av Himmelellerhelvette

annacananda
tis, 2022-10-11 - 21:49

@Himmelellerhelvette
Åh, jag kan ha en viss förståelse för att det blir jobbigt. Som du själv skriver så är det ett erkännande av att du har ett alkoholberoende. Det gjorde jäkligt ont i mig när jag insåg det själv så jag fick gå och fundera på det ett bra tag.
Om det är till någon tröst så har inte jag sagt att jag tänker förbli nykter och jag bävar lite för det. Det kan bli lite reaktioner. Jag inbillar mig att min man vill att jag ska kunna dricka ”normalt” men jag vet faktiskt inte. Jag tänker att jag tar det när julen är över och tre månader passerade för min del. Du vet - stänga BakDörren….

Du är så ung! Var glad att du tar tag i detta nu!! Jag hade ett uppehåll på över tre år när ”sladden” kom. Då var jag 40 år. Vad jag inte tänkte på då var hur jag hade druckit innan jag blev gravid och jag tog inte chansen att förbli nykter. Jag visste redan då att jag hade problem men sköt det framför mig.

Ta chansen nu! Jag lovar att du har dina bästa år i livet framför dig!! Om jag fick göra om en sak i livet så skulle det vara att aldrig börja om att dricka vin efter amningen. Jag tyckte ärligt inte det var gott och första gångerna drack jag kanske ett litet glas på en hel kväll. Sakta men säkert lärde jag mig att tycka om ruset och därmed smaken igen. Konsekvenserna är ganska stora om jag erkänner hur mycket närvaro jag druckit bort.

Jag hejar på dig!! ❤️❤️❤️

vår2022
tis, 2022-10-11 - 22:36

@Himmelellerhelvette Kom att tänka på Johan Cullberg, psykiater och psykoanalytiker, som i sin bok ”Kris och utveckling” säger att människor ofta växer i och med sin kris.
 Den utlösande händelsen bakom krisen kan vara både smärtsam och svårhanterlig, men parallellt känner många att krisen har lärt dem något om sig själva, om sin egen begränsning och om sina egna resurser att möta och klara upp svåra saker. Han säger vidare att i krisen kommer den negativa onda sidan av oss att blomma upp väldigt starkt och vilja ta över. Där måste man inse att krisen är ett läkningsarbete på vägen mot försoning. Det är först när livet går oss emot som vi får en chans att se oss själva i ett nytt ljus. Och det är först på det sättet, när man kan börja se både sina begränsningar och sina resurser, som man börjar växa, på basen av en realistisk självbild.

Du berättar att det efteråt kändes jobbigt, du skäms, att det var ett erkännande att du druckit alldeles för mycket och det kändes svårt att erkänna och du fick en obehaglig känsla i bröstet. Vad jag menar är att du kommer att växa och försonas med dig själv, att det är en läkningsprocess som pågår, fast den nu känns skitjobbig. Du kommer att se dig själv i ett nytt ljus och inte skämmas över dig själv. Man skulle kunna se det som att du är i en ”kris” med de känslorna du har inom dig och att det kommer att leda till en utveckling där du kommer att växa. En dag kommer du att känna dig stolt över dig själv över att du vågade erkänna och vara sann mot dig själv och din man. Det är strongt gjort och det är inte alla som har det modet som du har❤️

Himmelellerhelvette
ons, 2022-10-12 - 07:27

Tack snälla underbara ni för era varma härliga kommentarer❣️Utan er hade jag inte klarat det här! Ensam är inte stark men jag har den personligheten sedan barnsben att jag klarar mig själv, lite av ett maskrosbarn.
Med den personligheten har jag även oerhört svårt att erkänna mina misstag för när jag gör det känns det som om jag blir svagare och jag har alltid behövt vara stark, inte haft råd att vara svag.
Det är där ni kommer in, här kan jag erkänna allt utan att bli dömd och vara rädd för vad ni tycker om mig.
Tack❤️

Andrahalvlek
ons, 2022-10-12 - 08:58

@Himmelellerhelvette Se dig omkring, i din närmaste omgivning. Och i ett större perspektiv - överallt finns människor som ”borde” ta tag i sitt drickande. Som beter sig illa på fyllan. Som sätter andra i skiten för att de inte kan låta bli att dricka när de inte borde. Du tillhör inte dem. Du tar ansvar för vart ditt drickande har tagit dig. Du fejsar sanningen. Du tar ansvar. Sträck på dig - var stolt! Om du inte känner så nu så kommer du att känna så i hyfsad närtid. Jag lovar ❤️

Kram 🐘

Himmelellerhelvette
ons, 2022-10-12 - 12:45

Tack @Andrahalvlek, jag ska försöka tänka som du skriver. Känner mig nog lite nere just nu dels för det var en del av processen att uttala för min man och det är jobbigt att erkänna men sen är jag sjuk med, febrig och orkeslös😝

