av Tezzan

Tezzan
lör, 2020-10-24 - 16:03

Dagen har gått i ett med besök och rundtur i min stad. Kom nyss hem och kan inte sticka understol med att det hade varit gott med ett glas vin till maten, fast samtidigt så känns det helt ok att inte ta nåt. Det som känns värre är dock tanken på att jag kanske aldrig ska få ta det där glaset mer, det känns snudd på deppigt och jag slänger bort den tanken fort.

Tezzan
fre, 2020-11-06 - 07:16

Tror det här lyckats bli 3 nyktra veckor nu, haft fullt upp och tappat räkningen lite. Det kan nog vara ett bra tecken att jag haft annat att tänka på. Fredag idag och lite smådeppig känsla pga pandemin....allt känns lite hopplöst. MEN....jag försöker haka fast vid de positiva halmstrån som trots allt finns. Denna helg blir också nykter och just nu är jag okej med det. Undrar lite när bakslaget kommer, för det kommer att komma, förr eller senare. Men målet är nykter till 18 januari och det kommer jag att hålla!!! (Hoppas jag) Trevlig helg till er alla! Kämpa på och ge inte upp! Kram!

Tezzan
sön, 2020-11-08 - 22:15

Söndag kväll och helgen har funkat fint som nykter för mig.

Däremot har jag haft mycket tankar kring min tillvaro nu och min bakgrund/uppväxt. Det är så mkt Jag skulle vilja skriva, men vet inte i vilken ände jag ska börja.

Uppväxten var till största delen helt ok, men mina föräldrar i synnerhet den ena har lite samma problem som jag, dvs att inte kunna sluta dricka när man börjat. Det var lugnt på veckodagarna men på helgen spårade det så gott som alltid ur. De blev helt enkelt sjukt jobbiga när de drack, ibland bråkiga, högljudda, tjötiga. Jag skämdes, tog aldrig hem kompisar på helgerna. Lärde mig med tiden strategier för att styra upp saker hemma, som tex att flytta saker som eventuellt kunde ligga ivägen för att snubbla på, släcka brinnande ljus, cigaretter (på den tiden), vara diplomat, osv osv. Helst måste jag dörren om mig lyssnade på freestyle tills man förhoppningsvis somnade ...ja minnena är många och listan kan göras lång. Det hände inte bara en gång att jag fick hänga med till akuten mitt i natten när någon ramlat och slått upp stora sår osv. Men veckodagarna var som sagt superbra, lugnt, skötsamt....tur var väl det. Jag lovade mig själv att aldrig bli sån, men nästan sån blev jag. Skillnaden är att när jag dricker, helst vill göra det själv och i tysthet för att vara diskret och inte skränig. En annan skillnad är att jag inser att jag har ett problem det verkar inte dom ha gjort.

Det sjuka är att jag lever med en man som också har problem med alkohol men på ett helt annat sätt än mig. Han dricker hela dagarna (lediga dagar/kvällar) mest mellanöl, från morgon till kväll men aldrig så att han blir synbart/märkbart påverkad. För mig är det jättekonstigt att man kan lyckas med det. Klart han kan bli full på fest eller så, men spårar sällan ur. Han och jag lever i två parallella världar med två olika problem. Jag har inte brytt mig så mkt om att han har druckit så mkt innan....Men nu börjar det störa mig, vill inte att vårt barn ska lära sig att det är det naturliga. Hursomhelst han vet att han dricker mycket, gör det i självmedicinerande syfte, att dämpa oro/ångest. Men som sagt han är inte störig/jobbig eller så jag är bara trött på att se en ölburk som en snuttefilt ungefär.
Det känns så underligt att leva med en som gärna dricker lite mest hela tiden samtidigt som jag själv är en sån som dricker 1-2 dagar i veckan och istället dricker sinnessjuka mängder vid dessa tillfällen.
Hursomhelst vet inte vad jag vill med allt flummigt skrivande, bara få något av allt ur mig. Helst hade jag velat ha en helt alkoholfri tillvaro.....Men jag kan inte göra annat än att börja med mig själv.....

