Jag har haft alkoholproblem något år. Mitt största problem tror jag är att även partnern är törstig. Vi har försökt att vara nyktra några veckor och leva hälsosamt. Oftast har det lyckats. Nu den senaste tiden har det spårat ur med alkoholen. Vi har skött jobbet båda 2 men druckit så gott som var och varannan kväll. Det är ofta jag varit rädd att polisen ska stoppa mig på morgonen på väg till jobbet. Jag har varit rädd att jobbarkompisar ska känna lukten av fylla. Det har även synts i ansiktet, svullnad, trötthet, bakfylle-ögon. . Jag tycker jag har fått lite krämpor som förmodligen varit alkoholrelaterade. Kramper och domningar, högt bltr. yrsel. Jag har barn äldre och yngre. Ett av barnen har jag diskuterat mycket med om alkohol, alkoholism osv. Hon har frågat mig när jag ska söka hjälp? Jag har svarat lite vagt och försökt att komma undan med olika svar. Min bakgrund är som många andras alkoholism i släkten. En pappa som var väldigt charmig och glad, men beroende av alkohol. Jag minns tillbaka på barndomen som ändå var fin och trygg mestadels p g a en stark och trygg mamma. En mamma som ställde upp på oss ungar till 100%. En mamma som aldrig drack när vi var barn. Mamma gav oss självkänsla genom att ge beröm och styrka. Hon gav mig kraft för att ge mig ut i livet med nyfikna ögon. Ändå trillade jag dit. Jag har varit medveten om faran och även sagt till mina syskon att jag kan bli alkoholist, jag vill inte men ibland blir det inte som man vill. Flera av mina syskon har problem med A. 2 har slutat helt, en med hjälp av bl a AA. Min nya chef som har jobbat med missbruk har pratat med mig, efter att ha fått ett mail av min dotter. Dottern skrev att jag behöver hjälp med mitt alkoholproblem. När chefen sa detta kändes det som om någon dragit ner byxorna på mig... Chefen var förstående inte alls fördömande. Det märktes att hon var van att hantera detta. Efter samtalet drack jag 2 planerade pubkvällar. Sedan dess har jag varit nykter snart 4 veckor!! Det känns fantastiskt, men jag vet att faran lurar bakom hörnet. Känslorna går lite upp och ner. Ibland har jag känt mig euforisk, andra gånger har jag tänkt på separation och andra jobbiga saker. Vet ej hur det blir med mig och sambon som nu försöker hålla sig nykter, efter påtryckningar från barnen. Vi är så olika när det gäller A. Jag har för första gången i mitt liv tänkt att leva helt nykter!! Jag har aldrig förr tagit orden i min mun. Nu efter mycket tänkande, läsande om A, hört berättelser om A och hur barn påverkas av förälders missbruk, känns det som det enda rätta för mig.Jag tänker även på andra som har lyckats sluta med A som varit långt ner i träsket. Dessa starka människor, då vill jag också vara stark!! Kram på er:)

@miss lyckad Grattis till 6 år som nykter, och på 59-årsdagen! 🥳🥳🥳 Mäktigt att du valde att sluta på din födelsedag, den blir ju så mycket mer värd att fira då på något sätt.

Kram 🐘

Tack så mycket Andrahalvlek💕..Det var nog att jag hört talas om att på AA fick man en medalj( tog en medalj) på sin årsdag..Turligt nog så hade jag ju en tanke ett par månader innan jag fyllde år att sluta dricka..Och gjorde det också. 🥰..Många gånger i livet gäller det att bestämma sig, och ta lärdom av dom som gör/ gjort samma resa. På den vägen är vi. Hoppas du får en superbra dag på jobbet, AH❤️

@miss lyckad Tack för din berättelse/inlägg🙏🏻Å Grattis till alla dina nyktra år🎉🌟Grattis t din 59-årsdag🎉Jag själv fyller 59 år om knappt tre veckor. Jag befinner mig i sörjan i träsket ..men där jag känner SÅ starkt att jag behöver välja min väg.

Kram💗🌟

@miss lyckad Stort grattis till 6 år i frihet , och grattis på födelsedagen! 😍 Du var en av dem som jag tog rygg på och jag minns att jag tänkte att här har vi en som har varit nykter i 4 år, och mår väldigt bra. Då ska jag göra det som hon säger är bäst, och som har fungerat för henne för att behålla nykterheten. Och det har ju visat sig gå alldeles utmärkt! Så tusen tack för allt som du har delat med dig av!

