Ångesten tar mitt liv...

Ja, jag tror det, har en del symtom som stämmer in, allt för väl...
Tråkigt?, tja kanske, men samtidigt så känns det som man skulle ändå behöva gå igenom det.
Det började klockan två idag, en huvudvärk kom smygande och sedan en frossa utan dess like.
Ställde mig i duschen och vred på bland det varmaste jag någonsin har gjort, det funkade så länge vattnet strilade ner.
Hopp ner i spa-badet som håller fyrtio sköna grader, låg länge utan att bli svettig viket jag brukar bli efter en trekvart.
Upp igen och frossan var borta, kröp ner under pläden i soffan innan frossan kom igång igen.
Har tagit en del värktabletter men huvudvärken är sprängande fortfarande, kroppen vet inte om den ska svettas eller ha frossa, nu har jag krupit ner i sängen med det varma fluffiga täcket jag kommer nog inte att frysa, hoppas jag.

Jag har redan sjukanmält mig, vi måste vara feberfria i minst 48 timmar, sådana är reglerna.
Och jag som skulle jobba kvällskiftet när alla är lediga, det kommer att bli problem.
Men sjukdom rår man inte på, och just ni ska man inte chansa.
Chefen tycker att jag ska ta ett covidtest innan jag kommer tillbaka, men hur lång tid tar den?
Nu undrar man ju vem är den skyldige, frugan var lite hängig dagen innan julafton men det gick fort över.
Så vi män är väl det sköra könet, som blir sjukare än kvinnorna, om det nu skulle vara så...
Jag brukar alltid, ja nästan alltid bli sjuk under julledigheten, när kroppen har fått vilat ut, då kommer den...

Men annars så har vi haft en riktigt fin jul, firade med svåger och svägerskan och deras barn.
Det blev lugnt med spriten, det brukar bli mera men i år var det verkligen lugnt, några drinkar men inga mängder.
Jag fick som vanligt vara fyllchaffis och hämta den sista deltagaren på förkvällen, men jag är van.
Dessutom åkte vi i barmark, och kom tillbaka i ett vitt vinterland, härligt.
Låg fram tills idag, och när vi vaknade....allt borta, bara gräsmattan som lös hånade grönt när jag tittade ut.
Ja och så några gråa fjädrar efter en duva som katten gett sig på under morgontimmarna, stackarn.

Annars har jag suttit länge i uterummet och glott ut på snön, innan den försvann, det var magisk ihop med trädgårdsbelysningen, jag njöt varje sekund.

Det blev fina klappar, jag är nöjd med det jag får, det jag mest önskar mig är allt för dyrt att önska sig.
Köpte en egen klapp till mig ifrån Kina, en ozongenerator, en liten plåtburk som gör syret trevärdigt och tar bort lukter,
Funkar riktigt bra, körde den en liten stund hos brorsan som röker inomhus, men vad gör det, timmar senare sitter han där med en cigg i mungipan, men funkar gör den..

En annan apparat mäter föroreningar i luften, formaldehyd och total violated organic compunds gick högt när granen kom in, det visste jag inte, koldioxiden följer hur många personer som vistas inomhus.
Kul grej, nästa sak är väl hur man ska använda dem, det syntes när jag målade rummen, t.ex.
Ja jag vet jag är en prylbög, leksaker för vuxna karlar, men sån är jag...

Nu blir det att tillbringa ett par dagar i soffan och kurera sig, hoppas inte det blir värre bara och går ner i lungorna, det är min akilleshäl, då blir jag riktigt risig.

Så jag mår förhållandevis bra, jag är ”bara” sjuk, inte fyllesjuk, det är mycket mycket värre.
En sak att fundera på, man tappar inte sugen för att man har tappat suget.
Jag känner mig stark i min övertygelse, ändå..

Berra

Hoppas du inte blir sängliggande i feber allt för länge. Jag tror att man får svar rätt snabbt på covidtest. Man får boka en tid på 1177. Du bör nog göra det, och det är bra att veta också för då slipper du vara orolig för det. En kollega till mig lämnar blod och nu i höst fick hon veta att hon har antikroppar mot covid. Hon var rejält förkyld i våras, så då hade hon tydligen covid. Jag har också lämnat blod i höst men fick inte något sådant besked, så jag har inte blivit smittad av kollegan.

