Jag är en tjej på 37 år. Sedan jag var ungefär 14 år har jag druckit mycket, oftast varje helg och mycket. Mobbning i högstadiet. Har dessutom PTSD från en våldtäkt i 20 års åldern samt tvångssyndrom sedan jag var liten. Kämpar med ångest varje dag. Medicinerar och har psykologkontakt i psykiatrin. Vågar dock inte ta upp mitt alkoholberoende med rädsla att socialen skulle kopplas in. Dricker kanske 2-3 l vin på en helg.
Jag dricker både för att bli av med tristess en och för att minska ångest.

@hejhej38 Välkommen till forumet! Vi är lite lika ser jag till ålder och dryckesvanor och ångestproblematik. Jag vet inte hur det ser ut i den här typen av vård men jag tror det finns hjälp att få. Hör med andra på forumet, dom kanske vet mer, eller kanske moderatorerna vet. För mig blev ångest bara starkare av alkohol men jag försökte ändå lindra den med att dricka mer. Tydligen reagerar hjärnan med att få ångest av för mycket alkohol för ofta. Men bra att du är här! Jag håller tummarna för dig! Här är vi alla lika och vi har hittat hit av en anledning. Välkommen.

@Inombords Jo jag vet att hjälp finns inom beroendevården men vågar inte ta steget. Är rädd att om man söker hjälp för en sådan sak så kommer socialtjänsten bli inkopplad, skamfyllt tycker jag. Sen är jag så kluven, för till skillnad från dig, mår jag bättre av alkoholen. Den gör att min ångest och rastlöshet försvinner helt och jag får må bra för ett tag, ett par timmar.
Problematiken är ju att efter ett glas eller två, liksom du, vill dricka mer och bedöva. Har du slutat dricka helt?

Hej,
Tufft bagage att bära på, vad bra att du får lite hjälp med det. En grej med alkohol är att de allra flesta mår ju bra för stunden i fyllan , ett par timmar då man är berusad, men resten av dygnets timmar har det istället negativ effekt och ökar ångesten.. Så även om man mår bra när man är full kommer man troligtvis få mindre ångest i det långa loppet om man inte dricker. Kopplingen mellan alkohol och ångest är väl beforskad. Så jag tror du har mycket att vinna på att sluta dricka. Ta hand om dig!

@Kennie tack för ditt stöd, betyder mycket. Alkoholen har varit en så stor del av mitt liv sedan jag var 13-14 så tror att alkoholen har format min identitet. Ibland tänker jag att det är lika bra om alkoholen får avsluta mitt liv. Jobbiga tankar.

@hejhej38 jag har försökt sluta innan men nu hoppas jag att det ska gå vägen. Jo jag mår också bättre i fyllan, (och så fort jag har köpt så det räcker och är på väg hem till en ledig stund med alkohol, som förväntansfull och lugn) men så fort alkoholen börjar gå ur så blir jag ännu värre än jag var innan. Kanske inte lika panikslagen men ängslig och deprimerad. Jag har ångestdämpande (eg sömntablett men jag tar den närhelst på dygnet jag får ångest). Så nästa dag vill hjärnan ha mer A för den har vant sig vid substansen. En ond cirkel.

@Inombords hoppas det går bra denna gång. Jag tar också lugnande tabletter när jag får ångest vilket hjälper mig mycket både i min vardag och när jag får ångest för att jag druckit för mycket. Jag försöker ta dem i förebyggande syfte för att inte bli så sugen på alkohol, ibland funkar det, ibland inte. Har inte så starka tabletter, endast Atarax och Lergigan men de hjälper mig mycket ändå vid ångest och ibland mot att dricka för mycket. Vad har du för lugnande? Jag skulle inte våga ta något narkotikaklassat med rädsla av att bli beroende av det också...

@hejhej38 Jag har också Lergigan men använder mest Zopiklon. Har en rätt ovanlig mardömsproblematik (började i 10-års åldern) och det är det enda som hjälp lite. Och så går jag på full dos SSRI också, klarar mig inte utan, får bara återkommande depressioner då. Jag har recept på en tablett om dagen och får nytt recept varje månad så det är noga övervakat. Har du nåt psykolog/kurator att prata med om ditt mående?

Okej vad bra.
Jag har kontakt med både läkare och psykolog i psykiatrin. Samtal varannan eller varje vecka sedan två år tillbaks. Det hjälper men kanske skulle behöva ta upp alkoholproblematiken. Vet din läkare/psykolog om dina alkoholvanor?

