Tackar o bugar :) Visst är det lite förrädiskt det där minnet, för tanken kan komma nån gång här o där, "visst vore det"... men nej det är inte värt det.

Jag städade förrådet i lägenheten igår, då jag äntligen fått tillgång till det nyrenoverade vindsförrådet igen, och det var dags bära upp det jag tryckt in både här i där i lägenheten. till min förvåning fanns det en kasse med massa ölflaskor o en ölburk - tomma så klart, som var kvar från i somras eller när det nu var. med glädje slängde jag dem, hade inte druckit upp dem om de varit fulla.

Trevlig helg!

Äntligen fredag, och 11 veckor idag! Inte så jättemycket rapportera, jo det är bra vara nykter, såklart. Och vet att jag kommer älska det lite extra ikväll vid kanske 8 tiden, eller när jag väljer gå hem från den konferens jag kommer vara på idag, en del som ska dit verkar ha börjat gasa på redan i går kväll med pubrunda.

Har återigen börjat med att träna hemma, 4 ggr i veckan, må-ti,to-fr. det behövs för att ryggen ska må bättre och en del att ha något att göra en stund på morgonen, ökar självkänslan lite. så här i början tar jag det ganska lugnt så det tar ju bara 15-20 minuter. Hoppas mest på att jag ska hålla ut några veckor och få in vanan, för det är trots allt väldigt lätt tänka, "nä jag gör det i morgon lördag istället", och, "nej ..."... men en kvart kan jag avvara, och efter några veckor en halvtimme. Ingen tid att ta sig till o från gym, och det går göra det jag oftast gör hemma - lyssnar på podd / radio samtidigt....

Tyvärr har ju senhösten eller vad den ska kallas börjat göra sig väldigt synlig, med bara några plusgrader ute, och ofta regn o blött :-( Det går njuta av att vara utomhus åtminstone på helgerna, men på morgon o kväll blir det kolsvart så snabbt så det är inomhus som gäller...

majken_r

@Vjlo Grattis till dina veckor! Och gott att få in träning så regelbundet, det gör stor skillnad tycker jag på måendet ⭐️

@Vjlo Grattis till 11 veckor!🥳. För mig har det varit A och O med regelbunden träning och som nu blivit en vana och ett ”jag vill”. Det har blivit min nya drog. Springer och tränar styrka hemma på mattan. Varit sjuk nästan två veckor och inte kunnat träna. Det jobbigaste har absolut varit att inte kunna träna, det har påverkat måendet. Igår tog jag min första lugna löprunda och det var så skönt. Behöver inte börja om från noll i alla fall😁.

Minns att jag inte gillade höstruskvädret förut. Nu har jag iof hund så måste ut i alla väder. Men det har hjälpt mig att njuta av även hösten. Klar luft och bra kläder. Sen på kvällen kan man mysa till det med ljus och brasa (om man har det) läsa bok, meditera eller ta det lugnt. Lite vila i årshjulet.

Ha det gott!💕

@Vjlo grattis till 11 nyktra veckor! 🥳🥳🥳 Och bra att du har kommit igång med träningen. Att envetet etablera en vana är grejen alltså. Till slut sitter den som berget.

Varje morgon innan frukost promenerar jag nu min runda. Stapplar ut med sömndrucken blick, känner sen hur jag fylls av pigghet för varje steg. Jag går en runda där det finns en lång seg uppförslutning. Första gångerna flåsade jag som sjutton, fick ont i benen som fan, och fick till och med pausa några sekunder.

Nu går jag uppför utan att ens notera att det är det minsta jobbigt. DET är motiverande som sjutton att fortsätta. 10 x 5 svingar med kettlebell mellan benen för att träna ben och rygg kompletterar min ”morgongympa”. Jag gör det varje dag, vardag som helg. Hoppas fortsätta med det länge.

Kram 🐘

@vår2022 "Springer och tränar styrka hemma på mattan." ;;

Duktigt att komma igång och även springa - jag har som mål där att komma tillbaka till riktigt regelbundna promenader vardag o helg, det får räcka så, men träningen hemma, "på mattan" är ju det bästa... morgonhumöret kan gå från. suck, jag, kravel, orkar nästan inte kliva upp, till. jepp, nu är jag redo för dagen :)

@Andrahalvlek "Varje morgon innan frukost promenerar jag nu min runda." - det är bra :)
Jag har numera promenadavstånd till jobbet så kan inte motivera mig gå en sväng innan, men håller med... den där promenaden till jobbet ger lite extra livelexir.. jag har inte så långt så kan gå långsamt eller snabbare, o välja en omväg om jag vill o orkar

12 veckor + 2 dagar typ...
Det kunde faktiskt blivit noll igen utifrån mitt eländiga humör ett par dagar, där jag i lördags faktiskt bestämt mig, jag skiter i att... åkte iväg med bilen till en annan stad (för man vill ju inte bli påkommen), velade hit o dit i tanke, nej jag ska bara ta en promenad vid havet, men jo, jag kan... så det slutade med att jag svängde in på bolaget, men tomt det var där... och ja just det är stängt för det är allhelgonahelgen. Pust, lättad och glad faktiskt.

