av TappadIgen

TappadIgen
ons, 2021-01-20 - 22:06

Jag tycker att det är roligt att ni kommer med idéer som hjälper mig att ventilera och fundera på detta. Egentligen är det väl inte så allvarligt. Det är så svårt att förklara bra i ord hur jag menar, men jag tror att ni förstår. Jag är inte rädd för att säga aldrig och jag har inte berättat för alla jag känner men i alla fall alla som jag har umgåtts med mer än en liten stund sedan i somras. Är ju kanske inte jättemånga i och för sig, men även min familj. En del tycker att det känns lite tidigt att säga aldrig men är ändå stöttande. Jag tror mig inte känna någon skam egentligen utan tycker att jag har tagit tag i och ägt problemet. Jag tycker inte att det är ett nederlag att jag inte klarar av att dricka normalt, utan det är som det är. Jag föddes sådan och nu gör jag det bästa jag kan av det förutsättningar jag har och det känner jag mig istället stolt för att jag har lyckats med.

Så det där med att släppa alternativ 3, jag känner ju och tror att jag har släppt det i den grad det går. Det är väl kanske som med karriärval. Hade jag hellre frontat ett band på gitarr och sång än att programmera? Ja, det hade jag ju absolut. Men det alternativet ligger inte heller på mitt bord då jag inte föddes med den talang och sångröst som krävs för det. Jag har ju accepterat det och är nöjd med att vara systemutvecklare/programmerare. Jag är ju bra på det och tycker att det är mycket roligt. Ibland tycker jag att det är konstigt att jag får betalt för att göra något som är så roligt!

Så att vara programmerare istället för musiker är förhållandevis analogt med att vara nykter istället för att dricka måttligt. Skillnaden jag ser är att jag ibland kan dagdrömma om att vara musiker, men alkoholen drömmer jag tydligen bara om på natten.

Andrahalvlek
tors, 2021-01-21 - 09:54

Precis så är det. Livet har gett oss vissa förutsättningar, och vårt jobb är att förvalta det vi fått på bästa sätt. Och som nykter är det väldigt mycket lättare att känna sig grundnöjd med det.

Jag tror verkligen att du slutar drömma just den drömmen snart. Det låter jobbigt att härja runt så på nätterna ? Jag minns den där ”jakten” fruktansvärt väl. När/hur/var skulle jag handla och dricka nästa gång? Livet blev som en transportsträcka till nästa fylla. Fy fan vad glad jag är att slippa de tankarna helt.

Kram ?

TappadIgen
tors, 2021-01-21 - 16:50

Du fick rätt! Jag drömde en annan dröm. Jag vaknade till i morse, cirka en timme innan klockan ringde och hade varit mitt inne i en dröm. Jag minns nu inte längre vad den handlade om. Det enda jag minns är att det var en underlig och något rolig dröm och framför allt var inte alkohol en del av drömmen alls. Visst är det lite märkligt, för jag kände i morse att jag hade drömmen så tydligt i mitt sinne när jag var vaken att nu kommer jag ju ihåg detta och kan skriva om det. Men nu är det helt borta :o Jag kan förvisso inte vara säker på att jag inte drömde om alkohol också, men den stora länga drömmen jag vaknade från hade inget av det. Kanske har det hjälpt att fundera om det och skriva med er här.

Det var verkligen som du säger. Jag minns när man hade allt planerat och så skedde något som gjorde att man missade systemets öppettider :o Jag har gått förbi systemet idag på min lunchrast, kom jag precis att tänka på. Detta baserat på att jag måste gått förbi där. Jag minns inte just det att jag gick förbi där men jag vet vilken väg jag gick. Jag har ju också i och med att jag vet vart jag gick gått förbi en sportaffär och ett apotek. Men jag lade lika lite märke till det som systemet. :)

Tack för hjälpen, Torn och Andrahalvlek.

Torn
fre, 2021-01-22 - 16:28

Ingen orsak TappadIgen, här kan man ju ventilera allt. Jag hade förresten en dröm i natt som handlade lite om alkohol. Det har väl satt sig i min hjärna bara för att jag har läst dina inlägg.?

