Li-Lo

Hej!
En del av er användare känner av de förändringar som gjorts här på sidan den senaste tiden medan andra nyligen kommit hit och tänker att allt är som ”vanligt”. Introtexten och admibloggen är ersatta av det här admi-forumet som samtidigt såklart är allas!

Passar på att säga tack till er som hjälper oss genom att uppmärksamma oss på saker som kan behöva åtgärdas. Funderar du just nu på något, tveka inte, skriv till oss under fliken Stöd, ”fråga oss".

Avslutar med att bjuda på ett litet maj poem som jag tycker passar.

Cést fini
sjunger en fransk trubadur
i mitt kök
fönster ska putsas
och jag längtar ut
Maj vrålar att inget
tar slut
och solen säger

ta nya beslut
stigarna är för dig
att vandra

kom
kom då
kom då nu

vad kan en
göra
bara att följa
lusten och doften
syren och liljekonvalj
toner som vibrerar
i mitt svalg

chanter ma bien-aimée
l´amour l´amour

//Vid pennan, Li-Lo
Alkoholhjälpen & Anhörigstödet

Li-Lo

Juni!

Juni kommer med sommar och för många efterlängtade lättade restriktioner gällande rörelse- och samlingsfrihet. Tänker en del på det där. Restriktioner. Vi alla har dem, våra inre normer. Vi begränsar oss på olika sätt, oftast för att passa in och slippa konsekvenser men även för att en del av våra mänskliga tendenser faktiskt behöver draghjälp av ett regelsystem.

Läser i forumet att sommaren med grill, balkonger och uteserveringar kan var en extra utmanande tid när det kommer till att minska sin alkoholkonsumtion och även innebära en ökad anspänning för anhöriga.

Vilka restriktioner har ni? Hur kan en vända en restriktion som ofta förknippas med något negativt till ett hjälpsamt ”hållande”. Går det? Typ som nu under pandemin, restriktioner som ett uttryck för solidaritet.

Vad kan vara hjälpsamt att upprepa för sig själv nu när vi kliver in i den först sommarmånaden? Berätta, självvalda restriktioner.

Sol och hopp
Li-Lo

@Li-Lo
Hej!
Tänker att sommaren kan bli extra utmanande, då semester är förknippat med alkohol:(
Planerar ni att ha någon ny zoom träff innan semestrarna drar igång?

@kattis@79 Jag hoppas också på en ny zoomträff innan semestern. Temat kan vara just det som du föreslår, hur man hanterar alkoholen under semestern. Hur håller man sig nykter eller till en måttlig konsumtion om det nu är målet. Jag hoppas att det finns tid och resurser till att få till en träff till.

Li-Lo

Juli!
Lucky seven, den sjunde månaden 0ch lite halvtid på året. Tänker på Paus.
Ett datum då nya lagar träder i kraft. Och så stannar mitt metaforiska huvud upp vid ordet träda och så tänker jag på, just det: paus.

Jordbruksverket menar:

”Det är bra om åkermark i träda är bevuxen då växtligheten binder jord och näringsämnen. Du kan antingen lämna åkermarken obearbetad efter skörd, med eller utan insådd av lämplig fånggröda eller grödor som gynnar den biologiska mångfalden eller etablera växtlighet vid en senare tidpunkt.”

Himla fin och en mångfacetterad metafor. Hur tänker ni om pauser?

Allt gott från en från arbetet pausande Li-Lo

Li-Lo

Augusti
Om jag är rätt informerad döptes augusti från Kejsar Augustus som egentligen hette Octavius. Mycket finns att säga om honom och en spännande sak är att folket ”de få som ansågs vara folk” ville att han skulle regera så som sin företrädare Caesar. Dvs som en diktator. Han avböjde. Fortsatt med i stort sätt ensam rätt till makt men ändå…

Ord är inte oskyldiga.

Vi förminskar och vi förstärker och vi väljer dem ibland med omsorg i andra fall far de ur oss ogenomtänkta.
Att förändra sin livssituation kräver ofta att vi resonerar med oss själv och att då uppmärksamma vilka ord vi använder, och varför, kan var en nyckel.

Vad säger ni? Hur pratar ni med er själv? Vad har ni lärt av era inre dialoger?

Augusti, nu kör vi!
Li-Lo

@Li-Lo
Ja ... Jag har haft många dialoger med mig själv. 🤨
Har dragkamp med att inse att jag är viktigast i mitt liv med att emellanåt ha svårt släppa taget. Men, för varje dag känner jag mera ro och frågar mig vad som är värdefullt för mig. Hur vill jag ha det.

