Jag lever med en man som har väldigt mycket energi, hans behov, infall och vilja styr det mesta. Han är inte alltid snäll mot mig och jag känner att vi är vänner men allt annat som borde finnas i en relation är borta.
Alkohol har alltid funnits överallt och i mängder i vårt hem utan att vi på något sätt haft problem med det.
Jag märker nu att jag använder alkohol för att ”orka med” honom och alla krav det innebär att ha en stor familj, flera anvarsområde och väldigt lite support från övriga familjen. Jag märker att mitt drickande har eskalerat de senaste åren.
Jag tror inte min familj förstår hur illa det är med mig för jag är bra på att dölja.
Jag dricker aldrig så jag tappar kontrollen eller så men jag sover dåligt och tankarna kretsar mest kring alkohol. Problemet är också att jag tappat all min självrespekt.
Jag skulle vilja bryta upp för att klara att sluta dricka men jag vet ju inte om det är mitt drickande som orsakar våra problem.
Jag har försökt sluta men när han gör mig ledsen eller upprörd så tänker jag inte längre utan bara tar ett glas vin rätt upp o ner för att döva smärtan.
Det är hönan eller ägget och mitt självförtroende är så lågt att jag inte riktigt vet hur jag skall göra .
Är det någon som varit i samma situation?
Jag läste i nån tråd här att sluta dricka är ” en kärlekshandling till dig själv”.
Det var verkligen fint beskriver och jag blev tårögd.
Min ängslan är om det att jag blir avtrubbad och det jag känner beror på alkohol eller är en ”sann” känsla.
Jag skulle vilja utvärdera om vår faktiskt väldigt dåliga relation beror på mig ( på grund av att jag dövar mina känslor ) eller på att jag faktiskt blir nedtryckt av min man.

Klokt av dig att börja fundera på detta. Och som du är inne på är det nog nödvändigt att ta en paus från alkoholen för att bena ut vad som är vad. Jag tänker att du i samband med det behöver etablera ett annat sätt att få paus och mental smärtlindring. En daglig promenad eller yogastund kanske? Som många skriver får man ofta en självförtroendekick av att sluta dricka. När man smygdricker verkar man ha ett ständigt behov av att kompensera sin hemliga dåliga vana genom att hela tiden fixa och ta hand om allt. När jag slutade fick jag mycket lättare att stå upp för mina känslor, min trötthet, mina egna behov. Och då kanske du också hittar kraften att ta tag i relationsproblemen; den man lever med ska vara snäll mot en, lyssna på en och vilja en väl, det är det minsta man kan begära. Styrka till dig!

En bra sak med forumet (och även livet) är ju att man varken måste veta eller lova.
Jag tycker Kennie skrev så bra råd här ovan i din tråd,
Jag känner igen mig mycket i det du skriver med att ha mycket ansvar inom olika områden och kanske har jag gjort mig lite ensam- med mitt drickande.
Att jag liksom hållit ihop och ”ska minsann” fixa det mesta men har ju inte riktigt orkat- och då skarvat med alkohol.
I backspegeln kan jag säga att den tog mer kraft än den gav. Lämnade mig rätt utmattad.
Två saker kommer jag att tänka på.
* Det blir lättare att dra gränser kring sig själv- när man är nykter. Att stå upp för sig. Säga nej: ställa tydligare krav. Inte alls enkelt men utan den skam som iaf jag bar med mig som ett tungt lod. Det blev enklare att vara rak, och faktiskt enklare att stå ut med det kaos som jag hela tiden jobbade med att hålla tillbaka. Genom att dricka.
Ja du hör ju hur dumt.

Det är utmanande att sluta och det är ju inte heller ett måste för alla. Men att skiljas medan huvudet är avtrubbat av drickande kan jag inte på rak arm rekommendera (men jag vet verkligen för lite om dig/er)
Att ta en nykter period är att liksom låta sjösjukan gå ut kroppen. Ta en månad, helst tre säger de som vet.
Jag har varit nykter ett drygt år nu, för mig är lagom svårt även om jag som du var en kontrollerad drinkare.
Önskar dig kraft och tålamod och det är mycket kärleksfullt att ge sig själv möjlighet att klarna i själen och i kroppen.
Kram.

Anonym26613

Oj vad jag känner igen mig ??❤
Jag har varit nykter 21 dagar och experimenterar i min relation. Än så länge verkar svaret vara "det var inte jag". Men som nykter har jag inte samma behov av att agera på mina känslor och impulser. Känslorna lägger sig snabbare.

Så tycker du gör helt rätt. Men glöm inte att göra resan för din skull. Ta hand om dig och lär dig allt du kan under din nykterhet ❤? Lycka till!