Jag drömde att jag satt vid ett bord tillsammans med tre st riktiga tuffingar. De såg ut som värsta kroppsbyggarna. Inga som jag känner på riktigt, märkligt... I alla fall, vi satt och pratade om hur dumt det är att dricka alkohol, och de var imponerande över att jag hade varit nykter i över 1 år. Sedan började vi äta en massa köttbitar, inget annat, bara kött.?. En riktigt konstig, men häftig dröm.

Ha det gött!

TappadIgen
fre, 2021-01-22 - 21:03

Men du drack i alla fall ingen öl. :) Man kan ju undra vad den drömmen gav uttryck för, om den nu gjorde det eller om det bara helt enkelt var en märklig dröm. Drömmar är ju lite kul på ett sätt ändå eftersom det är ju vårt eget medvetande som skapar dem, men ändå är vi inte medvetna alls om processen och hur det går till egentligen.

Vet inte hur mycket du har funderat på det, men när du er en film t.ex så är det ju någon annan som skapat den. När du drömmer så kan det ju ofta vara ganska filmlikt, med skillnaden att man ofta själv har huvudrollen. Det känns som något någon annan har skapat dock, men det är det ju inte. Det är vi själva som har skrivit handling och alltihop.

Natten till idag var det återigen en ny dröm som jag mindes medan jag gjorde dagens första toalettbesök. Återigen har jag helt glömt handlingen, trots att den var så tydlig då. Det enda jag minns är att det inte var någon alkohol inblandat återigen.

TappadIgen
tis, 2021-01-26 - 21:06

Jag kanske inte har kommit upp i Torn-nivåer men jag upplever att det finns mer av en grund-glädje där i botten. Jag misstänker att nykterheten har en stor del av det, då jag ju börjar närma mig 6 månader, men jag tror att meditationen gör mycket också. Dock har jag väl börjat meditera mycket mer regelbundet just tack vare att jag hållt mig nykter och mina försök att få till bättre vanor som också hjälper till, har jag väl även också att tacka nykterheten för.

Det betyder inte att allt är perfekt, eller att jag är glad hela tiden. Motgångar i livet och dåliga dagar har man ju oavsett. Men jag känner en större grundtrygghet på något sätt. Jag känner inte att jag så lätt kommer ur balans som jag tidigare skulle ha gjort. Nu är ju det här baserat på den senaste tiden enbart så det skulle ju kunna vara en temporär formtopp som jag hade haft oavsett. Jag hade ju min panikångest-peak efter 50 dagar som nykter och det är ju nu endast 120 dagar sen. Men ohanterlig ångest känns numer väldigt avlägsen på något sätt, så det känns inte tillfälligt i alla fall.

Andrahalvlek
tis, 2021-01-26 - 22:21

Det händer verkligen något med grundkänsloläget vid 6 månader. Du är väl där snart? Jag har precis samma upplevelse. Det känns inte som jag rubbas så lätt helt enkelt. Jag står stadigare. Shit happens, bring it on. Det är också skönt att slippa alltför tvära kast i känslolivet, mina ilskna utbrott saknar jag inte ett dugg. Idag kan jag nog bli arg på ett mer konstruktivt sätt tror jag. Jag är mer modig också tror jag, vågar ta konflikter om jag anser att det krävs. Vågar vara lite obekväm.

Det är nog jättesvårt att utröna vad som är hönan och ägget, men nykterheten är ju liksom grunden till alla förändringar vi har gjort, som i sin tur gjort att vi mår bättre. Vem saknar alkohol när man kan må så här bra? På ett sätt är jag tacksam för att jag haft alkoholproblem, så jag fick uppleva den här förändringen. Det gör nog att jag värdesätter den mer och kommer göra allt som står i min makt att bibehålla och utveckla mitt mående ännu mer. År två händer det ännu mer grejer har jag hört!

Kram ?

Torn
tis, 2021-01-26 - 22:38

Håller med, just vid 6 månader var det något extra som hände. Svårt att förklara vad egentligen, men jag mådde ännu bättre from då på något sätt. Och det slutade inte där utan jag forsätter att utvecklas känns det som. Faktiskt så kan jag inte komma på något som har blivit sämre fram till nu, bara bättre.?

Vi får se vad år 2 har att erbjuda, är det möjligt att må ännu bättre??