Jag är inte så orolig för egen del, men min yngsta dotter vill jag inte ha sjuk pga hennes grundsjukdom. Vore en mardröm att behöva åka till sjukhus med henne just nu.

Kram ?

Självklart måste du testa dig! Inte säkert att det är covid. Andra förkylningsvirus existerar faktiskt fortfarande även om man kan tro annat i dessa tider :D

Härligt att ni haft en fin jul och underbart med uterummet att sitta och njuta i även på vintern. Önskar jag hade ett sådant.

Kram!

forumbrorsan! Om frun hade en snabbförkylning kan du ha samma - och inte covid. Vi hoppas på det och att du kryar på dig snabbt. Det är bra att testa sig! Krya-kram / mt

Förflyttar mig mellan säng och soffan, livet känns som skit.
Värst var första dygnet, låg i sängen med frossa, kroppstempen var uppe i 39,8'C.
Inga värktabletter funkade, kroppen svarade inte alls på dem, trots den höga febern så ville den gå upp ännu mer.
Sov dåligt och sängen var alldeles dyblöt av svett, vände på täcket så att jag fick den torra fotdelen på överkroppen.
Sedan den outhärdliga huvudvärken, den känns som om den försöker dela på hjärnhalvorna.
Det har som tur vänt något, men fortfarande illa, kan både ha frossa och svettas samtidigt, märkligt!
Jag masserar hårbotten hårt på hjässan, det lindrar något för tillfället, men snart lär jag bli ännu mer hårlös.

Efter massor av försök, sex stycken tror jag, så lyckades jag med att få till ett pcr test på 1177.
Man måste vara lite av en hacker för att komma förbi alla hinder, och i morse väcktes jag halvnio av att taxichaffisen ringde, självtesten funkade bra efter några spyförsök.
Men först i svaljet, sedan i näsan och sist spott, OM jag nu inte hade något virus i näsan så kommer jag garanterat att få det efter testet, jag som fortfarande inte har något förkylningssymptom.
Men som jag har tänkt förut, det behöver inte vara covid-19, det kan vara ett annat helt vanligt virus också.

Frugan och jag är numera helylle-stugsittare, vågar knappt gå ut till brevlådan längre.
Grabben handlade käk åt oss, och han på sitt lite morbida sätt, kan man få se på farsan en sista gång.
Ånej, tänkte jag, så lätt blir ni inte av med mig, lite covid ska inte ta knäcken på mig, still going strong bara lite skör bara.

Mitt mellandagsprojekt med att städa garaget sket sig, orkade bara greja någon timme i söndags, sedan bröt ju helvetet lös.

Tack för alla krya hälsningar, det går ju sakta framåt, mest intressant om några dygn då pcr svaret kommer.
Då är jag kanske fri att göra vad jag vill, jo kanske smittbärare men inte sjuklig längre.

Nu välter jag ner mig i soffan igen med fårskinnstofflor på fötterna, de och händerna är ständigt svinkalla.
Bålen svettas ömsom fryser så pläden åker av och på varannan minut.
Jag har plöjt igenom en massa dokumentärer på teven, såg förresten på morgonteven på fyran att det var två killar som berättade om sin beroende podd, kommer inte ihåg deras namn men de var fotbollsspelare i grunden.

Så tillbaka till självömkandet för en stund.

Berra

Du har inget sår som du kan ha fått blodförgiftning i? Nu tror man att allt är Corona.

Mina barns pappa fick 40 graders feber över en natt. Ingen hosta, halsont, snuva. Bara feber och värk i ryggen. Efter många om och men hittade man ett pyttelitet sår på handen som var infekterat, blodförgiftning. Inget typiskt streck, såret hade skorpa och var bara lite rött och ömt. Men de tog prov på sårets innehåll och konstaterade stafylokocker. Vanliga halsflussbakterier i ett sår gjorde honom dödssjuk. Inlagd två veckor med antibiotika i dropp.

Vill inte skrämma dig, men får du negativt på covid kanske du ska inventera alla dina sår och skorpor. Sådana brukar man ha gott om när man renoverar.

Kryakram ?

Fasen, det låter inget vidare. Det finns ju onekligen en chans att det är Corona du har åkt på. Kry på dig oavsett virustyp. ?

..och jag känner mig lite lurad på konfekten.
Men vad sjuttsingen, har jag varit sjuk helt i onödan?