Inget blev ju sämre av att jag inte fick slösa bort en kväll i dimman. Kanske inget blev bättre heller, för jag hade en del jobbiga tankar att sortera som. jo det blev bättre av att jag fick sortera dem utan dimma. Faktiskt störd på det mesta i mitt liv, höll mig på min kant igår från vänner och bekanta, för jag kände väl inte att jag skulle säga bra saker. haha..

Nu söndag morgon, solen går nog upp någonstans bakom det gråa molntäcket även denna dag. Om någon eller några timmar är det dags ta och bylta på mig lite ytterkläder, och gå ut och känna på vädret och se om humöret kan återvända.

@Vjlo lärdomen... hur lätt är det inte att kortsluta hjärnan... och jag är nog trots allt glad det gick som det gick, att inget hände... och jag istället fick fortsätta vara lite arg, ledsen o frustrerad. dog ju inte direkt av de känslorna ;-)

@Vjlo Pust. Ibland ska man ha almanackan på sin sida. Och vi borde propsa på att Systembolaget har stängt på lördagar - för folkhälsans skull.

Vissa känslor är extra svåra att härbärgera. Man upplever att alkohol är en quickfix, men man fastnar tyvärr i känslan istället för att ta sig igenom den. Man trycker ner känslan i något skrymsle i kroppen och där ligger den och bidar sin tid, och resulterar i värsta fall i ångest som man sen inte kan ta itu med för man vet inte ens orsaken längre.

Jag minns min pappa som konstant frustrerad och irriterad när han var nykter. Några timmar varje dag var han ju tvungen att vara nykter, i bästa fall. Han var ryckig och tvär i sina rörelser, fräste och snäste av allt och alla. Vistades man i samma rum som honom kunde man riktigt ta på den dåliga stämningen. Hans bitterhet över hur livet blivit.

Om man frågade honom om vad som var fel snäste han ”ingenting”. Om man frågade varför han var sur snäste han ”jag är inte sur”. Jag har alltid tänkt att han inte ville dela med sig, att han inte ville prata om sitt mående eller orsakerna till det. Men på senare år har jag mer tänkt att han faktiskt inte visste hur han kände och tänkte. Allt tog sig uttryck i hiviga rörelser och snäsighet, men han visste inte ens själv vad det var som skavde egentligen. För inom några timmar hade han hällt alkohol på alla känslor och tankar och dimman tog över. Tills nästa gång.

Det handlade inte om att han inte ville dela med sig, eller få till en förändring. Han kunde inte. Inte ens psykologen lyckades locka fram något ur honom. Psykologen hörde av sig till min mamma efter pappas död och berättade just det för min mamma. Att han inte lyckades nå in i honom - få honom att lätta sitt hjärta.

På något sätt ger det mig ett lite lättare hjärta. Han betedde sig inte så av illvilja. Han betedde sig som han gjorde för att han inte var kapabel att bete sig annorlunda. Att som barn uppleva att ens förälder väljer alkoholen framför en själv är en insikt som är tung att bära. Men det blir lite lättare om man förstår att det varken var medvetet eller av illvilja. Det handlade om oförmåga.

Du har snubblat på en skavig knut nu. Du måste ha tålamod och låta den skava lite till innan du lyckas knyta upp den. Du kommer att lyckas, bara du har tålamod. Om du häller alkohol på knuten blir den bara ännu tajtare ihopknuten.

Kram 🐘

Hej Andra!
Ja nog är det så... att det är något jag snubblade på, typ en bula på mattan... för mig är ofta mattorna genomskinliga så jag är ofta ganska väl medveten om vad eländet beror på, men kanske lite som din pappa ibland, oförmögen att göra något åt det (eller åt allt på en gång åtminstone). Jag behöver bara kika i min dagbok för att inse vilka "stordåd" som uträttats i mitt liv senaste åren, och det är sällan nu förtiden jag deppar ner mig som jag gjorde de senaste dagarna.