Förresten ... SNÄLLA, "sätt tillbaka" gillaknappen ... 😉 🌺 Saknar den.
Tror att det för många skulle kännas bra få dessa gillanden. Att det känns bra att människor läst, behöver inte alltid ha svarat.

Li-Lo

September

Nu är vi i admi tillbaka från ledigheter och en spännande höst står till buds.

Det kan tyckas att det mesta är som vanligt samtidigt vet ingen av oss riktigt va det innebär. Som vanligt… Den gamla klyschan om att det enda vi kan vara säkra på är att saker kommer förändras kan vara både skrämmande och tröstande. Jag brukar tänka på muminmamman som säger,
”Vad som helst kan hända därför är jag lugn.”

Vad vi är säkra på är att forumet fortsätter att vara ett rum för reflektion och växande och att vi bjuder in till samtal 15 september på ZOOM! Hoppas att vi ses där.

Till dess önskar jag er en fin start på hösten som i skrivande stund sveper ner över landet.
Li-Lo

Li-Lo

Oktober

När det ljusa försvinner
ur det gröna
när himlens färg
skvallrar om snö
finns det löv
som låter sig fångas

i nyvakna vindar
släpper de frivilligt sitt tag
om grenen som bar
ännu pulserande
av flyende sav
för att dansa
i oktobers svala andetag

//Li-Lo

Li-Lo

November!

Redan åtta dagar in i månaden innan jag hinner reflektera över månadsskiftet. Vintertiden borde varit en ledtråd... Om jag saktar in och tänker efter så kan jag förstå hur det kommer sig att jag missade min lilla månadstext. Svaret ligger bland annat i just det där "uppstannandet". Ibland är det ren och skär lust, flow, som accelererar hastigheten ibland något mindre behagligt.

Hur som, nu stannar jag upp. Inventerar, kollar av riktningen, sceneriet. Det är så skönt att få upp farten ibland samtidigt som det kan innebära att en inte riktigt hinner se vad en far förbi. Och för att nörda in på metaforen ordentligt så kan en hamna rejält snett om ratten är lite ur led så att säga.

Vad säger ni? Vad har ni för tips och erfarenheter av att utvärdera, sakta in, kolla av? Berätta om ni vill!

Allt gott
Li-Lo
Alkoholhjälpen

Li-Lo

December, välkommen Bore!

Det verkar som att december gör entré genom att fånga hela landet i frostigt grepp. Även här inne hos oss märker vi att december vaknat. En månad som kan utmana med julbord, ledigheter och förväntningar. Och här står du och ska kanske för första gången på länge göra annorlunda.

Det är uppmuntrande att läsa era inlägg där ni redan nu förbereder er. Delar med er av hur det är för er, har varit och nu ska bli. December brukar också vara lite av ett bokslut, tv visar årets ”karameller” och det skulle jag vilja uppmuntra er till. Blicka tillbaka, med en blick endast sökande de stunder, handlingar och val som ni är glada för. Russinen ur kakan, favoritgodisen i skålen…

Få fatt i det som stärker och förberedelse är två ingredienser till receptet för en och annan julekaka.

Vi hörs igen,
Li-Lo

Li-Lo

Januari.

Ny månad, nytt år (för många). 2022. Låter mjukt. Två rimmar också på ”nu ska det gå” och ”och det knallar på”.

Det är med respekt jag läser era inlägg. Er generositet att dela tankar och erfarenheter. Er förmåga att skapa den fantastiska stämningen som tillåter just det.

Lyssnade nyligen på filosofiska rummet som tog upp två begrepp.

”Psykologisk trygghet”, att prova tankar utan rädsla för att bli dömd, våga hoppa i galen tunna. Att lita på att andra kan skilja på tanken vi provar och personen vi är så att säga (som jag förstod det).

Det andra begreppet, ”Safe space”, att skapa rum där ingen ska känna sig kränkt, påhoppad utanför eller utsatt (som jag förstod det).

Tål att tänkas på. Vad blir mest hjälpsamt för just mig, för just dig, just nu och här?

Passar på att önska ett varmt välkommen till alla er som för första gången läser ett inlägg från oss i admi. VÄLKOMMEN! Fint att ha er här.

Varma hälsningar
Li-Lo
Alkoholhjälpen & Anhörigstödet

@Li-Lo Jag läser alltid dina månatliga krönikor och funderar på dem men det är inte så ofta jag svarar. Just detta har jag sen jag läst det tänkt att svara på det men var rädd att det kanske inte skulle bli av i alla fall. Jag tycker att det är viktiga frågor. Jag tänker framförallt på det där med "Safe Space" som du tar upp.