Kram❤️❤️❤️

Sisyfos
tors, 2022-10-13 - 04:00

När jag är sjuk och febrig är det väldigt synd om mig, så förhoppningsvis känns det lite bättre när du frisknar till. Jag tycker att det du skriver om hur det känns när du berättat är intressant. Det är jobbigt att förlika sig själv med att drickandet har varit ett problem tycker jag. Det tar helt enkelt lite tid att processa. Det tar tid att rannsaka sig själv och sina val. Du är relativt ”ung” härinne och kom hit kanske utan så värst mycket processande innan. Jag läste här i flera år innan jag skrev själv. Drickandet skavde lite hos mig då, men jag använde forumet också lite för att konstatera att SÅ illa var det ju inte. Jag vill gärna förtränga de gånger det gått överstyr. Tog fram och ”smakade” på det lite i taget när jag blivit nykter. Har också behövt klara mig själv till stor del, eller också valt att göra det, eller känt att det är svårt att ta emot stöd av andra för i det ligger det där också att det är svårt att vara ”den svaga”. Det går inte ihop med min övriga roll och ansvar.
Under min process längtade jag under en period intensivt efter riddaren på den vita springaren som kunde ta över och bära mig ett tag. Men det är oftast jag som bär och då måste man på sätt och vis också vara stark. Det finns liksom inte utrymme att bryta ihop för det är jag som måste upp och sopa ihop resterna.
Jag tänker att det är ingen brådska med den här processen heller. Jag kände mig enormt lättad första gången jag pratade med min sambo om det. Det hade skavt så länge. För dig är det kanske annorlunda, kanske fick du inte den reaktion du hade hoppats på. Jag hade hoppats på min riddare, men det fick bli plan B. Nykterhetsarbetet innehåller för mig mycket självrannsakan och analyser av val och beteendemönster iställlet. En del har sin förklaring i min barndom, annat i relationer idag. Och jag ifrågasätter mig själv, söker ursprunget till valen jag gör. Du har precis börjat med det härinne. Och det är just det där jobbet tycker jag som också är så intressant i nykterhetsresan. När man får mer bottnade val, när man kan förstå sig själv och hitta saker man vill förändra, hitta saker och tankesätt som man behöver förändra. Då finns det faktiskt inget utrymme för att dricka. Ingen tid att försaka. En intressant resa där man kan stanna ofta på vägen.

Himmelellerhelvette
tors, 2022-10-13 - 07:36

Dag 67
Hjärnan öppnar upp sig mer och mer, jag ser så mycket jag kan göra som nykter när jag inte anpassar mitt liv efter att antingen dricka eller vara bakis. Blir förvånad över hur jag kunde tycka att livet var värt att helgerna bara skulle anpassas efter alkohol. Nu kan jag planera helgerna hur jag vill, bara massa ledig tid! Är det beroendet som fått mig att tro att livet är värt att vara så trist som det faktiskt var? Såklart det måste vart! Jag har låst mig i en bubbla av människor som dricker alkohol istället för att se allt man kan göra när alkohol inte är på agendan. Så mycket mer! Jag har nu öppnat upp dörren för alla jag stängt ute, nu har jag tid att ses! Jag har tid för massa roliga aktiviteter, jag har lust, lust på livet! Ett nytt mer innehållsrikt liv!

Alla som varit där jag varit önskar jag kommer komma hit där jag är nu, när livet öppnar upp sig, dimman försvinner och lyckan till livet på riktigt infinner sig!

Andrahalvlek
tors, 2022-10-13 - 07:47

@Himmelellerhelvette Visst är det häftigt!? All denna tid som vi har lagt på att planera inköp och tillfällen att dricka, som vi har druckit, och kurerat vår baksmälla. En massa tid som vi nu kan ägna åt annat. Fylla våra liv med roligheter 🥰 Helgerna känns otroligt långa numer, och söndagsångesten är helt bortblåst. Söndag kväll tycker jag att det ska bli roligt att jobba igen på måndagen.

Kram 🐘

majken_r
tors, 2022-10-13 - 08:12

@Himmelellerhelvette Fasiken så så gott att läsa! Jag känner så igen mig, är oerhört tacksam att jag numer är nyfiken på livet utan alkohol. Kram till dig🙌🏼🥰

Torn
tors, 2022-10-13 - 10:44

@Himmelellerhelvette Härligt! Jag känner igen det där. När fördelarna med ett att vara nykter trillar in efterhand, och man inser hur lurad man har varit av alkoholen tidigare. För egen del så hade jag ingen anledning till att dricka alkohol, utan det var alkoholens destruktiva egenskaper som fick mig att tro att jag hade anledningar. Det var väldigt mäktigt när jag insåg detta. 😍Dock har jag ju sett att människor är olika, och en del är övertygade om att det fungerar på motsatt sätt. Dvs, att man dricker pga en massa orsaker. Och så är det. Var och en är fri till att ha sin egen uppfattning. Huvudsaken är att man mår bra.

