av Norrlänningen

Norrlänningen
lör, 2021-01-09 - 02:05

Hej på er! Varning för långt inlägg ;)! Wow. Jag har läst många av era inlägg/trådar, första gången jag skriver här. Jag vill att ni ska veta att era berättelser har hjälpt mig igenom flera tuffa stunder senaste veckan, så vill börja med att säga Tack. Vill även ge er alla som kämpar en stor styrkekram ❤. Nu känner även jag för att ventilera mig, dels för min egen skull men också med förhoppning om att min berättelse kanske kan hjälpa och peppa andra därute.

Ok, nu kör vi. På nyårsaftons natt för nu cirka en vecka sen bestämde jag mig - Att erkänna för mig själv samt berätta för min pojkvän att jag har alkoholproblem. Efter ett mysigt nyårsfirande med hans familj kom vi hem till honom. Han gick och la sig och jag ville stanna uppe ett tag till, dels för att gå ut med min katt, och (tyvärr såklart) passa på att dricka lite till från min hemliga flaska som jag förvarat i handväskan hela nyårsafton. När katten var nöjd gick vi in, jag satte mig i soffan i vardagsrummet och började gråta. Jag var så less på mig själv. Kände att jag hade nått en gräns, fått nog av att ljuga, smyga, känna skuld/skam, må dåligt osv. Och nu var det ett nytt år, det kan inte fortsätta såhär, tänk om jag dör pga. den här skiten. Så jag gick in till honom, han sov så jag tvekade, blev nervös och vände om, gick till köket... fick plötsligt lite panik och grät ännu mer (extremt många tankar och känslor flög igenom huvudet de där sekunderna, men nån röst ekade högt därinne och sa "DU MÅSTE BERÄTTA!"), så jag gick in till honom igen, väckte honom med gråten i halsen och sa "X jag måste berätta en sak för dig....".

Jag berättade allt. Att jag smugit, ljugit, hur mycket jag druckit och hur det hade eskalerat senaste 2 veckorna. Han var lugn och lyssnade. Han frågade om han fick se flaskan, jag visade den. Sen hällde vi ut allt det sista i vasken. Vi fortsatte prata länge den natten. Jag fällde många tårar, ursäktade mig för hur värdelös jag är som flickvän och sa att jag förstår om han inte vill vara med mig längre. Han kramade mig, tröstade och sa "jag är glad över att du berättade, det var modigt, jag tycker om dig jättemycket."

En STOR sten släppte genom att berätta för den människa som står mig närmast. Såklart blandat med jobbiga känslor såsom skam över att visa hur svag man är för alkohol, tankar som "vem vill vara tillsammans med en som har alkoholproblem?" osv.

Nu sitter jag hemma i min lägenhet med min katt, inne på min 2:a nyktra fredag i rad. Går igenom dagligt kämpande med svajande känslor/tankar, kroppsliga reaktioner/abstinens, svårigheter att somna (vilket jag aldrig annars har). Galet vad den där drycken gör med kroppen och hjärnan.

Imorgon ska jag träffa 2 nära vänner och jag tänker även berätta för dem. Är nervös men beslutsam. Jag måste, annars klarar jag mig inte igenom det här. Jag har ställt mig frågan - var det bra att jag berättade för min pojkvän? Svaret är JA. Hade jag inte berättat så hade jag inte varit inne på min 7:e nyktra dag.

Jag är för övrigt en 35 årig kvinna som valde att flytta från norrland till södra Sverige för att studera och göra karriär. Det har gått bra för mig och jag har kommit dit jag vill vara (bortsett från den här situationen såklart). Jag har nästan alltid varit "partytjejen" men har inte haft problem med alkohol fram till cirka 30-års åldern. Blev hjärtekrossad av dåvarande pojkvän och började festa mer med vänner på helgerna, och sen ibland även på vardagar (började dricka i min ensamhet). Dricker inte på arbetstid och klarar jobbet bra. Det är kvällsdrickandet som jag fastnat i och som eskalerade nu under julledigheten - varje kväll i två veckor. Inte stupfull men påverkad och duktig på att dölja. Begär av att dricka för att orka vara social, glad, pigg, avkopplad, dämpa ångest osv. Känns som att jag har tappat bort mig själv, vem jag är och vad jag tycker om i livet (som inte är kopplat till alkohol). Måste hitta tillbaka. För det går väl?

Trodde aldrig att jag skulle hamna i den här situationen, att alkoholen skulle ta över så mycket av mig och mitt liv. Men nu är jag där och har tagit mina första kliv över tröskeln. Många trösklar kvar, jag hoppas att jag fixar det.

Tack för att ni orkat läsa. Känns skönt att skriva av sig. Hoppas att ni vill och orkar kämpa vidare tillsammans med mig. 2021 ska bli det bästa året.

Godnattkramar från mig och katten ❤

Anonym26613
lör, 2021-01-09 - 09:36

Härligt att 2021-gänget växer! ???

Jag fick tårar i ögonen när jag läste hur du väckte din pojkvän och hur ni hällde ut allt. ❤

Du har valt en bra och ärlig strategi. Det talar om att du druckit klart. Grattis till ett bra beslut!

//Mary ???

Kennie
sön, 2021-01-10 - 00:50

Fint att höra hur du tänker och agerar kring drickandet. Och jättebra att berätta för pojkvännen och nu även kompisar, det gör det verkligt på ett bra sätt upplevde jag. Och allt det där som man tror att man behöver alkoholen för; när man vant sig av med den märker man att den i många fall var orsaken till trötthet, stress och ångest, det man trodde var lösningen var i själva verket orsaken. Jag njuter så mycket av att vara nykter, du har mycket att se fram emot tror jag..

Kennie
sön, 2021-01-10 - 00:50

Fint att höra hur du tänker och agerar kring drickandet. Och jättebra att berätta för pojkvännen och nu även kompisar, det gör det verkligt på ett bra sätt upplevde jag. Och allt det där som man tror att man behöver alkoholen för; när man vant sig av med den märker man att den i många fall var orsaken till trötthet, stress och ångest, det man trodde var lösningen var i själva verket orsaken. Jag njuter så mycket av att vara nykter, du har mycket att se fram emot tror jag..

Smygdrickarn
sön, 2021-01-10 - 11:27

Hög igenkänning på mycket av det du skrev och vad fint att din pojkvän reagerade som han gjorde! Mycket bra att berätta också, jag vet själv hur jobbigt det kändes innan jag berättade för min bästa vän och för min arbetsgivare, men hur sjukt förlösande det var efteråt. Att slippa ljuga, slippa undanhålla - bara blotta sig, lägga korten på bordet och kanske också säga "hjälp?" en sväng. Heja dig, kämpa på!