Blanka, jag tror att många får sådana funderingar, inte minst i början av nykterheten.
Det är då "Blott en dag, ett ögonblick i sänder" kommer in.
Jag försökte direkt byta de tankar på framtiden som dök upp.
"Sedan är sedan, nu är nu, och just idag bestämmer jag mig för att vara nykter".
Allt enligt råd från de mer erfarna kämparna här.
Själv har jag satt ett mål på 3 månader, efter rekommendation från både alkoholrådgivare och kloka människor på detta forum,. Därefter ska jag reflektera på nytt, men inte innan dess. Det sägs att man behöver minst den tiden nykter för att verkligen kunna känna efter och fatta nya beslut om hur man vill göra med alkoholen i framtiden. Jag tror att det stämmer.
Är på dag 70. Ska dock i ärlighetens namn räknas bort 3 dagar där jag drack lite alkohol, men i stort har det fungerat bra med hjälp av "en dag i taget"-taktik. Lycka till!

Somnar fortfarande flera gånger om dagen. Skulle bara vila 15 min på jobbet, sov i 2 timmar och visste inte var jag var när jag vaknade. Åkte hem och fortsatte sova på soffan. Känns inte värt det om jag ska vara så här trött orkar inte ens prata i telefon.
Men idag fick jag veta att jag har cirros och hur hårt drabbad min lever är kommer undersökas ytterligare, så jag har ju egentligen inget val än att fortsätta vara nykter.
Men att leva trött som en zombie är ju inte kul.

Jag var också fruktansvärt trött i början, det blir bättre. Kroppen behöver mycket vila för att läka. Tråkigt att höra om din lever, men nu är det extra viktigt att du håller i och håller ut.

Kram ?

Tråkigt att du har fått cirros :( Om det inte är för personligt, får jag fråga om du har några symptom på det ännu och vet du hur du har blivit diagnostiserad med cirros? Just trötthet är ett vanligt tidigt symptom på cirros, men den kan ju i nuläget också bero på medicinerna och omställningen.

Det positiva du kan ta med dig är att det är många som har utvecklat symptom till och med men sedan genom hälsosamt leverne blivit av med dem. Jag har bland annat en vän jag träffade på facebook som hamnade på sjukhus för 17 år sen för komplikationer av cirros. Innan det visste han inte om det men i och med sjukhusvistelsen blev han diagnostiserad. Han tog dock tag i det och slutade med alkohol och började äta det han kallar för clean eating. Nu är han pensionär och går på återbesök var 6e månad för att kolla läget men mår generellt bättre än han gjorde vid diagnos.

Ta hand om dig! Se också till att du får träffa en dietist som kan hjälpa dig med vad du ska äta. Det finns såklart alltid lite olika idéer om vad som är bäst, men för Cirros finns det vissa generella råd som gäller. Alkohol i framtiden, förstår du ju redan att det är uteslutet.

Men jag tror på dig! Lever du bara hälsosamt och tar dig tid att vila när din kropp behöver det så ska nog tröttheten släppa till slut den också.

Jag blev remitterad till ultraljud av levern, pga höga värden. Där såg som det, men meriterade mig vidare dör en grundligare undersökning nästa vecka. Så då får jag väl veta hur illa det är ställt med mig. Känner också sorg för att det är helt uteslutet med alkohol i framtiden, även om det var mitt mål. Men mitt största mål är ju att leva och vara något piggare än jag är nu förstås.

Jag förstår att det är en omställning och att det såklart också är är svårt att ta in allt och att där finns en sorg. Jag förstår också att det är så enkelt för mig att säga, men försök att fokusera på att bli bra igen så att du kan vara där för och med dina barn och barnbarn.

Jag har haft otaliga diskussioner med människor med cirros och andra leversjukdomar. Rent medicinska frågor får du ju ta med dina läkare, såklart. Jag har ingen medicinsk utbildning. Men har du några funderingar så kanske jag kan hjälpa dig att komma i rätt riktning. Googla kanske inte för mycket på det dock.

Känns så bra med det här forumet, att ni finns och har så stor kunskap.
Idag har jag kunnat känna glädje över att jag faktiskt kan börja göra saker när kroppen är i bättre balans. Köra bil utan att oroa mig för om jag är nykter ännu. Gå nerför trappor utan att hålla mig i ledstången, ta på mig kläderna utan att tappa balansen. Det betyder ju att jag kan göra roliga saker sen när jag blir piggare. Kanske börja rida igen? Ser så fram emot att mitt nyktra pigga jag ska komma. Där jag kan finnas på riktigt för mina barn och barnbarn. För som det har varit så satte jag ju alkoholen före dom. Smärtsamt men sant.
Så skönt med ett forum att vara ärlig och känna igen sig i. ??

