av Dagsattförändra

Dagsattförändra
lör, 2021-08-21 - 11:28

Jag orkar inte. Det gick så bra. Har inte hänt ngt nu egentligen heller men blev så otroligt full igår och gjorde bort mig. Vet inte om jag kan stå ut idag. Jag är ett skämt, en värdelös människa. Självföraktet är totalt

TappadIgen
lör, 2021-08-21 - 12:17

Du är näppeligen en värdelös människa. Precis det du känner nu och som du går igenom har så många andra gjort innan dig. Det är mänskligt! Man har en idé om hur man vill vara och en plan för hur man ska förverkliga det, men så halkar man i diket då och då. Det händer precis alla. Du är värdefull och du kan inte förändra hur det gick igår. Det du kan göra är att ta den lärdom som finns där att få och sen flytta fokus med blicken framåt igen.

Du fixar detta också!

Kennie
lör, 2021-08-21 - 17:56

Hej, kan det hjälpa att tänka att skam är en känsla vi har för att hos oss människor finns en stor rädsla för att bli utesluten ur gruppen? Att när vi levde som jägare och samlare var det förknippat med livsfara att bryta mot gruppens uppförandekod, blev man utesluten överlevde man inte. Skam gjorde att vi undvek vissa beteenden, den visade oss var gränserna gick. Kan du se det så, att skammen kan vara en vägvisare, men att styrkan hos känslan är överdriven? Vi riskerar inte livet genom att göra bort oss längre, men vi är programmerade att känna så. Vi får ha överseende med oss själva och våra känslor, de är en del av att vara människa. Och du vet ju av tidigare resor att du kan hitta balans och må bra utan alkohol. Sikta på att gå ditåt igen och lämna skammen nu, den har gjort sitt jobb, nu behöver du vara snäll mot dig själv istället..

Dagsattförändra
sön, 2021-08-22 - 09:20

Igår var en hemsk dag. Men också förlösande. Jag skakade, grät och kunde knappt andas. Min sambo låg bredvid och höll om mig hela tiden. När jag grät över hur äcklig jag är, hur värdelös jag är, hur jag inte förtjänar min familj eller något bra talade han bara om hur jag faktiskt gör det och hur vi ska gå framåt nu, inte bakåt.

Jag la korten på bordet med mina vänner och mamma. Sa som det var, att jag inte kan sluta dricka när jag väl börjar. Att det aldrig blir den där mysiga stunden med ngt glas och härlig känsla, utan jag blir alltid stupfull. Minnesluckor som jag själv försöker fylla i, där jag alltid tänker att det värsta hänt. Alltså jag kan fantisera ihop sjuka saker som jag sen får för mig har hänt.

Mina vänner gav mig 1000 % stöd. Jag har aldrig druckit när jag haft mitt barn, men ändå får jag så dåligt samvete gentemot mitt barn och att jag är en värdelös mamma för att jag gör såna här saker (även om hon ALDRIG varit här då). Jag dricker inte ofta men som sagt när jag gör det... i vilket fall, min mamma skrev så fint att jag är en otroligt känslosam människa med så mycket kärlek för alla- utom mig själv. Och att det är där jag ska lägga fokus, att vara trygg i att alla älskar mig som den jag är och inte som den jag tror att jag måste vara.

Min vän, som känner mitt barn väldigt bra, skrev också det att mitt barn är en klok, busig, rolig och fantastisk unge och att jag ska komma ihåg att hon är det Tack vare mig. Så fint så man gråter, och det ger ju verkligen en känsla av framtidstro. Att jag kanske inte är så misslyckad och nu när jag gjort slut med A så kanske jag kommer att se på mig själv så som andra verkar göra

Gullranka
sön, 2021-08-22 - 16:09

Ryser när jag läser dina första stycken för det skulle lika gärna kunna vara jag som skrev dem. Jag utläser din text som att du har ett fint liv med barn, sambo, bra vänner och en stöttande förälder som älskar dig, och att den ångest du har är kopplat till en enda sak: att du dricker för mycket. Det underbara med det är ju att det faktiskt finns en lösning - att avstå från alkoholen. Jag läser i din gamla tråd att du testat att vara utan och att det fungerat bra för dig. Jag hoppas av hela mitt hjärta att du skippar alkoholen och unnar dig det livet som du är värd, utan ångesten! Kram 🌸

Dagsattförändra
sön, 2021-08-22 - 17:13

@Gullranka jag har bestämt mig, och den här gången förstår jag att det finns inget "måttligt" för mig. Det är inte värt mödan att jobba för att kunna "dricka normalt", utan det finns bara en väg och det är helt utan. Här ska njutas av livet❤ om ett år från och med nu ska jag titta tillbaka och tänka " för ett år sen fattade jag det bästa beslutet i mitt liv". Jag ser fram emot det. Tack för dina fina ord ❤

Ingesmart
mån, 2021-08-23 - 05:10

Bakslag och dikeskörningar sker, det viktigaste är att stiga upp, borsta av sig smutsen och tänka vad som gjorde att man hamnade snett, och försöka att inte göra samma sak igen. Vi är inte perfekta, vi lär oss på vägen, kämpa på !

Dagsattförändra
lör, 2021-08-28 - 20:12

Ikväll var det lite tungt. Alltså inget sug NU men ser alla sociala medier där folk dricker ur immiga glas med bubbel och vin och ser ut att ha det så trevligt. Då känns "aldrig mer" tufft i mig. Jag vill också sitta sådär och mysa. Men det är då jag måste påminna mig att dels blir det aldrig mysigt för mig. Dels vet jag att flera av dem också spårar, det blir tjafs och de skämmer ut sig. De kanske bara inte skäms och har lika mkt ångest som mig dagen efter. Eller så har de det men är inte redo att förändra än. Inte vet jag. Det var bara lite tungt idag att inte kunna dricka normalt

trött_och_less_72
lör, 2021-08-28 - 20:40

@Dagsattförändra

Känner likadant. Det svänger jävligt fort. För nån timma sedan kände jag mig stark. Nu brottas jag med att det är värt att firas att jag fixat en månad. Jag lyssnar inte men jävlar vad demonen babblar. Har snart druckit 2 liter kolsyrat vatten. Sitter bara och väntar på att bli trött. Detta är värsta kvällen under hela månaden. Tror det beror på att man börjat slappna av och tror att det är över. Inser nu att detta kommer ta tid. Jag tänker iallafall inte ge upp. Dag 29 nu.