jessi75

Hej! 3dje gången jag är inne här sen nästan 3 år tillbaka.
Är en mamma med man och 2 barn i tonåren. Min dotter är under utredning för autism/add eller vad det nu kan vara hon lider av men det är verkligen en utmaning för hela familjen.
Hon är utåtagerande, arg och ibland våldsam. Har inga vänner och har i stort sett aldrig haft. I ett år lyckades hon behålla en vän under ca 1 år och det var nog både hennes och min lyckligaste tid. Sen hände nåt och nu är hon ensam igen.
Detta sliter på mig då jag får vara både slagpåse och vän... har svårt att sätta gränser då jag tycker så synd om henne, men förstår oxå att det är ju mitt jobb.
TIll detta började jag oxå dricka mer och oftare för att orka, få fly verkligheten en stund... för att hantera ilska, sorg och frustration.
Mina barn har därmed fått se mig både salongsberusad och dygnrak. Vilket har såklart bidrag med ångest, skam och skuld från min sida. Och såklart gjort att dottern blivit ännu mer arg på mig..
I maj lyckades jag hålla mig nykter i 1 månad ca...sen blev hela sommaren och in på hösten ett långt eskalerande av allt för mycket och ofta.
Jag missbrukar som dom flesta av er här, kan inte sluta när jag börjat, smyger, häller i mig ett extra glas i köket.. vill dricka tills jag är säker på att jag kommer att somna utan att vakna under natten av ångest.
Nu kör jag sober october som mål. Började dock 27 sept. så nu är jag inne på dag 8.
Men målet är såklart att aldrig mer dricka. Jag känner mig lugnare den här gången och mer trygg i mitt beslut då jag nu vet av erfarenhet att börjar jag igen så är det tillbaka på ruta 1 fortare än kvickt.
Har läst massa trådar här nu under veckan och känner inspo och pepp av er.
En dag i taget och aldrig första glaset.

Kram.

Hej jessi75, jag har varit där du är just nu. Mitt barn mådde så dåligt att det ledde till både strypgrepp och knivhot. Och det i sin tur ledde mig rakt in i missbruket. Alkoholens ångestdämpande effekt är outstanding den första tiden, och sedan skapar den sin egen ångest. Men allt det där vet du ju. Starkt av dig att ta tag i drickandet, det kommer att göra resan lättare för både dig och din dotter. Kram!

Så bra att du har hittat hit igen! 8 dagar avklarade, gött, då är det allra värsta över. Skriv här så mycket du orkar, det hjälper mycket att bara få skriva av sig.

Kram

jessi75

Ja, första veckan är värst.. därför valde jag att medvetet inte logga in här förrän jag var över den, första 3 dagarna går ju ut på att hantera abstinens, sen kom ett rejält sug på torsdags em när jag kom hem från jobbet. La mig i sonens rum som ser ut som en svinstia och låg där i hans säng och sov bort det värsta suget, Kände mig som en pundare som somnat i en kvart (Han var inte hemma) Ringde min man som oxå är nykter med mig nu under den här tiden, han sa det jag behövde höra att du vet att det är över kl. 20.00
Det är så det är suget, det klingar av med tiden..
På fredagen tog jag tag i hans rum och städade det kliniskt rent... glad son som kom hem sen:)

som har barn med särskilda behov här! Jag kopplar definitivt mitt eskalerande drickande till de krav som ställs och den oro man har för sitt/sina barn.

Välkommen tillbaka!

Kippe

Hallå!

Starkt jobbat med åtta dagar! En dag till klarar du och imorgon klarar du en dag till.
Jobbade med autistiska/asberger ungdomar under en period och jag fick ju förstås höra en del av hur hårt och svårt det var för föräldrarna.
Fann samtidigt att det fanns många fina aspekter i ungdomarna som jag inte funnit i mig själv eller andra.

Vet inte riktigt vad jag vill säga med detta förutom att jag fann en glädje i ovanligheten hos dem.

Är målet att aldrig mer dricka då, eller är det att kunna dricka anständigt?

Jobbar själv på att komma in på första nyktra dagen, därmed kan mitt meddelande varit lite osammanhängande.

Här är ännu en förälder till en dotter med särskilda behov ?? Mitt tålamod med henne, och alla andra inklusive mig själv, är så mycket bättre nu när jag är nykter.

Välkommen hit! Du har det värsta bakom dig, nu kan det bara bli bättre ?