Mitt missbruk började som ett sätt att döva och att orka.
Det luriga var att det länge fungerade väldigt bra.
Ärligt talat så hjälpte vinet mig under många år att stå på benen varje dag, vilket var nödvändigt för att hjälpa närstående som behövde mig.
Men sedan tog det snabbt en helt annan vändning.
I efterhand känns det ofattbart, men det gick obehagligt snabbt från det att vinet var en vän tills det att glaset blev min värsta fiende.
Jag tycker det är väldigt bra att du funderar över det här så tidigt, innan du hamnar för djupt i alkoholberoende.
Under mina numera långa vita perioder har jag fått stora, viktiga men också jobbiga insikter.
Och en bättre självkänsla.
Hur du än väljer att tackla dina tankar så önskar jag dig lycka till!

Jag trodde inte att jag skulle få svar i min tråd, har kollat på andra trådar och följt Vinägers hela resa till exempel.
Jag såg först idag söndag att flera svarat MIG!❤️ Tack!
Sån varm känsla jag fick, och så skönt att höra att fler än mig haft samma problem.
Kennie, så rätt att jag kompenserar mitt smygdrickande genom att fixa allt åt alla.
Se klart, du är verkligen klarsynt och just att stå upp för mina känslor med ett självförtroende att det är Jag, o inte alkoholen som talar. Att inte behöva vika sig i diskussioner för att min man säger - ”du har ju druckit” med den känsla av förnedring, frustration som det innebär.
Miss Mary Poppins, du är där!!!... så spännande att se hur det går för dig!❤️
Och stort grattis till dina 21 el 23? Dagar!

Blenda, du som varit där och nu kör vita perioder. Hur fungerar de icke vita?

Jag har ägnat helgen ( som vanligt ensam ) till att försöka ta hand om mig själv o fixa lite hemma. I fredags drack jag bara cola och igår tog jag ett glas vitt vin, och höll mig till det. Tankarna kom på em och kunde inte riktigt motivera mig att inte ta utan tänkte testa att klara bara 1 glas. Det gick, men jag vet inte hur det blir i längden....
Majaela

Anonym26613

Gick sådär ? du kan läsa om min resa på min tråd. Relationen höll inte, men nykter är jag och ska förbli.

Visst är Vinägers resa spännande. Ångrar mig så att jag raderat alla mina tidigare kommentarer. Hade behövt lära mig massor från det idag.

Ska bli väldigt spännande att få ta del av din resa också ?❤??

Jag har läst så ofta jag kommit åt i allas resor här på forumet och blir imponerad över så många kloka och fina människor som skriver här. Tänker ibland att det är konstigt att så smarta människor någonsin haft problem med A.
Själv har jag alltid varit öppen och insett att jag inte har ett sunt förhållande till alkohol.
Jag har haft en fördom tidigare att de som har ”riktiga” alkoholproblem inte själva inser ( eller vill inse ) sina problem. Att det är väldigt känsligt för personen ifråga samt finns mycket förnekande och ilska mot omgivningen som ser problemet.
Därför tänkte jag ofta att jag nog inte har så mycket problem eftersom jag vet om och är medveten om mina.
Det jag upplever av det jag hittills hunnit läsa här, är att flera har liknande historia som min och att alla är så väldigt medvetna. Där rök alltså min teori...
Skrattar igenkännande åt att efterfråga kvitto på systemet för att verka köpa till ”en fest” o inte till sig själv. Byta SB ofta för att undvika igenkännande, panta och slänga flaskor så familjen man inte ser, ha en extra flaska som man fyller på i smyg.
Jag inbillar mig att jag varit bra på att dölja och har nivån sjunkit i en flaska i barskåpet har jag sett till att den fyllts på igen. Jag blir sällan full men blir liksom inbäddad i bomull och tycker mig lyckas vara gladare och roligare.
Det är bara det att det krävs rätt mycket och jag förstår att det inte är ok att dricka en flaska vin varje dag och lite mer på helgen.
Jag kan på helgen ibland också starta dagen om jag har gäster med ett glas vin före frukost för att orka med att vara glad o självsäker o god värdinna.
Kan också efter en pressad helg med mycket service och gäster känna att jag vill dricka mig full för att bara försvinna från allt när gästerna åkt hem om jag är ensam.
Jag tror också att jag dricker för mycket för att jag har ett dåligt förhållande och förstår nu att jag måste utvärdera om det beror på mig och A eller på min man. Jag förstår att jag måste vänta ett tag tills alla känslor som kommer efter att sluta använda A har lagt sig.
I vårt hem har vi druckit vin dagligen men idag lät jag bli.
Jag hoppas jag orkar klara fler dagar.

Prioritera nykterheten nu och ta tag i det andra sen, det springer inte ifrån dig. Om det inte är akut förstås, då får du köra parallellt. Men det är nog bra att landa i sig själv, vid sina sinnen fullt ut, innan man fattar livsavgörande beslut som får stora konsekvenser. Risken är annars stor att det blir en annan form av flykt.

