ANewBeginning

Hej
Eftersom situationen är så otroligt märklig och jag egentligen inte vet hur jag ska agera för att det ska bli "rätt" så testar jag att lufta ämnet här, för att se om någon varit med om något liknande..
Jag har en sambo som till synes funkar fint, -bra jobb, våra barns tränare inom sport, social, trevlig och i grund och botten en bra människa och pappa. Vi har varit tllsammans i ca 15 år och jag märkte tidigt att alkohol var väldigt viktigt för honom. Däremot är det inte så att han druckit mer ofta än andra eller att han varje gång behöver dricka massor när han dricker.

Så till problemet: redan för 8-9 år sedan kom det fram att han druckit och kört bil, under en period flera gånger i veckan. Detta problem har återkommit många gånger under åren, vissa gånger är det så lite så möjligen är det bara jag som ser det. Ibland känner jag inte ens någon alkohollukt dock vilket är oroväckande i sig..
Detta har hänt alltså när han varit "på gymet" eller "jobbat sent". Han blånekar självfallet - och får mig att känna mig dum och självfallet hittar jag på.
Det här har pågått länge som sagt av och till, han har i två omgångar varit och pratat med beroendecenter osv. sedan har han varit utan i omgångar någon månad (så vitt jag sett), vilket tytt på att han tagit hjälp med sitt problem. Under detta år har jag dock sett att så inte är fallet och eftersom vi nu ska separera inom några veckor känns det som att jag behöver koppla in socialen tyvärr, vi har två barn och jag känner att det är mitt ansvar gentemot dem helt enkelt.

Så frågan är egentligen - är det någon här som har erfarenhet av något liknandee, dvs smygdrickande och bilkörande? Vi pratar om fullt fungerade individ annars, så de flesta vet ju såklart inte om detta.
och hur har ni agerat ?

Egentligen vill jag i grunden vara ett stöd för honom NÄR han väl medger sitt problem, men innan dess kan jag ju bara göra det jag måste och har ansvar att göra.

Så mycket ångest , oro och rädsla kring detta som ni förstår..

Tack. <3

Det här är banne mig det svåraste, min ex man kör också onykter, jag har skällt, bönat och han håller med om att det är fördjävligt men så händer det igen... Nu fick jag det berättat för mig att han kört onykter till den lokala butiken, handlaren ( en kvinnlig bekant till mig) konfronterar honom på tfn efter hon fått uppgiften. Det var bland det skönaste jag har varit med om, civilkurage de lux och jag är inte ensam om vetskapen längre, hon ringde och berättade det för mig. Att det ska vara så svårt att ifrågasätta just fyllkörning där känns det som vi anhöriga är själv, och inbillar mig att män är sämre. Jag pratade med min terapeut om det här, hon tyckte man kunde ringa polisen anonymt och berätta att det är ett problem och självklart ska du göra en orosanmälan till socialtjänsten, sen har du gjort vad du kunnat. Vi bor 5mil ut på landet så det är ingen idé att ringa polisen vid händelse annars skulle jag ha gjort det.

Min msn klrde också onykter vid upprepade tillfällen.
Jag visste att det var så efter att varit hos honom och han är helt utslagen och däckad och npgra timmar senare, när spriten var slut, tog han bilen till Systemet 1,5 mil bort. Givetvis nekar han och ansåg sig nykter. Struntprat!!
Jag stoppade honom en gång och tog nycklarna ifrån honom men de var jag tvungen att lämna tillbaka igen. Man får inte ta någon annans nycklar, egenmäktigt förfarande, enligt polisen så så gick det med det. Blev en runda mindre ivf.
Till slut ringde hans syster till polisen och så åt dom att hålla utkik efter hans bil, gav dom bilmumret också, men här cirkulerar inte då mycket poliser där vi bor så han fastnade aldrig och blev stoppad.

Det är fruktansvärt att veta om det men inte kunna göra så mycket åt det. Tänk om de kör på någon som skadas eller i värsta fall dör, så fruktansvärt det skulle vara.

Skulle jag se det hända en gång till så ringer jag polisen direkt. De måste inse att det är sååfel att köra onyktra.
Kram Azalea

ANewBeginning

Tack för ditt svar, och för att du delar med dig. Jag kommer att ringa socialtjänsten och vet inte varför jag inte tipsat polisen.. vi bor i en storstad och jag tror att jag bara känt att det inte leder någponstans. Det ska ju vara en tillfällighet att han åker fast, med tanke på att han inte gjort det hittills..Ska fundera på om det ger något.
Men tack för din input, jag förstår att även du haft det tufft!

ANewBeginning

Tack för din input!
låter fantastiskt att någon utomstående konfronterat honom! andra har sett min sambo (snart ex sambo) köra bil efter att han druckit , men inte sagt något. Det är så lite man ser på honom vissa gånger så jag tror att folk funderar på om dem ser fel, precis som jag ifrågasatt min magkänsla vissa gånger. Ibland har jag funderat på om det är något annat än alkohol, då det inte alltid luktar. hur som helst så är det allvarligt och inget jag tänkt släppa..

Tack igen.

Det där med doften har jag också haft svårt med, har nästan aldrig känt att det luktat alkohol. Men nån berättade att dom blir specialister på att dölja, antingen dricker dom ex cider, äter persilja, jag har känt mig så naiv inför sjukdomen och samma med fyllkörningar, ens gränser suddas ut och det går snabbt. Ja jag har haft det tufft också och idag känner jag ilska, för visst dom är sjuka men dom har ett ansvar att inte skada andra, och det gör dom.

Citadell

ANewBeginning. Hoppas det utvecklar sig till din fördel. Något annat än alkohol? Läs på om droger så får du en hint. Själv blev jag förd bakom ljuset i 1,5 år. Jag hade ingen erfarenhet av droger och drogbeteende men ett är lögner och manipulation. Jag har lärt mig mycket nu. Tyvärr.