Bara en ”vanlig” influensa, utav 10 symtom så kunde klicka i samtliga.
Okey, de håller sig för goda att också säga att testet inte är 100%.
I början på januari kommer vi att pcr testas på jobbet, var tredje vecka, kanske det första testet kommer att säga något annat.

Våran favoritfamilj har kvinnan blivit sjuk, bara något dygn tidigare än mig, hon var positiv.
Hon jobbar på dagis, och där florerar verkligen alla sorters baciller.
Frugan träffade henne den 20:e senast.
Så vi kommer att vara tre familjer i år som firar nyår på varsitt håll.
Frugan knorrar, hon känner panik över att fira själva, själv tycker jag inte att det gör så mycket, det måste ju vara en engångshändelse i alla fall, hela j..la 2020 har ju ändå varit ett riktigt skitår, så varför inte avsluta den i avhållsamhet också.

Inatt hade jag svårt att somna, lyssnade på många sköna låtar på den streamade musiktjänsten.
Tänkte jag skulle rekommendera och analysera de bästa till er, men det var försent kl 3 på natten.

Nu ska jag kliva upp ur sängen, febern ligger på gränsen men huvudvärken är kvar, och mina leder knäpper och gör ordentligt ont just nu.
Har hunnit gro igen en del, gubben har hunnit blivit snuskig efter alla svettningar, så nu blir det en uppfräschning med tvål och hyvel, bara det brukar kunna få en att må lite bättre.

Hade detta skett för minus tolv år sedan så visste jag vad som brukar hjälpa mot huvudvärk, men jag skall inte tillåta mig förnedra mig så lågt igen, alkoholen hade bara dolt sanningen för att senare visa den plus allt annat skit man hunnit ställa till med under berusningen.
Mitt ångestkonto är slut, så jag har inte råd med mera.

Berra

Okey, taskigt att dra den parallellen med Jesus, men tidsskillnaden stämde in precis.

Men blev efter förra inlägget sämre, betydligt sämre.
Efter 10 dagar med svettningar och runt 39-40' feber så måste vi bara göra något.
Febern höll på att dränera mig all kvarvarande energi, jag var totalt helt fucking slut.
Som tur är har jag en omhändertagande hustru som såg att det här funkar inte längre.
Och det var en himla tur, för i och med att kroppen legat på maxtemp under så pass lång tid så slutade jag fungera mentalt, jag brydde mig inte längre, allt jag koncentrerade mig på var att, andas och svettas/frossas.

Att få tag på en läkare under trettondagen, ja det vet man ju är ganska svårt, ännu mer restriktiva under dessa covid-tider,
Vi försökte med allt utom att åka till akuten, den tredje institutionen som påstod sig vara öppen, men inte var det, tog till slut emot oss, efter att fått sitta i bilen och väntat på parkeringen utanför grannortssjukhuset.
Syresättningen av blodet var lågt, 93% på deras pulsoxylemeter, 89% på min mobil. (normalt 97-98%)
Hade en sänka på 189 mm (all time high), och deras diagnos, ensidig lunginflammation!
Det hade jag inte fixat utan penicillin, tack för det läkekonsten.
Efter att sökt upp det tredje apoteket som slutligen var öppet så fick jag en hel kasse med medikamenter.
Slängde mig i soffan med (nästan) ytterkläderna på, sov i sex timmar eftersom jag var helt utmattad av morgonens händelser, det var längesedan jag sov så djupt och utvilade.

Som tur är svarar jag både snabbt och effektivt på penicillin och kunde tala med en hel mening i följd.
Fortfarande sjöblöt inpå alla kläder av svett, min kropp har kommit ner i acceptabla temperatursvängningar runt 37-38'C.
Den verkar ha svårt att få kontroll på temperaturregleringen efter värsta scenariot.
Har ingen ork kvar, var tvungen att avbryta duschningen i morse och sätta mig på dasset och hämta andan.
Att klara trappen till övervåningen gick för första gången idag utan att behöva stanna upp och vila.
Jag har en "knöl" i magen troligen skapad av alla värktabletter som gör att jag bara kan äta ett par skedar av mat för att sedan känna mig spyfärdigt, och bajsa, det har jag inte gjort på....fyra dagar!

Så ja någonting hände med Berra efter julen, nyåret var ett skämt, vi lagade en trerätters som vi inte orkade äta upp,
stod vid staketet i en smutsig fleece och tittade ut över himlens skådespeleri vid tolvslaget.
Försökte hålla grannarna borta ifrån kramar som de så gärna vill dela med sig en gång om året när champagnen har slagit in på känslorna....