Så bra du tänker Blanka. Det har hjälpt mig mycket, den där målbilden att jag ska må bättre, se fräschare ut och orka mer när världen öppnar upp igen. Det, tillsammans med en dag i taget. Det låter lite motsägelsefullt, men har funkat hyfsat hittills.
Rida ska du absolut ta upp igen. Det är underbart. Jag själv bytte från storhäst till islandshäst på äldre dar, en lite annan dimension men lika roligt. Har numera en egen sedan många år tillbaka. Kan rekommenderas :)

Ja hästar är bäst ❤️ Det är ett sånt härligt sätt att komma ut i naturen på och så luktar dom så gott. Saknar det jättemycket. Hade stor häst förut, men kan förstå vitsen med en liten nu. Man ska ju kunna kravla sig upp på dom också ?
Men min plan är att få ner lite i vikt, få bättre kondition och lite mer muskler så ska jag börja rida igen ❤️?

Härligt att det känns uppåt! Det kommer ju komma tider då det känns tyngre också, så det är viktigt att du håller i detta och minns känslan hur du kände dig just när du skrev detta. Om du kan tänka tillbaka på den känslan då när det känns tyngre och samtidigt påminna dig själv att du kommer att känna så igen, så kommer det att vara lättare!

Minns inte när jag var utan alkohol 19 dagar senast, måste varit när jag ammade mitt yngsta barn. Man fick ju inte dricka alkohol på den tiden när man ammade.
Är inte lika akut trött som de första veckorna. Börjar känna mig lite som innan jag hoppade i vintunnan. Men känner mig lite vilsen av vad jag ska göra med tiden. Storstädade häromdagen och blev på så dåligt humör när jag kom på att belöningen uteblev. Att få sjunka ner i soffan med ett glas vin, och då menar jag stort glas, inget litet vinglas. Vem orkade springa och fylla på stup i kvarten. Åt lite choklad istället och tänkte, att så här var ju livet innan vinet tog över mitt liv. Blev ändå lite nöjd över lugnet. Nu har jag provat alkoholfri öl och det var ju jättegott. Också provat alkoholfritt vin, smakade kåda urk, men bubblet var gott. Så nu vet jag vad jag laddar upp med till jul. Och bil måste jag köra hel tiden, så det blir en vit jul i alla fall i det avseendet. Har läst så många trådar härinne nu, ni är fantastiska och så skönt med igenkänning och att inte vara ensam. ??

Det är ovant att man inte får belöning i form av vin i början. Mot slutet i det onyktra livet ville man ju ha en belöning i form av vin bara för att man klev ur sängen typ.

I början kan man hitta andra sätt att belöna sig, choklad tex. Men rätt snabbt inser man att man behöver inte belöna sig för allt. Att det är välstädat är tex nog belöning i sig. Man blir genuint glad för att det blivit så rent och fint, och den belöningen är fullt tillräcklig. Du är inte där än - men det har du att se fram emot!

Kram ?

Var hos leverdoktorn idag. Ja, det var ju skrumplever. Behövde inte medicineras med något, men ytterligare undersökningar ska göras och en gastroskopi. Det var värre än vad jag trodde, men det kunde också varit ännu värre. Att höra läkaren prata om levertransplantation, som det var något helt normalt, gjorde mig lite chockad. Ja, nu var jag ju inte där ännu, utan han sa det i samband med att det viktigaste var att inte dricka en droppe alkohol mer. Och särskilt viktigt om jag behövde en ny lever.
Allt känns helt overkligt och ändå inte, att det handlar om mig. Och trots gott råd om att inte googla, gjorde jag ju det ändå, och blir jätterädd och ledsen.
Läkaren sa visserligen, att hade jag kommit om ett halvår hade det sett mycket värre ut. Men det kommer så många rädslor och frågor när jag kommit hem igen.

Att du tog tag i detta nu! Förstår att du är jätteorolig och ledsen och arg på dig själv - men du är nykter nu och det är den bästa gåva du kan ge dig själv ❤️

Om du ska googla på någonting så är det ”bästa kosten för levern” eller något liknande. Inbillar mig att tex kött är svårt för levern att hantera, eller?

Styrkekramar i massor till dig i den här jättesvåra stunden ❤️❤️❤️ Men nu vet du, och det är alltid bättre att veta. Och du ska verkligen tro på läkarens ord när han säger att det är bra att du sökte hjälp nu och inte om ett halvår.

Kram ?

