Hej, varit med här ett tag, men det är första inlägget här. Har fått hjälp i öppenvård en gång och även varit på aamöten några ggr. Har alkolism som ett rakt nedstigande led från båda mina föräldrar och hur långt som helst i släktleden. Känns som jag i hela mitt vuxna liv försökt undvika alkohol, vilket har resulterat i att motsatsen har uppstått, alltså undvikit, hetsdruckit, unvikit, hetsdruckit osv. Egentligen vet jag att jag absolut inte kan ta en droppe , men självklart är jag ju där och tror och intalar mig själv. Den här gången går det nog.....min Karl är allvarligt bekymrad, över mig och sig själv förstås. Han har börjat markera spritflaskorna och bevaka mig. Medberoende. Mina barn börjar ledsna på mina löften om nykterhet, ja alla börjar ledsna inklusive mig själv. Har heller inget att skylla på. Som dåligt förhållande, psykisk ohälsa( får jag ju av alkohol förstås) men grundpsyk, arbete . Socialt har jag dragit mig undan och föredrar numer att dricka ( mycket) för mig själv. Märker hur alkoholen blir till besatthet och jag kör ungefär samma mönster. Några dagars nykterhet, planerat drickande, gömma alkohol osv. Nu har jag iallafall varit nykter i 3 dagar och har väl tittat upp från bottenlös ångest från den skandalfyllan senast, som jag såklart gjorde bort mig och inte kommer ihåg ett skvatt av. Ska försöka skriva regelbundet och även besöka ett aamöte imorgon. Skönt att skriva av sig och vilka kämpar ni är här inne. Tar en dag i taget nu. Vi hörs!!

Hel

Har inte läst hela din tråd men det jag läst visar på att du har en vilja av stål.
Grattis till alla dina nyktra dagar!

Tack fina. Sitter i morgonstund o ska till jobbet, förundras över att jag är så pigg. Har aldrig varit en morgonmänniska, men kanske det är dags för det nu. ?, efter jobbet väntar träning, en sak som fått stå tillbaka nu när jag varit sjuk. Tänker att det ena leder till det andra, både negativt och positivt. När jag drack var det negativa som styrde men nu märker jag hur hjärnan och kroppen vill ha bra, positiva saker. Beslutat att dra ner på snuset, så från igår är det 10 påsar/dag som gäller. Får se hur det känns, riskerar inte nykterheten. Som vanligt tar jag en dag i taget och är således nykter. Kram till er som behöver och kämpa, det är mödan värt.

Först nu känner jag mig redo för det ”vidare livet”, varit med i a hjälpen i många år, hade som bäst 8 månaders nykterhet. Föll dit igen och drog mig undan med motiveringen att jag ville dricka och att jag klarade av a. Besegrad såklart och ytterligare ett tramp ner mot helvetet. Vaknade upp på akutmottagningen med en ångest värre än döden. Ett av mina barn kom o hämtade mig... sambon allvarligt rädd, och jag själv ett vrak. Klarar inte ens härinne skriva om vad jag gjorde innan jag hamnade på akuten. Sedan dess är jag på riktigt livrädd för adjävulen och dess verkningar på mig, jag tror inte jag klarar ett återfall till, då dör jag. Och skulle jag råka överleva får jag göra det ensam.....bister sanning, är nog det närmaste man kan komma botten. Jag förstår innebörden o konsekvenserna av mitt drickande fullt ut. Vilken jävla tur att man har ett val, valet än så länge ( snart 6 månader), är att vara nykter. Målet är att förbli nykter, en dag i taget. Jag har tagit all hjälp jag kan denna gång. Antabus, naltrexon, samtal på alkoholmottagning. Jag har tränat, umgåtts med barn, barnbarn, sambo. arbetat och försökt hålla det på en nivå som känts bra. Nu börjar så sakta jag titta fram, lite frågande, lite känslomässigt rubbad, det är tvära kast i humöret . Men det är JAG. Inga dimmor, inga ridåer, Ingen förnekelse , inget rus. Det är galet skönt. Och jag har med stor hjälp härinne fått ta del av livsstrategier som har hjälpt mig vid många svackor. Tänk att man kan ha er med vart och närsomhelst, vilken ynnest. Nu ska jag sluta babbla och hälsa mig själv välkommen till ”det vidare livet”?Jullan

Du är så välkommen in hit Jullan56 ❤️ Stort grattis till dina 6 nyktra månader! Snacka om botten du fick uppleva, förstår verkligen att du har enorm respekt för alkoholdjävulen.

Aldrig glömma. Aldrig ta första glaset. Viktigast först - vara nykter!

Kram ?

