den väg han går får för konsekvenser både för honom och relationer till andra människor.

Tack för din omtanke, Oslo. ?

Oslo
fre, 2020-10-02 - 06:18

Det förstår jag ❤️
Det är inte konstigt du känner så efter allt du har gjort før honom.

Frågan är ju bara om du kan finna ut av vad han behöver, eller om han behöver komma på det själva?

Det blir inte din helg om du parallet skal ha kontroll på han. Då behöver du egentligen inte åka. Då kommer du knte vara där iallfall. Ger det mening?

«Det handlar om en enda livsviktig insikt: ”Jag är maktlös inför hans missbruk och jag kan bara ta ansvar för mitt eget liv.” Det räcker så. Kapitulera, släpp garden.
Det är själva nyckeln till förändring - för deg»

Jag menar inte att förenkla, men du kan inte styra han. Hur många kontrollfunktioner du än sätter upp. Du kan bara styra pch bestäma över ditt egna liv. Och som de också skriver,

«Han kommer att dricka i alla fall, Det är ett faktum som du står maktlös inför. Helt ärligt så kommer du att börja förstå att du faktiskt kan bete dig lite hur som helst, den beroendes missbruk kommer varken att bli bättre eller sämre. Det är ju inte din platå, inte din business»

Det är därför det är så oerhört viktigt, att du tar hand om deg själv!!

Stor kram!!

Olycklig Make
lör, 2020-10-03 - 09:45

...din vånda.
Jag har ju beslutat mig för skilsmässa från min fru, dels pga drickandet även många andra saker.
Men det är så utmattande att se dem dricka på nytt.
Min väg ut var boken "djävulsdansen" den som jag rekommenderade till Oslo.

Tänk på dig själv ,vart vill du vara i livet?
Imorgon, om ett år, har du några innersta drömmar som du kanske kan tänka på som du vill uppfylla!
Steget är stort att ta om man väljer det, jag jämför det att ta klivet ut för ett stup och inte veta fallhöjden. I mitt fall var inte djupet mer än att jag landade på fötterna och det gjorde inte så farligt ont som jag först trodde.
Tänk på dig själv, du kan inte rädda honom om han inte vill.
Vi är många med dig i din situation och tänker på dig!

Tröttiz
lör, 2020-10-03 - 12:55

Tack. ☺️
Ledsamt hur det kan bli för människor, att bland annat viljan att dricka kan vara så stark. ? Frustrerad och ledsen är jag. Men ska idag på träningsrunda och träffa en vän jag inte pratat med på länge. ❣️Att försöka distrahera sig själv och tänka på annat i superbra sällskap.

Att allt annat skjuts åt sidan vid alkoholintag ...
Han har ju också barn (som bland annat du olycklig make) som han inte träffar nu för att exet ställt ultimatum. Den biten förstår jag - mycket väl. Och ändå "kör han sitt race". ? Jag har bland annat sagt att barnen behöver sin "vanliga pappa" , att han "blir en annan då han dricker" , att han tänker på detta. "Det får de" och "det kan jag, vad tror du?" fick jag till svar. Det kan du tydligen inte, tänkte jag ... Känns som att jag haft bättre hand med hans barn än vad han haft ... ? Då jag skriver detta kommer jag att tänka på att jag dessutom försöker rädda relationen med hans ex och honom samt mellan honom och hans barn. Inte undra på att jag är trött. ?

Kan heller inte begripa hur han orkar jobba eller hur han får det att funka. Kanske allt snart rämnar för honom likt ett korthus. Jag måste kanske börja fundera vad jag gör den dagen det händer ..

Sköt om dig. ?

Olycklig Make
lör, 2020-10-03 - 22:40

Kompis att prata med om dina bekymmer.
En stor del av att jag tagit mitt beslut att skilja mig är oxå att jag pratat med en kompis om alltihop i flera år.
Och det stödet han har varit för mig har varit ovärderligt.

Du skriver att du kanske behöver skapa en plan för om korthus rämnar....

Det är inte alltid så lätt att försöka se framåt och för mig som inte vet vem du är så har man ingen aning om dina möjligheter.
Har ni gemensamma barn? Ordnad ekonomi? Vad håller dig kvar, (jag vet igentligen svaret redan då jag själv levt som medberoende i många år)? Men att börja ställa sig de frågorna till sig själv har jag insett är jätteviktigt i den situationen vi medberoende lever i.

Jag har drömt om många saker de senaste åren att hitta på som aldrig kunnat ske dels då alla pengar gått till vin och cigaretter, och dels att hon alltid varit avundsjuk på att jag hittar på saker vilket gjort att jag hållt tillbaka på mina intressen som jag utan bekymmer igentligen skulle kunnat gjort.