Jag tror att en stor del av varför det här forumet är så framgångsrikt i sig är just för att det erbjuder en safe space för oss med alkoholproblematik. Under långa tidsperioder har vi haft tankar och beteenden som vi inte vågat berätta om för ens de som står oss nära för vi tänker att vi är ensamma om dessa och vi vet att ingen skulle förstå och förmodligen skulle de döma oss för det. Men forumet blir ett ställe där vi istället kan mötas av förståelse. Bara en sån sak som att "Jag brukade smygdricka alkohol", när man berättar för någon som inte vet vad det innebär att vara beroende så kan man nästan känna hur de tänker vilket sjukligt beteende det är, även om de försöker vara stöttande utåt. Men när man berättar precis samma sak här så möts man istället av förstående "Jag vet precis hur det är, så gjorde jag också".

Det är ett så fundamentalt grundläggande mänskligt behov att känna sig förstådd att det kan likställas med behovet av näring och sömn.

För mig har safe space-funktionen av forumet helt klart varit en av de största anledningarna till att jag blev kvar här. När vi berättar om våra problem så finns det ju egentligen två funktioner hos åhöraren som man brukar skilja på även om de oftast går i varandra på något sätt. Det handlar dels om att lyssna på den som berättar om sina problem och bekräfta att man lyssnar och förstår och dels handlar det om att ge handfasta tips och råd. Safe space förknippar vi ju främst med den första av funktionerna. Det finns ju en meme som lite fördomsfullt handlar om en kvinna som efter dagens jobb berättar om sina problem på jobbet för sin man som istället för att bekräfta går direkt på att berätta för kvinnan vad hon ska göra och hon känner sig missnöjd, för hon ville ju egentligen bara ha förståelse och inte att någon skulle förklara för henne hur hon ska agera. Det ligger ändå mycket i den arketypiska berättelsen även om behovet av förståelse inte är unikt för kvinnor. Samtidigt utesluter ju inte det ena det andra.

En annan del av forumet är ju också konkreta tips och råd som man ger och går. Eftersom vi alla är olika så tar man till sig de tips och råd som passar en och skippar de andra, men det är klart att många tips och råd återkommer eftersom de gäller och fungerar för ganska många i alla fall. Det här är också nyttigt, tror jag att de allra flesta förstår. Det finns ju så oerhört många saker som någon provat och delat med sig av som sedan hjälpt andra. Jag tänker på en sådan sak som HALT-metoden t.ex. Jag tänker att en sak inte utesluter en annan utan både förståelsen och tipsen hjälper båda till på olika sätt. När det kommer till råd och tips så finns ju där en ytterlighet som man i de flesta definitioner av safe space inte hör dit. Det handlar om ifrågasättande.

Nu fanns inte den definitionen med som du beskriver den men, utan där står det bara om kränkt, utsatt och påhoppad. I ett safe space blir man respekterad och därför hör inte ifrågasättande dit, tror jag att man tänker i de flesta fall. Men jag tänker att man kan vara ifrågasättade på ett respektfullt sätt, eller lägger ni alltid en värdering i ordet? Om någon t.ex. berättar något för dig som du tycker är heltokigt så ska du ju i ett safe space endast bekräfta och hålla med. När man är i ett särskilt känsligt läge så är det kanske det bästa att göra i alla fall när man känner av situationen att nu är det bara förståelse som gäller tills personen är uppe på banan. Men jag tänker att det inte kan fortsätta så i alla evighet utan till slut måste ifrågasättandet komma. Man kan ju fortfarande göra det på ett respektfullt sätt utan påhopp och utan att kränka. Man kan ju låta bli att säga "Hur dum kan man vara som tänker som du gör?" och istället säga "Har du tänkt på det här?"

Det jag tänker är ju att ett safe space fyller en oerhört viktig funktion och man är i behov av människor som förstår en. Men om man aldrig blir ifrågasatt, på ett respektfullt sätt, så tror jag inte heller att man kan utvecklas på samma sätt utan man riskerar att stagnera.

