För nån vecka sen blev det annorlunda. Jag tänkte mig att nej, nu räcker det, tillbaks till nyktra veckor och bra mat. Men plötsligt var jag på bolaget. Och insåg att personalen känner igen mig. Förvisso en härlig engagerad personal, i en småstad, men man vill liksom inte vara igenkänd. Så jag handlade en tetra vin. Sen åkte jag till ett systembolag i grannstaden och köpte tre till. Tänkte att jag ”klarar” mig till helgen på dem (måndag). Klarar mig? Insåg redan när jag tänkte tanken hur fel den var. På fredag är det okej att handla. Oavsett, tetrorna räckte till torsdag. Ju mer som finns ju mer går åt, right? Det värsta känns att jag börjar mitt på dagen ibland nu, det är nytt. Inte alltid, inte när lilla är hemma med hemstudier. Men på sistone dricker jag på kvällarna när hon är hemma med. Jag blir inte onödigt full och är inte otrevlig. Åsidosätter aldrig sånt jag ska och bör göra. Men flera gränser känns passerade. Jag är oroad. Vi pratar mycket och ofta, lilla och jag, men jag inser att jag börjar glömma delar av det hon pratar om, och att glömska är lite av ett bekymmer även om jag är nykter.
Jag inser när jag skriver att det finns många problem att ta tag i. Just nu känns det ändå som att alkoholen bör vara det primära. Jag har redan vin hemma för hela helgen , men tänker, måndag? Måndagar är väl alltid en bra dag att börja nåt nytt. Även om det i huvudet ekar att vi ska ut med vänner nästa helg, sen är det ju påsk, som i min familj innebär dryck, sen... ja det är alltid nåt! När slutar man? Hur slutar man? Jag vill inte säga något till gubben heller, han kan vara ganska dömande när det gäller missbruk och jag känner inget stöd där. Inte hos någon faktiskt. Hoppas på lite feedback här av alla slag!