Kram ?

jessi75

Alltid skönt att höra att det är fler än jag som förknippar eskalerat missbruk av barn med psykisk ohälsa!
Ja, mitt tålamod och humör hålls mer stadigt och jämnt om jag inte dricker, att va nervig och stissig när man är inne i missbruket gynnar ingen, allra minst henne. Det är som att gå på ett minfält hemma, ibland är hon glad och gosig och vill hålla handen när vi kollar på tv, för att i nästa stund få ett utbrott för minsta lilla och börja skrika och sparkas. Jag älskar ju henne till döds såklart men ibland får jag bita mig i tungan och bara gå undan och andas, jag älskar verkligen inte hennes beteende.
Mitt mål är att förbli nykter, nåt annat går inte, jag kommer att dricka mig sjuk, både psykiskt och fysiskt.
Tack för stöd och pepp!

Kram.

Och grattis till din första vecka, bra gjort. Fint att du hittat till forumet, det har hjälpt mig mycket. Men jag vet att några också brukar tipsa om att söka hjälp även hos husläkare/beroendemottagning, tex Charlie och Kennie.
För mig har forumets varit- och är lite som AA, att få ta del av andras berättelser och att dela mina egna tankar. Så enkelt men otroligt värdefullt.
Jag tror mina tankar var exakt som dina, att jag kommer att dricka mig sjuk. Jag är glad över den insikten för det har hjälpt mig att hålla mig nykter, nio månader snart. Jag brukar säga att jag backade tillbaka från kanten av ett stup, och jag har fortsatt backa. Numera ser jag knappt stupet men klara dagar finns det där och påminner mig om att hålla mig på rätt sida.
Aldrig glömma, viktigast först- vara nykter som Andra halvlek så klokt säger det.
Skickar tålamod och kraft, det kommer att gå bra! Kram ?

Fungerande_alkis

Beklagar situationen och hoppas det löser sig så småningom. Bra initiativ med Sober October. Jag hakar gärna på och kämpar mig igenom oktober med dig, då jag ändå lyckats hålla mig från djävulsgiftet sedan 11/9. Lika bra att kriga hela oktober också.

jessi75

Då kör vi tillsammans nu! Har just kollat på nån youtube video som nån länkade till om postakut abstinens.. blev lite uppgiven då.. Ni är ju många som varit nyktra länge här inne nu, 3 månader och mer. Har ni märkt av den på nåt sätt och hur har ni handskats med den?

Såg din kommentar om post-akut abstinens, ska skriva lite om det, men allra först så skulle jag tipsa om att inte vara alltför mycket i framtiden utan verkligen försöka vara här och nu, varje dag, istället för oro hur det kan eller kommer att bli sedan. Det låter som en banal sak men det har varit och är ett sätt iaf för mig att klara min nykterhet. Det är ett annat sätt att tänka och ger mer fördjupad känsla av livet, tycker jag. Och framförallt slipper man begrepp som aldrig mer- förrän man är mogen för det. Är säker på att det finns alkisar som lever en dag i taget/ i många år.

Jag hade en dipp vid 4-5 månader, vet att många skrivit om detta som tycks uppstå kring 5-6 månader in i nykterheten. Men även det här till ”this too shall pass”, det går över. Ersätts av bättre dagar och mer stabilitet. Efter 6-7 månader kom en stor ”boost” för mig, kände mig otroligt stark och målmedveten. Så att vara nykter är ju som livet, inte alltid så himla kul, men i grunden ett bra liv, vilket inte är fallet när man dricker. ??

jessi75

Tack för att ni svarar och delar med er av kunskap och tips och pepp!
Just nu är jag bara låg, trött och less... sug varje dag, trodde helgen skulle vara värst men den va faktiskt lättast. Det är i vardagen jag måste kämpa hela tiden, sitta på knogarna och bara härda ut känns det som.
Såg Hanna Hellqvist på skavlan som berättade att första tiden i nykterhet ville hon bara att tid skulle gå...och det är så jag oxå känner. Är otålig och vill bara ha tid och dagar att lägga till, fort ska det gå, vill sövas ner och väckas på dag 50.
Min man är med mig på resan men bara "sober october", han är en sån som skulle kunna lyckas med allt på ren järnvilja, men jag har ju inte tänkt börja igen, vad gör jag när hans tid har gått och jag ska klara det här själv?
Vet att mycket av motivationen kommer från att inte göra honom besviken nu, han skulle rent av bli arg om jag drack nu så bara det gör att jag håller mig i skinnet.
Men att vakna varje morgon och känna sig frisk är fantastiskt, så allt är inte skit!

Imorn kanske blir en lättare dag, ville bara häva ur mig lite.

Kram.