Frugan gjorde en pcr-test veckan efter mig, hon blev positiv, som knappt varit sjuk,men vad i he..te!
Någonting annat "positivt" som kommit ur det här då, jo vi har hunnit sett alla avsnitt ur "the Crown", fyra säsonger a tio avsnitt a' en timme, så vi har tillbringat en hel arbetsvecka framför teven, minst.
Så jo vi har hunnit sett en hel del på TV'n, eller i stort sett det ända vi har gjort.

Till jobbet får jag inte återkomma förrän jag har gjort ytterligare ett pcr-test, och det får jag göra tidigast den 11:e.
Men som det känns just nu, det kommer att ta tid att komma igång igen, kroppen är som sagt helt dränerad på energi .

Så för er allas skull, håll ut, håll avstånd till varandra, det tjänar vi alla på.

För att må som jag gör och har gjort, det är det inte värt, jag tror inte jag skulle orka med en sådan här resa till.

Berra

Anonym26613

Vad bra att frun tog in dig till sjukhuset ???
Krya på dig ❤??
// Mary

Förstår verkligen liknelsen uppstånden igen ifrån det döda. Det är verkligen en sjukdom som har respekt med sig. En del blir jättesjuka, andra inte sjuka alls. Och ingen vet vem som drabbas hårt. Skönt att du mår bättre nu!

Kram ?

Så det är inte säkert att det var covid 19 du har haft, utan en lunginflammation? Märklig slump i så fall om din fru dessutom var positiv. Jaja, bra att du är på bättringsvägen i alla fall. Det lät riktigt jobbigt.?

Åh... jag blev faktiskt lite orolig när din söndagskrönika uteblev. Sen tänkte jag att det var jul och du kunde behöva lite ledigt men samtidigt var du ju sjuk när du skrev sist.
Skönt att du mår bättre!

Berra, hos oss kom frugan hem från jobbet på julafton flera timmar tidigare än förväntat. Hon jobbar inom sjukvården. De hade visat sig vid en smittspårning att hon hade covid-19 utan symptom. Jag själv blev sjuk och fick symptom på covid-19 under juldagen. Tog covid-19 test måndagen den 28/12 som var negativt. Jag blev bara sämre och sämre med feber som låg över 39 grader, smakbortfall, diarré, ont i halsen, ont i kroppen, m.m. Tog nytt covid-19 test måndagen den 4/1 som visade att jag har covid-19. I morse var jag feberfri men nu har febern kommit tillbaka. Jag är matt och trött. Tillbringar mina dagar hemma i soffan. Frun är frisk förklarad och jobbar för fullt. Detta är en väldigt mystisk sjukdom som drabbar individer väldigt olika. Det enda positiva är väl att vi förhoppningsvis utvecklar antikroppar. En dag i taget ?
/Mrx

Himla tur att du har en utbildad och klok fru Berra. De där virusen är för det mesta relativt harmlösa men kan också orsaka stor skada. Simma nu lugnt. Det kommer att ta tid att tillfriskna helt. Låt din kropp ta den tiden.

Kram!

på sig nu ! Jag fick till min häpnad veta att pensionärer erbjuds en spruta mot lunginflammation sen några år tillbaka. Kanske kan vara nåt för yngre också ?

Min sista sjukdag, om tio minuter skulle jag ha slutat....

Jaja, inget blir som man har planerat, inte alltid, och inte i rätt tid.
Sjukdomar rår man inte riktigt på, när kroppen känner sig låg är den mottaglig, och hjärnan fattar ingenting.
Tänk om man kunde se eller känna lukten av en ankommande sjukdom, men å andra sidan, skulle vår kropp inte utsättas för prövningar så skulle vi heller inte bygga upp något motstånd alls.
Så jag får anta att jag har återigen investerat i kroppens immunförsvar.