Tezzan
fre, 2020-11-20 - 16:33

Men jag typ hatar knarkare, eller förresten hatar är ett starkt ord jag inte vill använda. Jag börjar om...jag verkligen ogillar knarkare eller egentligen inte personen som knarkar utan det faktum att det känns som drogande personer finns överallt. Nästan dagligen hamnar jag i närheten av en drogmissbrukare på bussen/spårvagnen/tåget. Man sitter öppet och räknar tabletter, men talar öppet, man pratar i telefon om sina droger, vad man ska ta, vart man ska köpa/sälja osv. Det gör ont i mig, jag får en känsla av att det går åt helvete med hela samhället. Fan dom är så unga....tonåringar/unga vuxna. Jag vill inte se men, kan inte, inte se. Jag har barn...mardrömmen är att de hamnar där. Jag vill inte att folk ska köpa okända substanser och sälja till unga. Varför man måste man knarka? Mår alla så dåligt?

Ja jag vet, jag har problem med alkohol men har alltid haft nolltolerans mot droger....jättekonstigt egentligen eftersom alkohol egentligen också är en drog....

Som vanligt var jag bara tvungen att skriva av mig....

Hur ser ni andra på det hela? Å som sagt jag vill klargöra att jag hatar inte personen som drogar men det faktum att hen måste göra det.

5 veckor i nykterhet för mig nu. Nu helg och den blir nykter också. Tacksamhet!

Charlie70
lör, 2020-11-21 - 09:45

Fantastiskt bra jobbat Tezzan! Beskrivningen av din uppväxtmiljö gör mig bedrövad. Att helg efter helg inte kunna bjuda hem kompisar och behöva agera jour för föräldrar som inte kan ta hand om sig själva. USCH. Tycker du är fantastisk som arbetar med att bryta onda cirklar i din familj nu!

När det gäller drogerna upplever jag lite att det har blivit det som alkohol var för ungdomar för, säg 20+ år sedan. Har en alldeles nylig erfarenhet då det uppdagades att min 15-åring testat Ecstacy. Alkohol har han aldrig testat, men Ecstacy vet han visst mycket om...

Kram!

Kennie
lör, 2020-11-21 - 12:51

Fint att höra att det går bra med nykterheten! Intressant det där med att man stör sig på andra droger men inte alkohol, känner igen det från många håll. Läste om en brittisk undersökning om vilken drog som orsakar störst skada när man även räknar in faktorer som lidande för anhöriga, och drogrelaterade skador som trafikolyckor och sjukdomar. Alkohol toppade listan långt över de andra... Så även om det finns andra droger som är mer beroendeframkallande och får folk att gå ner sig snabbare så tycker jag definitivt att alkohol är en drog, sett till hur många som är beroende och hur mycket skada den gör. Så skönt att slippa alkohol numera tycker jag...

Tezzan
sön, 2020-11-22 - 21:20

Ja det känns bra att börja ta tag i sig själv och omgivning nu. Men tungt också såklart. Men varje dag jag själv håller mig nykter så är jag ändå rätt nöjd över mig själv.

Det är nog lite som du säger, med dagens ungdomar och droger. Jag har ungdomar i min närhet som har argumenterat om fördelarna med tex hasch mot alkohol. Och det måhända att det kan finnas poänger i deras argument. Men det som bekymrar mig mest är nog att de ungdomar jag ser ute, dels är unga och dels är påverkade vilken tid och vilken dag som helst, oftast ensamma. Så det känns inte som om de drogar ner sig för ett festligt syfte, så att säga. När jag var ung så drack man på fest på helgerna. Aldrig ensam och aldrig när som helst på dagen. (Fanns ju iofs de som hade problem även då).

Hursomhelst känns det tragiskt. Tilläggas bör att jag bor i Göteborgregionen, kanske är det hela mer påtagligt i storstan.

Nog om detta, jag ska försöka fokusera på mitt eget mående, innan jag dömer andra.

Tack igen Charlie, Ha Det fint! ?

Tezzan
sön, 2020-11-22 - 21:40

Intressant det du skriver, det ligger mycket i det! Undrar hur det kommer att se ut ur ett långtidsperspektiv. Jag tänker att om många unga börjar med droger idag pga lättillgängligt och dåligt mående osv.....hur ska det bli med alla dem sen? Klarar de av att lägga av när "ungdomstiden" är över? Eller blir det värre?

Jag hörde en ung kille som satt på tåget och pratde vitt och brett om sitt och sin väns droger. Han sa till personen i luren, "du har ju REDAN börjat med sprutor och fortsatte med -jag har inte börjat med sprutor ÄN. Det är beklämmande.