För min del började jag redan för mer än ett år sedan drömma om vad och hur jag skulle vilja uppleva och göra med mina barn utan en beroende fru som alltid när vi gjort något hela familjen alltid velat åka hem vi 4 tiden på eftermiddagen för att vinet börjat locka.(har insett att så har det alltid sett ut fast ursäkterna till att vi ska åka hem när barnen har som roligast har alltid varit att barnen blir snart trötta ändå...)
Jag har det senaste halvåret känns att jag alltid varit gladare när jag varit iväg skälv med barnen på utflykter då vi kunnat göra som vi själva velat utan att åka hem kl 4...

Många raka frågeställningar till dig men ibland kan det behövas.
Läs gärna djävulsdansen igen med nya ögon och se vem du är i första hand.

Någon som har egna drömmar som du vill uppfylla eller någon som väntar på att korthuset rasar...?

Jag ber om ursäkt om det kanske låter hårt och rakt på med en del av det jag skriver, jag är ingen expert alls på ämnet, har bara fått en helt ny syn på medberoendets bojor och vad de ställer till med.
Jag önskar att fler vågar och tar chansen att tänka oxå på sig själva och deras drömmar ?

Tröttiz
tis, 2020-10-06 - 16:56

Det är bra att du är "tuff". ?

Jag pratar om lite det som hänt och händer med en vän. Alltså det är mycket jag inte berättat för mina närmaste vänner. Jag har rätt många goda sådana. Några av dem har berättat att de oroar sig över hans drickande, att jag ska råka illa ut. Jag har då inte sagt något.

Det jag berättat det mesta för är en person som arbetar med beroende.

Nu har han inte druckit på 2 dagar, känns som en milstolpe och länge. Hålls han längre nykter måste jag diskutera några saker med honom. Får se hur han reagerar på dem ... Jag Har skrivit ner några stödord redan, så jag inte drar iväg någon annan stans under det eventuella samtalet. På basen av hans svar har jag tänkt i mitt huvud att stanna kvar eller inte hos honom. Något måste hända, kanske han inte heller mår bra i situationen och vill inte ta upp det med mig. Kanske pga skam?

Vi har inga gemensamma barn (han har 2), inte gemensamt boende, inte delad ekonomi. Så, jag kan ju dra iväg när jag vill... ?

Kram.
Sköt om dig. ?

Olycklig Make
ons, 2020-10-07 - 21:15

...att höra att du har någon att prata med iallafall?
Var inte rädd för att öppna ditt innersta och dina känslor för den personen, det kan hjälpa dig att få lite ordning och perspektiv på dem. Bara det att få sätta ord på sina känslor för någon gör att när man själv hör dem sägas och ibland (så iallafall för mig, kunde jag tänka, var det jag själv som berättade allt det där...) så hjälper ens egna prat/ord att man kommer till insikt om sin egen situation och ser sitt liv från en annan vinkel bara för att man hör sig själv säga orden...

Blir orolig när du skriver att några har visat sin oro för honom och särskilt för dig, har han visat några våldsamma sidor?
Isåfall hoppas jag att du lämnar honom så fort du kan, eftersom ni inte har gemensamt boende blir det ju lättare praktiskt, sen vad känslorna säger är en helt annan sak, men tänk på att vill han inte bli hjälpt så kan du inte göra något för honom.
Då gräver du bara ner dig i ett medberoende så blir allt svårare att ta sig ur.
Tänk på dig själv, tänk på hur du vill leva ditt liv, vill du gå och skydda honom, tänka på honom hela tiden och vara orolig för att när dricker han nästa gång...

Hade jag själv insett hur svårt det är att ta sig ur medberoendet eller hade jag ens vetat vad det igentligen innebär och att man inte kan hjälpa en beroende om de inte vill så hade jag lämnat min fru redan för flera år sedan när barnen varit mindre när jag började förstå min frus problem med vinet.
Så mycket jag försökt på olika sätt som aldrig hjälpt?
Även idag efter att skilsmässan är ett faktum för henne och att hon lovat och sagt att hon ska låta bli vinet så dricker hon nu dagligen igen med gömda tetror i garderoben.
Jag vill bara dra nu, men jag har 2 månader kvar tills jag får tillträde till nya lägenheten....

Tänk på dig själv och sköt om dig?

Tröttiz
ons, 2020-10-07 - 22:06

.. för dina ord. ? Och du får kämpa på i två månader. Du har något att se fram emot. Du och barnen. ?

Han har inte visat våldsamma sidor mot mig. Tidigare har han hamnat i slagsmål, tydligen som ett knapptryck flygit på någon och ändrat personlighet. Mina vänner frågade "Kan du vara säker på att han inte blir våldsam? Om han blir det är du illa ute". Det kan jag ju inte veta förvisso ... Men jag har ändå känt mig trygg med honom under hans fyllor.