Se klart
ons, 2021-01-27 - 00:11

Ja för mig var 6-7 månader en tid av mer; lugn men kände mig också mer grundglad. Tycker nog inte att något kring att vara nykter har varit jobbigt efter det, och livet blir i grunden rikare och mer; ja mer skiftningar i närvaron.
Jag är verkligen inte alltid på topp men varje dag händer det saker som gör att jag känner mig ofattbart glad och lyckligt lottad- att jag är en sån som inte dricker.
Kram.

TappadIgen
ons, 2021-01-27 - 11:26

Det verkar ju som att alla ni, Se klart, Torn och Andrahalvlek alla känner något liknande.

På ett sätt känns det ju som att vi har ett eget litet hörn här i Alkoholhjälpen. Vi som redan är frälsta. Jag vet inte hur många av de som fortfarande är i förändringsstadiet som läser detta, men jag tänker att en sak vi kan bidra med är just att det kommer bli bättre. Alla har såklart inte exakt samma erfarenhet, men speciellt en förändring har skett hos mig som jag inte trodde var möjlig.

För ett år sen hade tanken på ett liv utan alkohol framkallat ångestkänslor för mig. Det hade känts å omöjligt! Det där med guldkant och allt. Men idag är jag så otroligt nöjd med det. Men jag vet inte vad jag hade tänkt om jag hade suttit här för ett år sen och läst de frälsta skriva om detta. Jag hade förmodligen tänkt "De fattar nog inte vad alkoholen betyder för mig. Det där funkar inte för mig. Mitt liv kommer bli tråkigt". Jag hade nog inte kunna ta in att de frälsta skulle ha varit i samma situation som jag var i. Helt omöjligt, hade jag nog tänkt.

Men jag lovar! Jag var verkligen i den situationen. Jag tror att ni andra frälsta också kände att tanken på ett liv utan alkohol var skrämmande innan det blev av, som du säger Se klart, man är ju verkligen inte alltid på topp, och alla andra problem man har finns ju fortfarande kvar, såklart.

Tröttiz
ons, 2021-01-27 - 11:43

TappadIgen, Seklart, Torn och Andrahalvlek. Vad var det som gjorde att ni till slut tänkte att nu får det vara slut med alkoholen?
Så skönt att ni jobbat er bort från ett destruktivt leverne.
Må så gott.
? Kram.

Andrahalvlek
ons, 2021-01-27 - 12:38

Jag var inte säker alls på hur länge jag skulle vara nykter när jag blev nykter. Jag har verkligen bara tagit beslut en månad i taget. Den drivkraft som var drivande för mig var nyfikenhet. Hur skulle livet bli utan alkohol?

Jag kunde som du TI inte tidigare tänka mig ett liv helt utan alkohol. Jag planerade att vara vit ett tag och sedan dricka kontrollerat. Det var tanken, men jag trodde knappt inte på det själv. Sen förstod jag när jag läste här på forumet att dricka kontrollerat är väldigt svårt när beroendet väl har uppstått. Snudd på omöjligt tror jag. Och jag är ingen gambler, jag vill verkligen inte riskera min nykterhet.

För varje nykter månad som gick blev jag mer och mer anti alkohol. Så jävla mycket som alkoholen fördärvar - för individen, familjer och samhället. För att företag ska tjäna pengar på oss! Den skatten som dras in täcker inte ens en bråkdel av alla alkoholrelaterade skador. En hel generation håller delvis på och super och knarkar sönder sin framtid, vi borde alla vara jättebekymrade över det. De som är unga nu ska betala våra pensioner sen. Med vilken utbildning i ryggen då?

Idag förstår jag inte alls varför jag skulle vilja dricka. Varför skulle jag vilja äventyra känslan av att vara grundglad och grundnöjd? För att dricka gott? Det finns goda alkoholfria alternativ typ överallt. För att bli lite dum i huvudet och göra saker som jag ångrar? Nej tack.

Det är ingen mänsklig rättighet att dricka alkohol. Jag har druckit mig till ett beroende, och nu tar jag konsekvensen av det. Och jag kommer att stå på barrikaderna så småningom, jag känner det på mig. Jag ska bara ha lite mer nykter tid i ryggen först, för trovärdighetens skull.

Till Tröttiz: Jag fick nog när nackdelarna övervägde fördelarna. När jag inte ens en liten stund blev glad och nöjd av vinet utan bara kände mig jagad att hinka i mig mer och mer. När jag märkte att min tolerans hade ökat enormt, och jag fick minnesluckor nästan varje gång, och enorm ångest till följd av det. Då fick jag nog.