Hursomhelst jag är beredd att hålla med om att alkohol också är en drog. Och även om min nykterhet just nu går bra så önskar jag att jag kunde skriva som du, att jag är glad att vara av med alkoholen. Jag vågar inte säga det ännu....men hoppas kunna känna det starkt framöver, att jag faktiskt är av med den.

Tack igen Kennie! Ha det fint?

Tezzan
mån, 2020-12-28 - 21:17

Ja snart är året slut och jag summerar det med nästan 8 nyktra månader. Först 1 jan fram till midsommar sen bakslag fram till 18 okt då jag slutade igen. Även fast jag hade ett par månaders bakslag så är jag grymt nöjd över mig själv detta år. Herrejösses va mycket bättre jag mår när jag inte dricker. Sen 18 okt har det gått väldigt bra, få stora sug. Det var lite tufft nu runt jul. Hjärnan försökte förhandla sig till att få ta 1 glas portvin på uppesittarkvällen, eller kanske istället 1 irish coffe på julafton eller varför inte 1 julöl till maten . Men NEJ jag stod emot och det blev inget alkoholhaltigt alls. Hurra! Nu kommer snart nyårsafton och hjärnan börjar igen, typ 1 miniflaska champagne kan väl inte va farligt osv...försöker tänka bort även de tankarna. Målet är nykter nyårsafton.

Jag har satt ett första mål på 3 månaders nykterhet och den 18 januari går jag i mål i detta. Dock börjar tankarna redan nu, om hur jag ska få vidare efter det. Ska jag fortsätta sluta, hur länge då? För alltid? Eller inte? Hjärnan vill hitta kryphål, tillfällen då det skulle vara okej för mig att dricka inte för att jag vill bli full, utan för att jag verkligen älskar god dryck i kombination med god mat. Det känns så lamt och trist att äta gott och inte få ta ett gott glas vin till. Men samtidigt är jag väl medveten om att, ifall jag tillåter 1 kryphål så kommer jag snabbt hitta fler. Och den eskalerar det..... Det är mycket tankar i huvudet nu, det är jättesvårt att säga, nej tack aldrig mer. Jag måste sätta ett nytt tidsmål och ta det vidare därifrån.....kanske 3 nya vita månader..... Hursomhelst Gött Nytt År önskar jag er andra!

Andrahalvlek
mån, 2020-12-28 - 23:15

Åtta nyktra månader under år 2020 är riktigt bra! Skönt också att du verkligen märkt hur mycket bättre du mår som nykter.

Bästa sättet att få tyst på alkoholdjävulens viskande om ”bara lite” är att ryta ”NEJ” direkt. Det kan också vara bra att mentalt ha en lista med gamla fyllesynder som man kan drämma i skallen på hen om hen är ihärdig. Aldrig börja förhandla!

Kram ?

Tezzan
sön, 2021-01-17 - 00:12

...Så nu har jag klarat mitt första mål med 3 nyktra månader. Det känns fint och bra. Jag har fortfarande inte kommit till den punkt där jag vill lova mig själv att aldrig någonsin mer dricka alkohol. Jag kan bara inte lova mig det i dagsläget. Men jag har beslutat mig för att satsa på ytterligare 3 nyktra månader och därefter fatta nya beslut.

Men jag är otroligt glad och tacksam över att det gått förvånansvärt bra hittills.

Så nu kör vi vidare i nykterheten!

Godnatt alla kämpar!

Emelinakarina
sön, 2021-01-17 - 00:39

Jag har varit nykter i 4,5 månader. Jag säger i nuläget som du, jag vet inte om jag slutat dricka för alltid. Men jag är stolt, glad och tacksam för där jag är i dag! God natt!

Andrahalvlek
sön, 2021-01-17 - 09:56

Du behöver inte lova någonting. Jag brukar ta beslut en månad i taget. ”Det känns fortsatt bra att vara nykter, jag kör en månad till”. Nu siktar jag på att bli nykter ettåring den 9/2, tjoho!

Det där med att lova att vara nykter eller inte verkar vara en tuff tankenöt att knäcka för många. Jag tänker att det är lite som att stå inför prästen och lova sin partner evig kärlek. Där och då känns det hundra procent rätt. Det är ingen som står där och mumlar ”kanske, men helt säker är jag inte”. Vissa saker bara måste man embrejsa till hull och hår, och sen får allt bli som det blir.