Det var länge sedan jag hade en sorts lunginflammation, jag var runt 19 års åldern och fick en typ av svamp i lungorna som hette mycoplasma pneumoni, då var jag också dålig, ja jättedålig faktiskt.
Men det är skillnad att bli sjuk i samma sjukdom nästan 40 år senare, kroppen är inte lika snabb med återhämtningen.
Tar min sista dos av penicillin idag, 30 gram allt tillsammans, konstigt nog så luktar inte kisset lika illa den här gången men å andra sidan är det här de första dagarna det har återfått sin normala färg, det har varit riktigt mörkt, som svart te faktiskt.
Ja apropå dessa områden så har nr2 inte heller varit helt enkelt, det blir mycket stillastående i tarmarna när man ligger ner så pass länge som jag gjorde.
Helt svettig satte jag på tronen och skrek, jag trodde jag skulle spricka därbak, vilket jag också gjorde syntes det på pappret senare, jag sneglade på korkskruven, men den såg alltför vass ut i änden.
Jag har fortfarande inte fått riktigt kontroll på bajjandet och kan närsomhelst behöva "klutta" lite, det känns besvärande.
Ni som följt mig ett tag vet ju att jag aldrig kommer att passa i en bastuklubb, någonting är fel därnere.

Jag har lyckats äta hela 3 st fullständiga måltider och alla besvär är nu nästan helt bortblåsta.
Vägde mig i veckan, har tappat någonstans mellan 5 till 7 kilo, och det är bra, lilla tjocka mig.
Det enda som jag känner av är orken, får fortfarande ta en paus i duschandet, och gav mig på att skotta fram bilarna med hjälp av grabben, då tog det stopp i nedre delen av bronkerna och jag fick andnöd, och en kvart att återhämta sig, samtidigt som jag vet att det är bra att "pressa" kroppen lite för att tillfriskna snabbare, blodet behöver pulsera lite.

Jag har de senaste dagarna klätt mig i "civila" kläder istället för mjukiskläder, allt för att komma in i den vardagliga känslan, men soffan är min bas för allt jag gör, äter sover och pysslar lite med social media.
Min senaste covidtest i måndags var också negativ, ger mig sjutton på att jag redan har haft den, trots detta var ju frugan positiv under mellandagarna och jag fortfarande neggig.

Imorgon tickar det till ett pinnhål till i Berras liv, 58 år, och allt är inställt i år, ingen fest, inget kalas, ingenting.
På söndag får vi se om vi lyckas lura hit våra barn och barnbarn, dottern som är gravid har sina motsättningar.
Kanske kanske blir jag uppvaktad då, man får hoppas, men vi är fler som satt våra födelsedagar på vänt.
Hittils har vi fyra fem styckna som ska firas när covid'en har dämpats något.

Ute singlar snön ner i stora svävande flingor, det är lika mycket som innan vi skottade.
Ibland värmer jag upp uterummet för att få sitta där och titta på småfåglarna som kivas runt fågelbordet, en koltrast har nästan ätit upp det röda äpplet jag skickade ut till honom igår, det är kallt nu, läste av 8,5 minusgrader i morse.

Jag är trött på innesittandet och någon form av pensionärslivet, trött att blänga på teven, trött på en trött soffa.
Jag saknar den livgivande solen och värmen, att få vara ute i friska luften och framför allt, orken till att göra någonting.

Men jag är ändå tacksam för allting, att jag har ett liv och får se både dess fram och baksida, emellanåt.
Att sitta här och smågnälla över lite sjukdom känns nästan småttigt, när att kunde ha varit så mycket värre.
Jag kunde fortfarande ha druckit alkoholen, och då lovar jag att livet hade inte sett ut så här längre.
Exakt hur vet jag inte eftersom jag valde bort den stigen i livet, och valde min egna istället.
Jo jag ska motvilligt också erkänna att jag saknar delar av den, men när nackdelarna så stort överväger fördelarna så måste man göra ett val, och sedan fortsätta på den linjen, oavsett vad.
Det kommer hela tiden en massa frestelser genom livet som förskönar alkoholen och dess förlösande effekter.
Jag har genomskådat den, och vet att nykterheten vinner alltid.

Nattens favoritlåt heter Happiness av gruppen Little Mix, och den kan med lätthet i texten ändras att gå ifrån alkolholen.
Jag lyssnar på den om och om igen och blir lättad ifrån alla vardagligheter, det känns bra.

Nu ringde chefen och ville dubbelkolla att jag verkligen kommer på måndag, och det gör jag.
Allt har inte rasat på jobbet, och vi har upp till 3 nyanställningar till på gång i vår lilla grupp.
Det ger oss gamlingar möjlighet att få vara lite mer sjuka framöver, det utrymmet behöver vi.

Tack så mycket för alla uppmuntrande inlägg förresten, bara det gör det mycket lättare att tillfriskna.

Berra