🤗

Tack Vara Frisk, Torn , Pi och Adde❤️..Det är så vackert och bra att vi har Forumet. Pi jag tog rygg på dig, för att du har erfarenheter som jag behövde då i början. Du var/ är en stöttepelare som hjälpte mig massor. Både när du skrev om beroendet, men även dina egna erfarenheter, och direkt stöd till mig❤️.Sen hjälper man andra och varandra precis som du Torn tyckte att jag hjälpte dig.Varafrisk, det enda rådet är att ta en dag i taget, ge inte upp, börja tänka på framtiden hur du vill att den ska se ut..Vill du ha någon som hjälper dig att förändra? Ta en titt i spegeln..Det kan låta hårt, men vi människor kan endast hjälpa oss själv att förändra någonting..Ingen kunde hjälpa mig att sluta dricka om jag inte ville själv..Adde, kämpa på.🤗..Allt blir inte guld och gröna skogar som nykter, men nästan. Guldet kan vara pengar, som man sparar istället för att förgifta sig, skogen kan stå för grönska och friskhet. Som iallafall jag upplever mycket mer av varje dag som nykter. Vi orkar mer, och kroppen tackar oss, genom att må bättre. Mina organ har inte behövt filtrera gift på 6 år!🙏🏻🌟..Det är jag och min kropp mycket glada för.🥰

@miss lyckad Dubbel grattis på din 6 årsdag som nykter, och på din födelsedag! 🤗💕🎉🎊
Vilken tur vi har dig här på forumet, som kan visa att det går att bli nykter genom forumet, och givetvis en enorm vilja och styrka. Du är verkligen en förebild för oss som kommer efter ❤️🙏🏻
Kram 💕sländan

Tack Sländan💕Vi hjälper varandra på Forumet allihop. Sen är det ju betydligt enklare om man förstår att beroendet sitter i hjärnan, och jaget är skilt från det. Därför kan det vara svårt att sluta. Men dag till dag, nykter, blir till veckor och år.Jag har aldrig ångrat en nykter kväll, inte ångrat mina nyktra år heller.🤗🤗

Tack Fina Lisa💕Ja jag har alltid gillat min födelsedag, och numera även min frihetsdag❤️ Nu minns man olika gånger jag har firat både som barn och vuxen. Minns en gång då, dagarna innan min födelsedag, så dog min undulat. Jag hade fåglar fast min mamma var allergisk, men dom fick vara på mitt rum. Jag var lite ledsen när jag gick till skolan. När jag kom hem hade min mamma köpt en ny blå undulat till mig i present ❤️ Vilken lycka! Nu är jag själv dunallergiker😅..Är inte så intresserad av allehanda djur heller längre, som jag var som barn. 😊

Tänker på alla julbord, adventsfika, osv. Många som kan få sug, och väljer att avbryta sin nykterhet. Vi FÅR inte ett återfall, utan vi TAR ett återfall, tycker jag är bättre att säga..I sista änden är det Vi själva som tagit första klunken ingen som tvingat i oss den. Jag tycker det är så viktigt att tänka så. Jag är alltid den som bestämmer, det är förmodligen ingen som häller alkohol i min strupe. Vi är inga offer, om vi inte väljer att vara det. Jag tror ändå att dom flesta av oss tänker vitt, tänker rätt..Kram på er 🌲💫🌲

Bra tankar och jag håller med er båda. Sen har vi ju läst tillräckligt länge här på forumet att vi vet att en del tagna återfall känns som kidnappning. Jag har kanske inte upplevt det, men helt klart- gisslan.
Nu är jag fri. En fot har jag alltid i min historia. En del av mig. Kram!

Så är det Se Klart. Jag tänker mer på att många använder ordet ” Jag fick” ett återfall, eller ”åkte på ett återfall” Så kan det kanske kännas, men jag vet att i många behandlingar ges individen ansvaret, men även redskap och preventiva förhållningssätt, för att undvika att man ”tar” ett återfall. Man kan tycka att det är ordklyveri, men för mig är ord och hur man säger saker viktigt. Jag tror det är lätt att också skylla ifrån sig, när man använder orden ” åkte på” ” drabbades av” ”fick” osv. när det handlar om återfall. Det är Absolut viktigt att aldrig glömma sin historia. Med hjälp av Forumet och nätverk så påminner vi oss, för att inte hamna i träsket någon mer gång❤️

@miss lyckad Jag tror det är så att så länge någon innerst inne egentligen vill kunna dricka, så är risken för återfall relativt stor. Har man en uns av längtan efter att kunna ta ett glas så måste man vara desto mer beslutsam till att inte göra det. Ett tag var jag orolig för att ta ett återfall av misstag.😅 Dvs råka förväxla mitt glas med någon annans som innehöll alkohol. Då hade jag verkligen kommit till den punkten att jag absolut inte ville dricka. Alkohol var som avloppsvatten för mig. Det vill man inte dricka av misstag i första taget.😂

Kram

Håller helt med er, ingen häller ner alkohol i halsen på en, utom man själv...
Förresten @Torn, jag skulle nog inte dricka ett glas vin som jag fick i handen o någon sa"drt är alkoholfritt". Vill isf se när glaset hälls upp. Vill inte på några villkor ha alkohol av misstag!

Du har säkert rätt Torn, att man vill hålla dörren öppen, och har svårt att släppa alkoholen, den som ”åker på” ett återfall. Så tänkte jag också många gånger, tills jag efter ett uppehåll och ett samtal med min chef, insåg att det faktiskt var lättare än vad jag trott. Det var inte så svårt att bryta med alkoholen. Sen har det funnits utmaningar på vägen, men som gått fint att klara av. Ju mer tid som gick, desto säkrare kändes nykterheten. Håller med dig Sattva, bäst att kolla så ingen förväxling sker, så man inte får i sig substansen av misstag.