En liten bit att det blev just nu beror nog på att jag varit hemma förkyld, knappt hittat på något "roligt", inte varit ute särskilt mycket, min träning stannade av, först i söndags så var jag lite bland folk igen - ok i fredags o lördags pratade jag med kompisar på telefon, men igår så blev det en lite längre promenad och sedan lite häng med en av bröderna - besöka morföräldrarnas grav och sen landa i soffan. Och idag... så har jag tärnat igen :-D är tillräckligt fräsch i förkylningen för att kunna avsätta en knapp halvtimme för det. Och humöret går ju från -20 ursh vad trist allt är till, +5 jamen ... nu mår jag ju bra.

Appropå knutar, snubbeltrådar, bulor eller vad som ska kallas - det är helt rätt, det skulle inte bli bättre om jag häller på alkohol igen, och dövar, bättre eländet får komma upp till ytan lite ordentligt och jag faktiskt tvingar mig själv eller tillsammans med någon annan ta tag i det lite gran, bit för bit.

@Vjlo Du gjorde helt rätt saker för att komma på banan igen! Små, små saker kan tillsammans bli stora bulor i mattan. Att i det läget bli än mer navelskådande är så destruktivt. Att istället ringa kompisar, hänga med familj och släkt - känna sig som en del i ett sammanhang, är livsbejakande.

November och februari är mina hatmånader. Då blir jag ofta låg. Jag försöker planera in något roligt att göra då, medvetet. Sön-mån 20-21/11 ska jag åka på spa med en ungdomsvän. En tjej (öh kvinna 😳 ) som jag hängde mycket med när jag var 17-18 år. Vi träffades i somras för första gången på 15 år, och vi bara fortsatte prata där vi slutade. Innan den gången för 15 år sedan var det ytterligare 15 år sedan vi träffades. Vi kommer att prata sönder öronen på varandra 🤣

Skönt att du är banan igen 🥰

Kram 🐘

Dag 3.

Jaha så blev det, körde i diket med ett par öl förra helgen och ett par öl i lördags. Jag vet varför jag gjorde det, flyktmekanismerna och tristessen över att saker "aldrig blir bra igen". I lördags - det var 4 öl så inte direkt stupfull, jag dricker inte ens hälften av många andra som anser de inte har problem. Men det handlar ju för mig om att jag vet jag har det som flyktmekanism och inget frivilligt drickande. Det kanske de flesta andra har.

Nåväl. Jag hade tänkt undvika skriva här tills jag "är på banan igen ordentligt", men väljer att dra bort masken och skriva redan nu...

Är på gott humör, har fått landa i en ny bra arbetsvecka, träningen fortsätter. Och helgen var "trots" det där jag gjorde bra, umgicks med en kompis på lördagen och var på en ganska stor men väldigt enkel och trevlig middag på söndagen. Så det *är* inte synd om mig.

Ska fortsätta peta lite i det som skaver och gör ont ibland, som får mig att göra fel...

Nu ska det inte bli en vana de här två gångerna.... Stora skälet till jag skriver. så nu vet ni.

Ha en fin tisdag, osv osv.

@Vjlo Bra att du skriver! Du behöver kanske vara lite mer aktiv på forumet? Läsa och skriva, både i din egen tråd och andras. Att hjälpa andra ger dig viktig repetetion. Jag tror att du behöver nöta, nöta, nöta nyktra fakta, och göra ”hemläxan”. Det handlar om att du behöver påverka ditt undermedvetna. Det är där vanor och ryggmärgsreflexer bor. Där bor även alkoholdjävulen som viskar i ditt öra: ”Fy fan, livet suger, drick och må bättre en stund i alla fall”.

Jag är säker på att det finns en massa saker och personer i ditt liv som är bra. Skriv tacksamhetsdagbok - lyft allt du är tacksam över, allt som gått bra, allt som känns bra. Dit du riktar din uppmärksamhet sker tillväxt, som Vår2022 så klokt har skrivit här på forumet.

Kram 🐘

Tack för uppmuntrande ord...

Kanske skriver lite mer... får se. Grundproblemet är inte alkohol - inte ör mig heller.

Att aldrig duga, att fundera om jag kommer bli förkastad, bli utskrattad, eller nått, är en grundton som någonstans ofta stör...

Jag har ju otroligt mkt vara glad o tacksam för, på min resa till livet :-)

Hej!
Jag ska gå och sova (eller lägga mig och sova...), men kom på jag skulle kolla om någon skrivit hälsning här. Det hade du ju gjort (såklart), Andrahalvlek.

Det är bra här, är nykter. Skriver kanske mer senare någon kväll :-)

Gott slut - gott nytt - god fortsättning på nya året.