Hej igen
Förlåt att jag tjatar.
Men går det att svänga tankarna lite från vad du ska göra när 30 dagar har gått eller hur det skulle vara att vakna upp efter 50 dagar nedsövd... ?
Jag kan tänka mig att det låter banalt i det stora hela men om du övar på en dag i taget, en stund, timme, minut i taget- när det är tufft. Så kommer din hjärna bli som en dammsugare på bra grejer som händer, där till exempel vakna utvilad är en. När man börjar granska sin närmiljö i det korta perspektivet uppenbarar små men viktiga, eller som såna där is-hakar, att staka sig fram med när evigheten inte bjuder på nån vidare utsikt.
Jag var tyvärr börjat låta som Kay Pollak och det besvärar mig något för jag vet att det är allt annat än lätt när barnens rum ser ut som kvartar eller suget tar över och den monumentala hopplösheten.
Ändå är jag rädd att KP har lite rätt om att välja glädje fast att göra det på sitt eget vis.
Heja dig! Snart lättar det! ?

Bra kämpat och fint att du ser fördelar med nykterheten redan. Jag tror som Se klart skriver att du ska vänta lite med att fundera på sen. Tiden jobbar för oss, så det som känns skrämmande och svårt att tänka på med nykterheten nu kommer inte kännas likadant när kroppen och hjärnan fått en ordentlig paus från alkoholen, det blir lättare och lättare att avstå ju längre tid man varit nykter . Lästips under tiden: Annie Grace - Tänka klart och Rebecka Åhlund - Jag som var så rolig att dricka vin med. De hjälper en att ändra inställning till att dricka tycker jag.

Hej och vad bra att du tagit tag i ditt liv. Vid 4 månader afri upplevde jag ganska svåra sug, postakut vet jag inte, men sug hade jag. Den sammanslagna upplevelsen av min afria tid är bara positivt iallafall. Jag kan inte lova längre nykterhet än 24 timmar i taget, och tänker inte så mycket framåt ang. det. För mig blir det då en frist, att vara här o nu. Det blir lättare att göra saker som träna, umgås osv. Tankarna på a tar mycket energi o med 24 timmars regeln lurar jag mig själv och definitivt adjävulen. Jag puttar det framför mig, nykterheten. Vita knogar är bra i början, när det är som värst. De som händer vid nykterhet är att man långsamt får sitt förstånd tillbaka, och ser på saker ur ett helt annat perspektiv. Så var snäll mot dig själv, och ge dig tid. Jag lovar att det blir bättre, snart. Jullan

jessi75

Att vakna varje morgon frisk är den bästa känslan i världen just nu!! Varje kväll jag går och lägger mig nykter och vaknar nykter är jag så lycklig för, det är den känslan jag brukar förnimma när suget sätter igång.
Det lättade efter dag 12, nån magisk dag som gör att det värsta släpper. Har ju försökt vara nykter förut och det följer samma mönster.
Drömmer att jag dricker och vaknar med ångest, tills jag kommer på att det bara var en dröm...
Stort sug på em när jag kommer hem från jobbet, sen lättar det efter jag ätit mig proppmätt.
Har ätit massa godis den här veckan, ett substitut men bättre än a.
Migrän och pms igår i kombination med att vara nynykter gjorde att jag rök i hop med mannen igår.
Inget stort drama och för att vara ärlig så var det bara positvit mot ev. sug för jag dricker aldrig när jag är arg, då kickar adrenalinet igång och suget försvinner.

Har verkligen tagit till mig av vad ni skrivit om att inte se så mycket framåt utan ta dag för dag och ibland timme för timme.
Mindfuckat mig själv med att "ok, imorn dricker jag men inte idag.

Kram.

Blir så glad när jag läser dina rapporter från nynyktra världen. Jag brukade tänka- och gör fortfarande- att jag byter ”myset” på fredagar, dvs allt för många glas vin. Mot lördag morgon, utan baksmälla, och kaffe i sängen. Frukost är min aw helt enkelt. Jag njuter fortfarande på ett nästan knäppt sätt av mina helgmorgnar. ?
Så bra jobbat med en dag i taget. Har också tänkt ”imorrn är det helt ok men inte idag” många gånger. Sen kommer dagen och det känns ok med 24 timmar till.
Som Jullan skriver så bra, man får sitt förstånd tillbaka. Och kroppen, fatta vad glad kroppen är, varenda dag den slipper vara sopstation med noll sortering.
Njut av dagen, kram ?

Jag sa senast igår när jag berättade för svägerskan att jag har uppehåll i vindrickandet (vilket jag säger för orkar inte dra hela historian) att jag inte ser det som att jag missar vinet utan att jag vinner morgondagen. Det var lite jobbigt att inte få ta ett glas som alla andra men så värt det. Noterade att alla tog typ 1-2 glas och var nöjda... det hade ju inte jag gjort. Det vet jag.

jessi75

Det känns 80% fantastiskt men även 20% trist faktiskt... så konstigt för hjärnan vill inte dricka men det är som om kroppen skriker efter vin, öl... champagnens dag idag tydligen... ska köpa ett a-fritt hem ikväll och fira✨
Trevlig helg alla som kämpar och tack för att ni delar och peppar!!