Tack för din omtanke och visst är det bättre att veta. Jag har ju förut när jag drack, tänkt så mycket på hur fruktansvärt arg och ledsen jag skulle vara på mig själv, om jag tog hjälp försent och inget mer gick att göra. Hur mycket jag skulle ångra allt jag druckit. Det är en tröst nu, jag kom nog inte försent, jag har en chans.
Angående kosten är det jättemycket proteiner jag måste få i mig nu, så kött är helt ok, till och med grädde till min stora glädje. ( ja, tänker var glad för det lilla ) som jag förstår det så är det salt och icke hemlagad mat som är en bov. Tänker snacksa osaltade nötter i mängder nu.
Jag tyckte i alla fall mycket om läkaren och han sa att de kommer hålla koll på mig eller snarare min lever och följa upp det regelbundet i framtiden. Så då bör jag ju ha en framtid i alla fall tänker jag. Tankarna far ju mellan hopp och katastrof, men jag ska nog landa i mer hopp och tacksamhet än katastrof.
Så skönt att kunna skriva här, för vem av de tre vänner jag berättat för, ringer man två dagar innan jul och öser ut sin ångest över? Såklart skulle de finnas för mig, det är jag som inte vill besvära dom.
Typisk egenskap att döva med alkohol, be inte om hjälp, sup dig full istället så du däckar. Ja, där fick jag en liten insikt.
Den dörren har jag stängt nu, men jag har öppnat dörren till forumet här. ?

Nej, google är inte bra. Det finns många skräckscenarion där. Jag hade själv funderingar kring min lever och min hälsa i samband med att jag slutade. Google var ju snarare en källa till ångest än en hjälp. Dessutom är det ju alltid bara listor med saker som händer. Men hur det är i verkligheten går ju inte att få fram. Det jag började söka var personliga berättelser. Det var vad som fick mig hit också. Om du ser på min historik så handlade mitt allra första inlägg om levern. Det jag sökte efter var personliga berättelser. Nu är ju alla olika, såklart, så det går ju inte att förvänta sig att för att om det gick på ett speciellt sätt för någon så borde det gå likadant för mig.

Jag hittade ju inga personliga berättelser här, men har ju stannat kvar här mer för nykterheten i sigs skull. Dock har jag pratat med en massa människor med leversjukdomar samt läst åtskilliga flers egenåtergivna berättelser. Det har väl ändå lugnat mig och jag hoppas att det kan lugna dig också.

Med det sagt, skrumplever är såklart allvarligt och inget att ta lätt på. Om man har skrumplever och fortsätter att dricka alkohol, är det ju bara en tidsfråga. Samtidigt har jag många, förvisso anekdotiska berättelser, från människor som har vänt på det, slutat dricka och börjat leva hälsosamt och mår bättre än någonsin. Dessa har dock också det gemensamt att det ofta har väldigt bra koll på vad de äter. De ser även till att inte utsätta sig för onödiga kemikalier. D.v.s att de använder mer naturliga tvättmedel och egenvårdsprodukter.

Jag vill minnas att jag berättade om en man som jag även har som vän på facebook nu. Jag kan berätta om en annan man som hamnade på sjukhus för komplikationer av skrumplever på grund av drickande. Det hade gått så långt för honom att han var kvar på sjukhuset i någon månad innan han fick komma hem. Han åt en mängd med mediciner till att börja med. Men långsamt blev han bättre och efter något år eller två kunde han börja jobba igen. Idag är det 8 år sedan han hamnade på sjukhuset. Sedan 1 år tillbaka så kunde han sluta med många av sina mediciner och skära ner på dosen på den han har kvar. Det har tagit lång tid, men han mår alltså mycket bättre idag.

Tänk då om man jämför med dig. Du behöver ju inte ens ta någon medicin ännu. Du har ju all chans i världen att ta tag i detta och inte bli sjukare! Sen finns det ju aldrig några garantier såklart.

Angående det där med kost. Jag blir nyfiken på om du fick prata med en diestist eller om det var din doktor som gav dig råden? Fick du en längre utbildning eller vad man ska kalla det, eller gick hen bara kort igenom vad du ska äta?

Först vill jag poängtera att du alltid ska följa de råd du får av din dietist/läkare och att du bör ta upp eventuella frågor du har med dem! Även allmäna kostråd kan variera väldigt mycket. T.ex hur mycket fett och hur mycket kolhydrater man ska äta och vilka fetter som är dåliga för en o.s.v. så det är kanske inte konstigt att det finns en viss variation angående vad man ska äta. Dock är ganska många av råden för de med leversjukdomar generella.