För tid sedan sade han att han känner sig osäker på mig, och därför drack en kväll. Att han inte alls vet var han har mig och att han behöver mera bekräftelse ... ? Tydligen var jag "boven i dramat". Suck. Jag som stångat huvudet i väggen för att anpassa mig till hans drickande så får jag bara skäll. ?

?

Olycklig Make
ons, 2020-10-07 - 22:21

...efter hans drickande, jag har själv försökt att anpassa mig i alla år, samtidigt som jag försökt att påverka att inte dricka så mycket till ingen nytta, bara grävt hålet djupare för mig själv i alla år...

Det är verkligen inte OK att han skyller drickandet på dig, du ska inte anpassa dig, han kommer alltid skylla på något för att rättfärdiga sitt drickande tyvärr.
Det är inte och kommer aldrig vara ditt fel att han väljer att dricka.
Låt inte dig själv hamna i fällan att försöka anpassa dig.
Vi är många som gjort det tyvärr.
Det enda det slutar i är att du mår dåligt själv.
Att han kan bli arg väldigt snabbt, även om det inte varit mot dig så känner jag att det är starka varningssignaler.
När du minst anar det kan det bli mot dig istället, det räcker tyvärr att du säger fel ord om han är i fel sinnesstämning när han är onykter.

Du har stora möjligheter att avsluta detta i tid.
Tänk så här.
Den oron du har som du förmedlar här i forumet till oss vill du riskera att gå med den dagligen i kanske 5-10 år??

Oslo
tors, 2020-10-08 - 18:39

Hej,

Hur går det med dig?
På riktigt så undrar jag nu om du faktiskt lite grann håller med honom att det är ditt fel?
Från utsidan är det så tydligt. Vi tänker ju att det såklart inte är ditt fel, men det är kanske inte lika tydligt för deg. Vilket jag kan förstå.

Du som har läst boken vet ju redan detta, men jag lägger med utdrag iallfall.

« I en relation som präglas av beroende är det just missbruket som är själva problemet, men det gör alkoholisten allt för att försöka dölja och avleda. Hen förklarar dessutom sitt drickande med att det är ”ditt fel”. ”Du är så jävla jobbig. Hen skyller sitt utagerande på era relationsproblem. ”Relationen är så dålig. Du älskar för lite. Du är inte nog. Om du bara förstod mig …”
Eftersom varken du eller din partner, förstår att beroende är en sjukdom så agerar ni båda som om ni hade en normal och sund kärleksrelation och att de problem som uppstår måste gå att lösa. Du resonerar med missbrukaren som om hen vore normal. Vilket hen inte är. Du börjar sakta, smygande anamma den negativa självbild som missbrukaren vill ålägga dig för att kunna rättfärdiga sitt missbruk. Det här sker alltså subtilt, smygande, utdraget över tid så att du inte riktigt hänger med. Från att ha full koll på dina värderingar, åsikter och principer så har du sakteligen börjat glida ifrån dina egna känslor. Du börjar gå med på saker som du aldrig skulle ha gått med på året innan. Du märker hur du själv börjar ljuga, trots att du tycker att det värsta som finns är att bli ljugen för.
Du börjar på fullt allvar tro att du inte är tillräcklig, att du inte älskar tillräckligt mycket, att du kanske är jobbigare än andra och så vidare»

Och jag undrar mera, bara før att jag vill førstå. Jag är uppriktigt nyfiken och ställer bara frågorna før att förstå.

Vad är dina drömmar och anledningar till att du blir kvar?
Vad är det du ser framför dig som gør att du hoppas och önskar att bli i relationen?
Är det er två tillsammans i ett lyckligt och harmoniskt förhållande? Har ni haft det nångång?
Vill du rädda honom?
Åkte du på vännehelgen?
Vad är dina intressen?
Hur träffades ni?
Vad älskar du med han?
Vad ogillar du ned han?
Hur han påverkat deg, postivt och negativt.
Vad drömmer du att göra som inte blir av så länge han inte nykter?

Så, då var det väl frågorna för idag!

Ta hand om deg ?

Tröttiz
fre, 2020-10-09 - 09:30

.. i att jag till viss del tycker det är mitt fel som du skriver i början. ? I och med att jag inte kommunicerar direkt om något hänt och kanske drar mig undan lite..

Du har många frågor. Tog en screenshot på dem och kommer gå genom dem i huvudet då och då. Kloka frågor som ger en eftertanke. Skriver inte ner dem här på forumet just nu.

Sköt om dig.
Kram ?

Tröttiz
lör, 2020-10-10 - 21:38

Tack, det går mycket upp och ner.
Mycket beror på om han dricker eller inte. Han gör det nu, men ändå lugnare mot annars.

Du har haft väldigt mycket att ta tag i ... Hur har du det själv nu? ?

Sköt om dig!