Av allt jag läst på forumet har jag missat dessa inlägg från Li-lo/admin.🤗
Jag säger +1 på @tappadigens inlägg. Jag TROR att ett safespace kan vara just så safe att ifeågasättande- utan att ifrågasätta personen utan just ställa frågor- är okej. Att bli nykter är ju från början inget annat än att ifrågasätta sanningar om sitt liv, välmående, relationer.
Jag tror att vi hittar nån sorts samma våglängd- i bästa fall- där det blir mer frågeställande än ifrågasättande. Om det går att förstå skillnaden så?
Utan att vilja framåt vore vi ju inte ett forum utan mer. Ja, lite kontemplativt lyssnande/läsande och så är det ju inte riktigt. I grunden finns ju en otroligt stark vilja att det ska ”gå bra” för en själv- men också för andra, som man håller så hårt på så tummarna bleknar. Jag tror förändring förutsätter frågeställningar, men det är ”huret” hur det sägs, och tonen- hur den känns, sAom är avgörande. Kommunikation som vi ju försöker få till här, bygger ju helt och hållet på att man är (minst) två. Och att den andre är (minst) lika viktig.
Snön singlar ner när, minus tio ”känns som minus 15”. Fin fredag!

Hej! Jag har nog missat de här inläggen, trott att det var gammalt!
Kanske det skulle vara tydligare i datummarkeringen - nu vet jag iallafall!
Intressant innehåll o spännande svarsinlägg! Får nog läsa igenom en gång till för att ha någon kommentar!
Kram🤗

Funderar över om det är "meningen" att tankar o funderingar ska/kan skrivas här eller i det vanliga flödet??? Hur många läser här, jag har ju inte gjort det tidigare. En fundering bara...
🤗 kram

Li-Lo

Hej på er!

Stort tack för nyanserande, utvecklande och resonerande!

Naturligtvis får ni skriva i den här tråden, den är för alla. Det har blivit lite av en tradition att uppmärksamma månadsskiften. Förändring, tiden går, rörelse... nytt... Som ni märkt brukar jag skriva ner några tankar för dagen, inga expertutlåtanden utan just funderingar som på ett aller annat sätt väckts av något i forumet. De ovan nämnda begreppen dröjer sig kvar i mig. Så extra tack för era tankar.

Att få ha en direkt dialog mer er underlättar för oss att fortsatt behålla den fina kultur vi har här. Vi gör det tillsammans.

Tack!
Li-Lo

@Li-Lo
Du undrar vad som blir mest hjälpsamt för mig/oss på forumet just nu.
För egen del behöver jag mig själv liksom, med en pojkvän som inte ville ha hjälp blev det tyvärr ohållbart att fortsätta två. Vi har kontakt lite nu och då, emellanåt måste jag dock lägga på för han är onykter. Drar gränser. Jag har förklarat varför. Ibland kommer det ett förlåt ... Kanske är jag en av få för honom där inte "bron bränts".

Jag har fått mycket förståelse för alkoholism från även andra forum än anhörigforum. Det är jag mycket tacksam för. 💕 Frågorna jag haft har varit många.

Människor har kommit ur det, och jag hoppas mitt ex och numera vän snarast tar den hjälp han är i behov av. Men det måste ju komma inifrån.

Li-Lo

Februari!

Läser runt i forumet och följer några röda trådar som tråcklar sig genom rummen.

Vikten av att förstå sig själv, identifiera behov och vara i nuet samtidigt som det är skönt att förbereda sig på det som komma skall.

Kommer att tänka på Murmeldjursdagen (Groundhog Day) som infaller i februari. En sedvänja som följde med emigranter från Centraleuropa och slog rot ”over there”. Traditionen går ut på en önskan om att kunna förutspå vädret, dvs överlevnad för många. Inte konstigt att vilja veta. Detta skulle ske genom att locka ut de stackars sovande murmeldjuret ur sitt bo. Om djuret såg sin egen skugga (solsken) och sprang tillbaka skulle vintern pågå i ytterligare sex veckor men om det var mulet och djuret stannade kvar skulle våren komma tidigt. Tänker att det finns en massa andra scenarion…
Hur som det ena leder till det andra och jag påminns om en film, komedi som handlar om den här dagen. Den spelades in för 29 år sedan med ett tidlöst tema. Plotten är att en person tvingas leva om samma dag om och om igen, tills det att han lär sig att sätta andra människor före sig själv.

Även det en röd tråd här inne, diskussionen som handlar om att bryta cirklar och känsla av ensamhet. Balansen mellan att se till egna behov och vikten av att få bidra, vara med, vara hjälpsam. Balans över tid, när kan jag ge och när kan jag ta emot?

Som vanligt har jag ingen direkt slutkläm utan sänder ut funderingarna i etern och hoppas att de kan generera något.

Lev väl
Li-Lo