Kram ?

Torn
ons, 2021-01-27 - 12:39

Ja TI det fanns verkligen inte på kartan att ett liv helt utan alkohol kunde bli så här bra. Jag har märkt att du också har kommit in i den här 6- månaders fasen nu, det ser jag på hur du skriver.? När jag nu tänker tillbaka på hur det var för mig runt 3 månaders nykterhet, så inser jag att man var ju knappt ” torr bakom öronen” då. Det är därför jag tycker det är så tråkigt att en del tror att dom är klara med nykterhetsarbetet då, och slappnar av.

Tröttiz, Du får läsa igenom min tråd, så hittar du svaret.? Det blir för långt för mig att beskriva här. Men vi har haft olika bottnar och förutsättningar. Det som vi har gemensamt är att forumet har varit extremt viktigt för oss, och vi har varit väldigt aktiva med att skriva och läsa här.

Lite kort om varför just jag fick nog. Jag insåg vad som skulle hända om jag fortsatte dricka. Förlora mina barn, förlora min fru, förlora mitt jobb. Och viktigast av allt, förlora mitt liv. Det ville jag inte, därför slutade jag dricka.

/Torn

TappadIgen
ons, 2021-01-27 - 20:59

Tröttiz: Jag har alltid svårt för att förklara kort och koncist, men jag får ge det ett försök. Jag borde kanske lagt av tidigare. Jag hade ett beroende och hade mått bra av att sluta tidigare egentligen. Hade det inte varit för alkoholdjävulen så hade jag ju slutat utan problem tidigare. Men beroendet blev bara värre och till sist tog jag mig ur det. Egentligen var det väl inte en självklarhet att jag skulle komma segrande ur striden. Jag förstår att inte alla gör det, men så blev det och det är jag glad för.

Andrahalvlek: Du förklarar det väldigt bra. Här är det nog inte som tvivlar på din trovärdighet!

Torn: Ja, tack. Det känns väl som att jag är där nu :)

Med det sagt. Jag har märkt att jag har jagat tid nykter på något vis, alltså att jag har önskat att tiden ska gå så att jag har ännu en månad etc. Jag har sett fram emot min 6-månaders dag t.ex, men nu känner jag väl mer att man får ju passa på att njuta av livet där man är också. Det är ju lätt att hamna i den fällan annars att man alltid ser fram emot nästa mål och när det väl är uppnått, njuta av den förgängliga lyckan innan nästa mål övertar fokus.

Se klart
tors, 2021-01-28 - 00:40

Jag har under året som gått verkligen funderar mycket över tro och veta- om andlighet och nån sorts närvaro i det som är nu.
På så vis har mitt sinne, närvaro och kanske också nån sorts tro eller möjligen tillit blivit viktigare i mitt liv. Jag har inte som på AA kapitulerar inför den högre makten. Men på sätt och vis har jag kanske det? Någon typ av kapitulation kan jag nog känna- och egentligen betyder det ju att liksom ge sig. Och det har jag gjort.
Jag läser ibland trådar här där jag riktigt kan höra hur less personen är. Less och trött på att vara bakis, vara glömsk, inte här.
Jag var nog också väldigt less. Less på att alkoholen inte höll vad den lovade.
Det finns några stunde och tillfällen som varit extra betydelsefulla och som jag sparat men ganska långt bak i huvudet. Däremot kan jag när jag vill gå tillbaka dit och känna lugnet som liksom höll i mitt beslut den första tiden.
Är det något jag känner mig frälst av så är det alla här på forumet. Jag, andra hslvlek, torn och ett litet gäng till har hållit ihop, hejat på varandra. Ja det är bortom nykterheten i sig, en ynnest.
Att hjälpas åt när det är kämpigt eller livet bara krisar lite smått.
Det har varit- och är- stort.
Kan ju skriva hur långt som helst ? men nöjer mig nu.
Kram.

TappadIgen
tors, 2021-01-28 - 11:36

Tack Se klart för din input, även om det var Tröttiz som ställde frågan så uppskattade jag att få ta del av det :)

Min app har en funktion, som man kan ställa in, där jag får en notifikation en gång om dagen med något kortare tänkvärt, oftast under minuten långt. Funktionen heter "Take a moment" och är en bra sak tycker jag då jag blir påmind samt fundera på något nytt. Jag kan inte alltid ta den direkt när den kommer, men lyssnar så snart jag kan. I alla fall, idag var den inne på vad jag avslutade med igår så jag tänkte dela med mig av det. Det är dock på engelska och jag har manuellt transkriberat.