@hejhej38 Jag har ingen psykologkontakt nu, borde kanske skaffa en dock. Min läkare (eller mina, ny varje gång typ) vet inte. Senast jag fyllde i en blankett så drack jag inte så destruktivt (men riskbruk) så det var ingen som höjde på ögonbrynen. Min psykolog och jag pratade om annat men det var också innan det barkade hän med drickande i tid och otid. Företagshälsovården som jag gick till under min utmattning var jag ärlig med och fick ta tre månader vitt efter höga provsvar. Var ju så duktig flicka så höll mig vit pga ilska och anamma. Sen drack jag vidare. Men det jag minns från de två gångerna jag varit vit i tre månader är att jag kände mig lugnare stabilare och mindre ångestfylld. Så jag tror en stor del av ångestproblematiken skulle se helt annorlunda ut efter några månaders nykterhet. Jag hoppas det.

Vi är på väg mot semester och tror att det kommer bli svårt att sluta helt under den men har bestämt mig för att ta några vita, minst tre, månader efter semestern. Jag har varit gravid två gånger och då drack jag ju inget men mådde fortfarande jättedåligt, kanske pga graviditeten dock, kanske skillnad med vita månader när man inte är gravid. Jag har nog aldrig varit ärlig i de där formulären om hur mycket man dricker då jag alltid vetat att jag dricker för mycket. Jag har märkt under perioder när jag mår psykiskt bättre så har jag inte alls samma sug efter alkohol och dricker på ett helt annat sätt. Så är väl helt klart lite självmedicinering. Livet har blivit så tufft sen barnen kom. Älskar dem över allt annat men finns ingen tid för återhämtning och med PTSD så är återhämtning verkligen viktigt så jag tror att det är därför jag nästan alltid mår dåligt.
Har du barn?

@Inombords har du kontakt inom psykiatrin eller går du i primärvården? Tänkte på många byten av läkare... Skulle va bra om du fick en fast läkare som lär känna dig.

@hejhej38 jag och min sambo har inga barn än. Vi kanske skaffar snart. Det måste vara tungt att må psykiskt dåligt och samtidigt ha små barn hemma som man vill ge allt, förstår om du känner dig trött! Men utan alkoholen kommer du bara bli piggare och piggare! Ja det har du rätt i att försöka på tag på en läkare istället för att hatta runt hos flera. Ska fixa det. Tack!

@hejhej38 du är inte ensam, och inte jag heller uppenbarligen. Vi är i samma situation. Jag använder också alkohol som självmedicinering har jag märkt. Har gjort det oreflekterat under många år men reflekterat över det åtminstone de senaste 4-5 åren. Har diagnosen GAD och tre krävande barn. Precis som du har jag upplevt att vin får mig att koppla av en liten liten stund, att ångesten släpper, mkt kortvarigt dock. Misstänker att alkoholen i sig är en del av ångesten, men inte bara. Dricker nästan enbart på helgen, men ibland även någon gång i veckan. Ofta är det trevligt. Jag är orolig för semestern, som att jag inte vågar ha semester utan alkohol, helt sjukt. Hur har du tänkt kring alkohol under semestern? Överväger dricka måttligt, men ändå dricka litegrann. Det jobbiga för mig är att jag snabbt kan trappa upp. Får ett sug mellan dagarna när jag inte dricker alls.

@Hejsan40 hej hej. Tack för att du skriver till mig. Känns så skönt att erkänna sitt drickande för någon och veta att man inte är ensam. Nu under min semester har jag beslutat mig för att inte va för hård mot mig själv. Kommer försöka dricka måttligt. Vi är bortresta varje sommar till ett land där man dricker mer kontinentalt, inga konstigheter att ta en öl eller ett glas vin till lunchen vilket såklart försvårar en del för mig men samtidigt är jag snällare mot mig själv och det gör att jag inte bingedricker lika mycket som jag gör när jag smygdricker hemma i Sverige. Ska försöka fokusera på vila ut lite då vi är hos svärföräldrar som kan avlasta lite med barnen. Göra sånt jag gillar, tex måla. Att måla är nog det enda jag gillar mer än att dricka. Ser nästan drickandet som ett intresse. När jag målar är jag i stunden och ångestfri precis som med alkoholen. I vardagen dricker jag också bara på helgerna, hälften i smyg och hälften tillsammans med sällskap till middag osv.
Har du något intresse som du kan ägna dig åt för att distrahera dig från alkoholen?