- Undvik salt(Speciellt vid ascites)
- Undvik processad mat
- Undvik rött kött och råa skaldjur/fisk/kött
- Undvik socker och för mycket fett

Sedan kan det bli individuellt anpassat beroende på vilka komplikationer man har. Vid ascites t.ex så ska saltintaget ner på väldigt låga nivåer. Högt protein, upp till en gräns, är också bra men kan behöva begränsas om man har encefalopati. En annan sak som generellt är bra är att dricka mycket vatten, men det kan behöva begränsas om man har ascites eller njurproblem.

Med det sagt är jag lite förundrad över att rött kött och grädde skulle vara ok. Jag har ju hört en hel del olika rekommendationer som människor med leversjukdomar har fått och de har varierat beroende på kanske vilka övriga sjukdomar de har och vilka komplikationer. Dock har jag aldrig hört att rött kött och grädde skulle vara ok. OBS! Med det sagt ska du självklart lyssna på vad din doktor/dietist har sagt! De vet ju mycket mer om var du är någonstans och vad du behöver!

Råden har ju som sagt varierat beroende på individers behov men även till viss del läkare. Den största som varierar är väl kanske mycket vätska eller lite vätska. För de flesta är det mycket vätska som gäller, helst i form av rent vatten, då det hjälper levern. Men vid vissa komplikationer måste man hålla det nere.

En sak som definitivt varierar beroende på läkare är huruvida man ska ta mjölktistel eller ej. Mjölktistel är ett kosttillskott som man kan ta. Här har folk som frågat sin läkare fått väldigt varierande svar. Allt från att den rekommenderas, till att den inte gör någon skillnad till att man absolut inte ska ta den för att den gör skada.

Det du skriver lugnar mig och ger stort hopp.
Nej, jag har inte pratat med någon dietist utan bara med läkaren och fick en informationsbroschyr.
Salt är inte bra förstår jag. Jag ska äta ett gram protein per kilo kroppsvikt, för att levern använder muskelmassan från rumpa och lår när den inte är helt bra.
Jag förstod det också som att inte äta processad mat. Utan äta mera rent. Sen är väl aldrig fett och socker bra i större mängder.
Vad det gäller rött kött stog det med på listan om vad som var ok att äta. Jag tror det handlar om hur mycket och ofta man äter det. Men det är bara min egen fundering. Äter det inte så ofta ändå.
Det jag ska börja med nu är att äta mer proteiner och äta oftare, osaltade nötter tänker jag snacksa hädanefter. Sen tänker jag börja träna så smått. Jag mår ju så mycket bättre och är piggare nu än för några veckor sedan. Mycket gladare och börjar känna mitt nya jag komma. Hon verkar kul ?

Som sagt, det är självklart en stor förändring. Men det är också en chans till ett nytt liv!

Det är kanske som det är med vanliga kostråd. Det finns lite olika bud på vad man ska äta egentligen. Men socker och salt är sådana som definitivt inte är bra för levern. I USA finns det 11åringar som får diagnosen fettlever, på grund av de mängder med socker de konsumerar. Just salt är också något som får levern att jobba hårt. Salt är ju också något som vi behöver. Men de flesta livsmedel har lite salt i sig. Det är väl ett av problemen med processad mat. En del konserverade soppor och micromiddagar kan innehålla mer salt än vad man bör få i sig under en hel dag när man har saltrestriktion. Som du säger behöver man mycket protein på grund av förändrad ämnesomsättning. Du nämnde tidigare om att ha magknip. Kan det vara så att du har blivit känslig för något du kunde äta tidigare? Du kanske får prova dig fram med viss mat och se hur de påverkar dig.

Jag är nyfiken på hur undersökningarna går för dig. De flesta jag har pratat med är inte från Sverige. Det är främst Amerikaner. Men du delar så klart bara med dig om det du känner dig komfortabel att dela med dig av. Jag förstår om du vill hålla mycket för dig själv.

Men det känns som att detta kommer gå bra för dig! :)

Jag delar gärna med mig, har ju inte så många att prata om detta med ännu.
Just magproblem har jag dragits med länge, sedan jag var typ 15 år och det är mycket min mage inte tål. Så jag måste äta snälla saker.
Just socker och salt är jag nog ingen överkonsument av, och äter nog ganska bra basic mat. Men oregelbundet och slarvar med att äta när jag inte har lust eller ork. Så min övervikt är ju helt klart alkoholen och att jag inte rör på mig, sen min hund gick bort.
Tack för du delar med dig av dina kunskaper, det lugnar mig och motiverar mig. Nästa steg i processen är en röntgen av levern och en gastroskopi.
Jag har googlat på mat med mycket protein och tonfisk låg högt. Och det är ju gott följt av kyckling som jag har lite svårare för.
Imorgon är det julbord, så då är det väl bara att frossa loss i proteiner ?