Wherever you are hoping to get to, in life, the quality of the journey must be more important than those fleeting moments when you actually seem to arrive at your destination. Because most of your life is the journey. Most of your life is a process of solving problems. It is not, and never will be, the condition of basking in the absence of all problems. You will always have something to do. So, the frame of mind in which you do these things, will determine the quality of your life. Above all, there is one mistake you cannot afford to make. You can't wait until you solve your problems to be happy.

Se klart
tors, 2021-01-28 - 12:49

Jag har kommit att tänka på Karin Boyes poesi då och då den senaste månaden. Inte strofen om den mätta dagen, eller ont när kroppar brister.
Utan orden; jag vill möta livet vapenlös. Betyder något nytt för mig som nykter. Att vara avklädd inför livets utmaningar, våga leva, leva modigt. Och då tänker jag inte på off-pist skidåkning.
Att orka, våga, vara i livet är stort för mig. Det var väldigt svårt att kombinera med heavy rödvins-pimplande. Jag har en stor lyx i mitt liv och det är en grundtillit, att trots livets krängande, så är det goda starkare. Jag har också haft den enorma lyxen att ånnu inte drabbats av personliga katastrofer utöver vad som är väntat genom livet.
Så jag vet att jag talar lite från min Marie Antoinette-utsikt, sett till friska barn, hem och värme och mat varje dag. Det underlättar för tilliten att kunna växa. Inte desto mindre finns en förpliktelse. Att leva sitt liv med någon sorts allvar och mycket skoj. Där har alkoholen ingen plats.

TappadIgen
tors, 2021-01-28 - 20:26

Jag vill möta livet vapenlös. Jag var tvungen att googla fram dikten den kom ifrån. Boye var definitivt något enastående. Det senaste i skönlitterär väg jag har läst klart är nog just Kallocain.

Jag kan väl också känna som du att jag egentligen inte har några jättemotgångar. Alltså, livets förgänglighet drabbar ju alla såklart, på olika sätt, men jag kan inte tänka mig att jag är i närheten av de hårdast drabbade.

Jag har väl kommit till en något ledsam insikt idag. Jag kan egentligen inte diskutera frågor med min far. Jag menar att jag har gjort försök att diskutera lite olika saker då och då, men ofta upptäcker jag att när jag har försökt göra en poäng av något så säger han något tillbaka till mig om får mig att tänka att min poäng har gått förlorad. Det är som att han har ett helt annat sätt att tänka på, men det tycks bara vara jag som märker det, för jag får ofta intrycket av att han känner att han ger mig medhåll i något, när han inte gör det. Jag försöker hitta en bra analogi för problemet, men kommer inte på något.

Jag oroar mig också för hans drickande. Han kommer väl inte upp i några mängder per tillfälle nu, pensionär som han är. Men mängden över tid känns inte hållbar, även om jag inte vet exakt hur mycket det är. Men det är Corona-tider och han känner såklart av ensamheten.

TappadIgen
tis, 2021-02-09 - 20:46

Tack Andrahalvlek. Ja, det är vi!

Jag har inte varit här på några dagar. Minns inte egentligen hur många men livet flyter på. Har haft mycket att stöka med på jobbet, vilket är bra.

Jag har sett fram mot 6 månader ett tag nu, och det känns skönt på ett vis. Nu har jag ett år att se fram emot, men jag tänker att det inte ska bli en transportsträcka utan att jag ska försöka njuta av vägen dit så mycket det går. Jag har mina funderingar på att så något här hemma. Dock inget för stort, då jag bara har en balkong. Jag har tyvärr inga gröna fingrar heller.

Vad skulle kunna vara ett lämpligt projekt jag kan starta inomhus och flytta ut det när det är dags? Gärna något som är ganska förlåtande men som ändå kräver sin tid och ger någon skörd av något slag. Kanske tomater eller Zucchini möjligen? Funderar på att kanske bygga ett litet mini-växthus om det skulle behövas. Hade ju varit ett kul helgprojekt också.