Automatiska tankar.... gubben min åker bort i helgen , och direkt börjar planerandet i huvudet. Nu kan jag dricka ifred och jag kan ju prova en dag. Men nä si det ska jag icke. Om det fortsätter mala får jag häva i mig en antabus imorgon. Blir sååå trött av dessa automatiska tankar och tankegångar, när fn går de bort. ??

Om det inte händer så ofta att din man åker bort så krävs det nog några gånger innan de automatiska tankarna kommer i just det läget. Det är kanske klokt att alltid ta antabus just vid dessa tillfällen ett tag till? Så du inte äventyrar din nykterhet, och slipper plågas av suget.

Varje situation där man tidigare har druckit alkohol måste laddas med nya nyktra erfarenheter. Och det tar några gånger. Du kanske ska boka med en kompis fredag, lördag kväll? Hitta en ny vana som hänger ihop med att din man reser bort.

Kram ?

Mer barsk än så här kan jag inte bli. Jag trodde att jag kunde prova en dag i lördags. I morse ringde jag in mig sjuk till jobbet. En dag blir aldrig en dag, vi behöver inse det.
Tag Antabus om du har det tillgängligt. Alla medel är tillåtna för att hålla sig nykter.

Japp det blev en antabus till morgonfikat. Planerandet o suget lade sig, men det kan ju komma tillbaka... så för säkerhets skull. Dessutom blir det korvgrillning med barnbarnen på lördag. Tänker lägga till ett xtra pass på gymmet oxå. Så då har jag endel att se fram emot. Blir lite brydd på detta sug och tänkandet...men jag har för avsikt att vara 24h nykter, eller faktiskt hela helgen kan jag lova nu med antabus i kroppen. Kämpa på, ge aldrig upp. Jullan

Ja det blev en helt underbar helg, fick sova ut och tränade det där extrapasset. Barn o barnbarnen på besök med grill ute i d vackra vädret. Nykter fortsätter jag att vara, för att jag vill. Kramiz

Skoldag idag, har nu avslutat kurs 6 av 8 på högskolan. Det känns så skönt och jag kommer få så mycket mer kött på benen i mitt yrke. Trodde att det skulle vara alldeles för svårt för mig, men det går bra. Har nog alltid sett mig som att jag inte klarar vissa saker. Vet inte vad det beror på. Dåligt självförtroende och självkänsla möjligen. Å andra sidan vill jag om jag gör något alltid vara bäst, eller bättre. Sällan som jag är helt nöjd. Ja lite funderingar såhär mitt i veckan... nykter blir jag 24 timmar helt tvärsäkert.

6 månader nykter idag?, 6 månader... ett halvt år. Tänk att jag får vara med om detta tillstånd igen. Att vara nykter. Ingen självklarhet för mig som har fötts in i alkoholens klor, praktiskt taget. Men jag tackar för stöd och hjälp härinne och jag tackar mig själv för att jag är värd det. Har sån lust att hoppa över till mer än 6 månader nykter, att jag lätt blir nykter en dag till. Kram till er som behöver. Jullan

Till 6 månader Jullan.
Fantastiskt bra jobbat.
Klappa dig själv på axeln.
Det är Du och ingen annan som fixat detta??
Kram⚘

Jag ser att du har haft en resa och starkt att ta dig dit där du är idag. Hur tänker på framtiden. Känner du att du är klar nu eller ser du att det finns risker att du kan hamna i en situation igen där det blir svårt att säga nej? Du lyckades ju bra när din gubbe reste bort!

Jag funderar själv mycket på just den biten. Det blir tolv veckor för mig nu i helgen. Just nu känns det enkelt, så jag behöver ju ingen strategi. Jag kan inte heller tänka mig någon situation där jag inte klarar av att stå emot. Men det är väl därför man trillar dit, för att man inte kunde förutse det?

Tack fina. Andrahalvlek det som är annorlunda är vetskapen att jag inte ska släppa taget om nykterheten, alltså att jag kommer behöva stöd länge. Från detta forum och kanske aa, jag har vetskapen idag att om jag glömmer hur det en gång var , då är risken för återfall stor. Alltså att inte glömma. Och Tappad igen, jag tror aldrig jag blir klar, detta är en resa som fortsätter hela livet. Med att hålla en slags balans och uppnå ett gott mående kommer man långt, men för att inte återfalla gäller det att inte glömma . Så jag fortsätter mitt tillfrisknande med att aldrig ta något för givet. Och jag fortsätter att ta en dag i taget, det löftet påminner mig oxå varje dag, hur det var och vad jag vill. Jullan

Det låter ju som att du har tänkt igenom det och det är väl det som krävs för att lyckas. Det är väl kanske just därför jag funderar på det mycket själv nu och vill höra hur andra tänker på det. Tack för att du delar med dig!