Kram ?

Tezzan
lör, 2021-03-06 - 23:10

Drack lite idag efrer 4,5 månaders uppehåll. Min sambo fyllde 50 och plötsligt beslutade jag mig för att jag fick dricka lite bubbel idag för att vara med o fira Jag drack ett par glas hann bli lite lätt onykter men plötsligt fick jag galet ont i magen och blev illamående. Detta kom efter maten som bestod av skaldjursmörgåstårta. Det slog mig sen att kombinationen skaldjursmörgåstårta och mousserande vin inte var ett vinnande koncept, då jag troligen lider av histaminintelrans. Därför slutade jag dricka för flera timmar sedan. Har bestämt mig för att inte ha ångest över detta Vill fortsätta med min nykterhet och kommer minnas en supertrevlig dag med familjen. Så kan det bli och så får det vara.

Kennie
sön, 2021-03-07 - 15:59

Så kan det vara, superbra jobbat med nykterheten, ett par glas är ju ingen fara så länge de inte genast leder till flera, och det verkar du ju ha satt stopp för.

Tezzan
lör, 2021-04-03 - 19:49

Hepp.....återfall? Idag har varit en tung dag...gör att jag tyvärr valt att dricka och bryta min nykterhet......just nu känner jag mig stabil trots allt och kommer beskriva närmare imorn, varför

Anonym26613
lör, 2021-04-03 - 19:58

Synd att du mött tunga saker 🙏❤ Hoppas att det inte blir en långvarig återfall. Bra att du kommer tillbaka och analyserar lite vad som hänt.
Måste ändå säga att du lyckats enormt bra med nykterhet och har goda förutsättningar att hitta tillbaka till rätta spåret ❤

Tezzan
tors, 2021-04-08 - 10:56

Reflektioner kring ett snedsteg! Jag har tänkt skriva ner i flera dagar, varför jag valde att dricka i lördags/påskafton. Men jag har svårt att formulera mig.

Till att börja med blev jag nästan förvånad själv att jag gjorde det. Jag har varit så nöjd med min nykterhet och det har gått bra, det är nog det enda jag har pandemin att tacka för. Jag har under pandemins gång sällan utsatts för frestelser. Inga fester, aw, kalas, middagsbjudningar eller liknande. Det har gjort det enklare för mig.

Men jag är en person som samlar känslor inom mig, bygger på hög. Särskilt de dåliga.

På sista tiden har det varit jobbigt i familjen, en partner som periodvis pga sjukdom kan sova bort mellan 1-3 dygn i sträck per vecka/varannan vecka. Detta gör att jag får ta en högre belastning hemma med allt som ska göras. Jag försöker vara förstående men en helg som påsken när jag inte tillåts få eget andrum ens för en lite stund, då står allt mig upp i halsen. Sen att många i min närhet (tex familj) inte tar pandemin på allvar (som jag själv tycker att jag gör) och måste träffa folk tex för att fira påsk, det gör att jag känner mig mentalt färdig.

På min resa hem från jobbet några dagar tidigare hade någon avslutat sitt liv framför tåget. Jag blev flera timmar försenad men ändå tacksam det jag har. Tankarna hos anhöriga, vilka de nu är. Jag ville bara gråta, kunde inte. Så medan partnern sov drack jag....sen grät. Spänningarna inom mig lättade det var skönt. Tills dagen efter. Ångest. Vad hade jag gjort vad hade jag sagt? Mitt barn var inte glad, inre sambon heller. Sov själv bort hela påskdagen i skuldkänslor och i ångorna och av spriten jag hade druckit upp.

Jag vill inte kalla det återfall av flera skäl tex att jag inte har bestämt att jag har slutat för alltid. Och att jag inte vill titulera mig som alkoholist. Jag vet fortfarande att jag är en person som inte hanterar alkohol särskilt
bra när jag väl börjat dricka. Det får jag förhålla mig till. Det och ångesten över att mitt barn fick se mig full en gång till, fast jag lovat att det aldrig mer skulle bli så.

Nu ett par dagar senare känns det bättre. Har bestämt mig för att vara snäll mot mig själv....inte alltid vara alla andra till lags. Jag måste tillåta mig att få andrum. Jag dricker inte mera.