Fördelen med hur jag upplever det hela är att jag aldrig behöver grubbla eller rota i det förflutna. Då är då, och nu är nu. Och så länge jag inte tar det första glaset så är allt frid och fröjd. 😃

Hur ser ni andra som är i början av nykterheten på saken? 🧐 Tänker ni att ni drack pga diverse orsaker, eller att det var alkoholen som som gjorde så att ni trodde att ni behövde dricka? Det kan vara värt att fundera rejält på detta tror jag. 😀

Ha det bra!

Himmelellerhelvette
tors, 2022-10-13 - 13:01

@Torn Jag drack nog mest för att göra en tråkig dag roligare, för att få energi till att göra saker främst i hemmet och för att det var en vana, vanan att när det är fredag eller lördag då dricker man och alla dagar man är ledig, alltså ren vana, ville inte alltid ens dricka när det var långledigt utan kunde längta efter att ledigheten var slut så jag kunde återgå till rutiner.
Sedan gick vanan ut över vardagen, i perioder, då kunde jag dricka alla dagar i veckan i en vecka, två veckor eller 4 dagar i veckan men bara tillräckligt för att kunna jobba dagen efter men ibland blev det fel även där och jag kunde ta ett aktivt beslut under kvällen att jag inte nöjer mig med fyra glas vin, -för jag är värd mer, detta var härligt och jag unnar mig, kunde jag tänka och sjukskriva mig.

majken_r
tors, 2022-10-13 - 13:11

@Torn hoppar lite in här, ditt svar väckte tankar hos mig. Är i mitt fall övertygad om att alkoholen fick mig i sitt grepp. Jag blev beroende och beroendet fick mig att ”behöva” dricka av alla möjliga anledningar. Har inte använt alkohol som medicin, eller flykt. Har behövt förstå det för att kunna se hur jag behövde gå vidare.

Himmelellerhelvette
tors, 2022-10-13 - 13:22

@Sisyfos
Jag håller på mycket med självransakan och analyserar beteendet jag haft med alkohol.
Visst jag växte upp i en dysfunktionell familj men jag började inte dricka pga det. Jag tror jag började dricka på ett destruktivt sätt först för att jag kom på att jag inte blev sugen på att äta massa onyttigheter om jag istället tog ett glas vin, sen kunde jag bli jätte full för att jag inte hade nått i magen men sen blev ätstörningarna mindre och då var det inte längre det som gjorde att jag drack för mycket, då kom jag istället på hur mycket mer jag orkade om jag drack, huset kunde vara kliniskt rent jämnt. Sen blev det lyxen med att dricka för man är ledig. Sen har det väl såsmåningom blivit till ett beroende och en vana och jag kunde inte längre se njutningen av ett glas vin för den goda smaken utan skulle jag dricka så skulle det vara minst 3/4 av en flaska, folköl kunde jag svepa för att få berusningen. Det var bara berusningen jag ville åt, behövde inte köpa fina viner för jag behövde inte känna smaken, det var inte det viktiga, det blev för dyrt, mycket billigare med ett blaskigt vin som jag kunde klunka om det var för äckligt och sedan försöka hålla koll på tiden så jag inte drack för fort och blev för full om någon uppmärksammade mig, för full kunde jag bara tillåta mig när jag var ensam.

Himmelellerhelvette
tors, 2022-10-13 - 20:28

En ny grej igen😁

Idag blev jag vansinnigt förbannad! Jag fick inte ont i bröstet för att det blev ett ångestpåslag samtidigt som det brukade bli. Jag var bara riktigt förbannad, kontrollerat förbannad och även den känslan kändes fantastiskt efteråt för det var MIN känsla, min alldeles egna opåverkad av alkohol!🥰

Idag har jag även pratat lite mer med min man och precis som @Andrahalvlek skrev längre upp känns det rätt att ta det pö om pö och idag kändes det inte alls jobbigt, vi pratade ärligt med varandra, jag berättade lite om hur det är och han fyllde i vad han sätt. Det kändes på ett sätt underbart, han har sätt mig, han har tänkt att han kommer behöva ta snacket med mig men han har sluppit och det är vi båda två oerhört glada för och han tycker att jag gjort det här fantastiskt bra. Han sa inte att han var stolt över mig men jag kände att han var det och tror han sa det mellan raderna🥰

Andrahalvlek
tors, 2022-10-13 - 22:37

@Himmelellerhelvette Åh, vad härligt att snacket med mannen del 2 kändes bra 🥰 Han vill dig ditt bästa och kommer göra sitt yttersta för att stötta dig i ditt beslut.

Ilska var en stark känsla i början, nästan för stark. Men jag har lärt mig att hantera ilskan, liksom irritation. Man blir mer chill som nykter. Låt folk hålla på liksom, så länge det inte drabbar mig vill säga. Då säger jag ifrån, numer mer tydligt än argt.

Kram 🐘