Hej, mitt problem är att jag dricker ensam, med jämna mellanrum. Är så less på att inte kunna låta bli. Behöver tips på hur man står emot när man blir som en robot och åker till systemet och handlar. Mår så bra när jag låter bli, men efter att man druckit några dagar är livet inte så kul längre. Tror ju hela tiden att jag ska kunna hantera det och bara dricka lite. Men jag super upp alltihop så jag kan verkligen inte hantera det.

Det tar ett tag innan humöret piggar på sig. Alkoholen har gjort att dina må-bra-hormoner skjuter i höjden, och sen störtdyker de efteråt. Det krävs en tids nykterhet för att hormonerna ska stabilisera sig. Försök att fylla ditt liv med roligheter så ska du se att du till slut tycker att det är roligt också!

Kram 🐘

Hej, länge sen jag skrev nåt ordentligt här. Det händer inte så mycket på alkoholfronten. Tanken på ett glas rose på balkongen i kvällssol finns där. Men det har liksom inte blivit av. Men jag saknar att kunna dricka vin till maten med mina vänner, eller rose på balkongen. Om jag bara visste att jag klarade av det. Ett vet jag, jag ska inte handla själv, för då kan det lätt bli för mycket som följer med. Och jag ska inte dricka ensam mer. Det ger ingenting. Det vet jag. Men vi får se hur det utvecklar sig. Jag mår bra nu och vill inte förstöra det. Men nu blir vi kanske lite mer sociala och kan träffa vänner igen och umgås.

@johnhalsey70 om jag förstått saken rätt har du stängt dörren helt till alkoholen? I inlägget ovan skriver du att du inte ska dricka ensam längre och det är därför jag ställer frågan till dig. Börjar du tveka över din egen nykterhet då är du snart tillbaka på ruta 1 och värre än så. Du vet det, det vet jag. Tänk efter noga nu hur du vill ha det. Spela hela bandet. Hur blir det när du dricker? Vill du må så? Vill du vara den människan? Hur var det, klarar du att dricka måttligt? Du har svaren på alla frågorna. Sug och tankar kan leva med oss under lång tid och där måste vi vara både bestämda, uthålliga och accepterande. Det är så det är.

Kram!

@Charlie70 Ja du har nog rätt. Om jag dricker vin med mina vänner så triggar det igång hjärnan som kommer ihåg hur det känns och jag börjar längta efter att kanske handla hem till mig själv i min ensamhet igen. Jag mår bra nu och det känns inte som att jag vill gå tillbaka till hur det var, att en eller två ggr per månad dricka vin några dgr i sträck. Så vill jag inte ha det längre. Så det är väl lika bra att låta bli. Men tråkigt är det 😐 . Tack för kloka ord. Får se hur det går vid nästa middag med vänner. Jag får ta gud i hågen och tro på att jag fixar det.

@johnhalsey70 skrev:"Men tråkigt är det 😐 . "
Tråkigt, jag ser det mer vilken inställning du har till alkohol. Vad är det som blir så roligt med alkohol. Att du förstör ditt eget liv, för det är precis det du kommer att göra om du börjar igen.
Du måste hitta din närvaro i ditt liv, så att du kan njuta av den riktiga lyckan.
Meditation och lyssna på allt som har med alkohol att göra är det bästa.
Har du lyssnat på ljudboken - skål ta mig fan! Med Torbjörn Åberg är den bästa bok jag lyssnat på. Den borde alla med alkoholproblem lyssna på 👍🏻
💕 sländan

@johnhalsey70 jag förstår att du kan tycka de. De jag menar är att vissa saker går inte att göra så mycket åt. Innan jag helt hade accepterat min nykterhet, tyckte jag att det kändes trist att sitta med något alkoholfritt när alla andra drack vin och öl på uteserveringar. Nu när jag äntligen har accepterat att så är det, jag har inget val.
Antingen dricker jag och förstör min hälsa och för min familj.
Den här gången när jag är helt övertygad till 100% så har jag fått en helt annan sinnesfrid. Ett annat perspektiv på livet, men det tog ca 20 år. Men bättre sent än aldrig. Jag hoppas att du fortsätter att stå emot alkohol, så du får fortsätta att må bra.
En dag i taget - Det är det viktigaste.
💕 sländan