av Vågafråga

Emelinakarina
ons, 2021-01-20 - 20:12

Idag fick jag Absolut värsta alkoholbegäret jag haft. Nu tar jag och börjar med Campral igen. Lyckades rida ut stormen och har redan gått och lagt mig. Men efter snart 5 vita månader fattar jag inte vad jag saknar.

Se klart
tors, 2021-01-21 - 13:00

Tror jag det heter- och kanske kan vara?
Vid 4-5 månader hade jag hemska dippar. Vid 6 månader stabiliserade sig allt- och sen har det blivit bättre och bättre.
Tror det finns en del skrivet om detta, kan vara värt att kolla. Bra kämpat!

Charlie70
tors, 2021-01-21 - 17:32

Ungefär samma hände mig vid ungefär 5 månader. Minns den tröstlösa känslan. Men, sedan efter 6 månader var det som om jag gled över en bassängkant. På andra sidan är livet tryggt och fint och nästan fritt från sug.

Kram!

Vågafråga
fre, 2021-01-22 - 18:22

Jag fick också tips här inne av Andrahalvlek om postakut abstinens och läste på lite om det. Förkortas PAWS och innebär att man känner av abstinens utan att egentligen ha det rent fysiskt. Man är förbi den första ofta svåra tiden och borde kanske inte få jättesug, men att det sitter kvar mer psykiskt.

Googlade och hittade detta webseminarium mef en amerikansk psykolog (som för övrigt har massor av intressanta ämnen gällande missbruk och hur man kan hantera livet):

https://youtu.be/16gZSr1Hemw

Sedan tyckte jag avsnittet av Alkispodden där de samtalar med MADDE och JOHAN (15 jan) var så jäkla bra! Där tog de upp just det där med att man inte blir så himla härlig och glad på en gång. Att det tar tid. Jag har innan blivit nästan provocerad när de talat om att de är GLADA över att vara alkoholister, för att de då fått möjlighet att jobba med sig själva och nu har så bra liv. De var inne på att det tar mer än ett år tom. Men det behöver förstås inte vara så. Här på forumet verkar ju flera nått till att helt ha släppt alkoholen för att vara glada och må bra.

Jag är uppe i ett år snart och har misströstat en hel del gällande att ha kul nykter och inte bara vara nyttig. Men har kommit fram till att det ev dragit ut på tiden, så att säga, pga både dödsfall och egen sjukdom. Men det börjar kännas lite bättre. Så misströsta inte Emelinakarina, som de andra skriver; det går över ?

Se klart
fre, 2021-01-22 - 20:47

Vad härligt att hörs att det lugnat sig. Det gör ju det. Har aldrig hört talas om något annat ?
Jag tycker att utvecklingen går lite i skov men helt klart finns inte en dag då det inte är oteroligt skönt att slippa dricka. Inte minst känner jag det en sån här fredag kväll då friheten är ljuvlig, lyxig. Jag bestämmer. Heja dig!

Emelinakarina
sön, 2021-01-24 - 07:48

Tack för kloka inspel. Jag mår verkligen skrutt men inser faktiskt att det är här, i detta forum jag kan hämta stöd och energi. Tillsammans med andra som vet vad jag talar om kommer jag att ta stöd. Det är så bra att veta att man faktiskt inte är ensam eller att det jag känner inte är unikt eller " skruvat".

VaknaVacker
sön, 2021-01-24 - 08:54

Inte läst hela din tråd men vill skriva lite.
Så gött det känns bättre nu?

Jag var verkligen också brydd i början. Trodde jag skulle må bra snabbt men det tog mer än 6 månader. Så trött och slut var jag. Sökte orsaker och fann tidigt detta om postakut abstinens:
https://youtu.be/OqUg9ehXiYw

Fått mycket av denna föreläsning, återfallsprevention!! Förstod det där med kidnappad hjärna och att alla dignalsubstanser som är totalt upp och ned när man slutar dricka.

Och att om man slutar med en vana måste den ersättas med annat. Annars blir det tomt i livet!! Jag tillhör dem som saknar drickandet, men jag vill inte vara den människan jag var med fokus på flaskan. Näpp. Aldrig mer.

Vaknat vacker i nästan 13 månader? Är en ynnest att få vara det.

Ha en toppendag! Kram?

Vågafråga
tors, 2021-01-28 - 18:50

Såå bra länk! Fick flera aha-upplevelser. Även om man vet om en hel del hjälper det att höra saker formuleras som man snuddat vid. Som tex att dricka alkohol ger känsla av att kapsla in tiden och vara exakt här och nu - den har jag funderat så mycket på. Alla säger att man får så mycket tid över när man är nykter. För mig har det varit exakt tvärt om. Helgerna rasar förbi, måndagen kommer på en gång. Förut kunde jag gå in i min bubbla och ha en lång härlig fredag- och lördagskväll men en massa trevliga tankar och lättsamma känslor. Och känslan att vad som helst kunde hända, även om jag satt hemma i soffan.

Hjälper att se att jag lurade min hjärna och att det finns andra sätt. Så tack så mycket!