Jag har varit utmattningsdeprimerad två gånger och då är man inte heller vid sina sinnens fulla bruk. Man får lätt tankar om att säga upp sig, skilja sig och så vidare. Man mår ju så dåligt, det måste bero på någon annan eller något annat. Man vill fly från sig själv. Samtidigt är det helt fel sätt att kraftsamla till en skilsmässa just då. Just då behövs all energi för att bli frisk. Och nu behöver du all energi för att bli nykter.

Sen hittar man nästan alltid något ruttet under alkoholen som behöver åtgärdas, eftersom alkoholen oftast är symtomet och inte grundorsaken. Men en sak i taget är mitt tips! Och viktigast först är alltid - att vara nykter!

Kram ?

Andra halvlek, ( gillar ditt pseudonym)
Du är klok och jag skall kämpa på.
Kram?

Fast det skulle varit dag 4 om jag inte druckit ett glas vin i lördags.
Mår förhållandevis bra men tar en dag i taget. Då och då kommer ett väldigt sug men då dricker jag juice eller tar en frukt. Imorgon är dag 3 som visst skall vara jobbig enligt andra här.. själv var det så länge sedan dag 3 att jag har glömt. 2018 tror jag. Helt galet ju..

En dag i taget är bästa sättet! I början är varje dag en evighet, men efter en tid kan man knappt hålla ordning på veckorna - och nu senast räknade jag fel på en en hel månad. Med andra ord, det blir så mycket lättare med tiden om man orkar kämpa den första svåra tiden.

Fyll ditt liv med trevligheter, för du vinner en massa tid som nykter. Helgen känns otroligt lång i början, men man vänjer sig. Söndagsångesten är dock i princip borta, för man hinner så mycket mer på helgerna nu.

Kram ?

Vad fint att du har kommit igång med din förändring Majaela!
Mina återfall kan se ut på väldigt olika sätt, och jag tror inte jag ska skriva så mycket om dem här, eftersom jag är rädd att det skapar sug hos andra på detta forum. Jag är medveten om att jag vandrar på en väldigt slak lina som jag absolut inte vill att andra ska testa. Jag kallar det "kontrollerat missbruk", vilket förstås är ironiskt menat. Jag driver lite med mig själv, eftersom det självklart inte går att kombinera dessa båda ord :)
Men för att göra en oändligt lång historia kort – det år som står framför mig kommer att innebära så tuffa utmaningar att jag inte vågar lova mig själv total nykterhet. Jag är rädd att ett sådant löfte gör att jag ger upp och släpper taget helt om jag faller någon enstaka gång. Istället strävar jag efter att direkt bryta ett enstaka dryckestillfälle med riktigt långa vita perioder. På det sättet har jag alltid garden uppe, och tappar inte bort klarheten som nykterheten ger. Men som sagt, det är en farlig strategi som jag inte vill rekommendera. Om ett år hoppas jag stå på stabilare grund i livet, och då kanske även jag väljer en helnykter framtid. Time will tell.

Snart över. Jobbat, ätit massa godis.
Tillbringat kvällen i fritidshuset där alkohol finns överallt, med min man som druckit något glas vin. Jag har klarat att avstå genom att äta gott och genom att läsa trådar här för att distrahera tankarna, vilket har fungerat bra. Jag har bland annat börjat läsa din Blenda. ?Jag skall fortsätta imorgon. Trött, trött är jag men lite stolt för min beslutsamhet. Alkohol är verkligen ett läbbigt gift.
Har diffusa magsmärtor som jag brukar självmedicinera bort, samt huvudvärk.
Hoppas på en god natts sömn som ger energi. En dag i taget.
Ps. Tack för pepp AH du är en förebild?‍♀️

Lite jobbigare idag. Funderat hit o dit om jag verkligen vill sluta. Det är ju så avkopplande att ta ett glas vin och kanske kan jag efter dessa dagar med uppvaknande klara att dricka i begränsad mängd. I alla fall till helger. Ja diskussionerna pågår i huvudet.
Dåligt med godis hemma är inte heller bra, men har ändå inte druckit något. Problemet är bara att nu vill jag igen.
Hmm....
En dag i taget.
Tack för pep En dag i taget!??

Hej
Tänk på att det tar 10 dagar för att alla effekter av alkohol ska försvinna ur din kropp.
Så kan du motivera dig till dag 10
?
Kämpa på
Kram⚘

Ja, Kaye, jag får försöka med det nu när jag väl börjat. ☺️
Skulle gärna ha en längre avhållsamhet men det är tankarna som smyger sig på ibland. Imorgon skall jag ladda med lite godis ? ? ? ? drömmen om Idealvikten 58 kg får vänta lite till

Har du tagit dig igenom hela min resa/tråd? Oj, det var inte dåligt. ? Jaja, någon mer intensiv berg-och dalbanetur är nog svår att hitta här. ? Tur att den börjat plana ut.

Försök håll i ett tag till, det är otroligt peppande när små förändringar märks. Klarare blick och finare hy är en sporre om man är lite fåfäng. Men naturligtvis är den största vinsten att vakna fräschare. Du vet, man ångrar aldrig en nykter kväll.

Lycka till! ?

Kram