av Saskij

Här är jag igen. Behöver verkligen hjälp med att begränsa mitt drickande. Det har blivit på tok för mycket. 2 till 3 gånger per vecka har det blivit vindrickande speciellt på kvällar då mörkret och rastlösheten översvallande och brutalt lockar mig till rödvinsruset. Livet blir lite lättare en stund. Jag får lite mer mod en stund. Jag blir lite mindre rädd en stund..

Men sen på natten, kan inte sova så bra, magen ballar ur osv. Ångest, självförakt och ånger dagen efter.

Men idag känner jag att jag måste sluta med detta beteende. Inte dricka själv. Kunna dricka måttligt. Eller sluta helt kanske??

Behöver få modet och styrkan att ta tag i detta. HJÄLP!!!!

Saskij
lör, 2022-12-10 - 10:37

Idag är mitt mantra:
Idag är en ny dag
Bästa dagen att ta nya tag
Tänka snällt om mig själv
Även när suget kommer en mörk kväll
Jag ska tacka nej till vinets rus
Istället tar jag mig en kopp te och tänder ett ljus

Saskij
sön, 2022-12-11 - 10:24

Hur ser ni andra på det här med måttfullhet kontra sluta helt? Hur länge ska man vara "vit" för att kunna slippa suget och begäret efter alkohol? Jag funderar mycket och vill ha ett hållbart liv där jag inte behöver vara rädd för att åka ner i vinträsket igen.

rabbitgirl
sön, 2022-12-11 - 20:18

En svår fråga. Det finns så klart olika åsikter. Jag kan skriva hur det fungerar för mig.
Jag var ganska nere i vin träsket och drack i princip varje dag. Gjorde bort mig några gånger så att jag inte vill minnas. 2 december 2016 sa jag stopp totalt till drickandet. Jag var både kemiskt och psykiskt beroende, det tog ca 6 månader när jag märkte att en helg var allt normalt, dvs att jag inte hade tankar på alkohol alls.
Sedan drack kanske 2 gånger om året, tre glas vin maximalt. Mycket försiktigt.
Sista två år började jag tänka: hm, det kanske fungerar ändå. Och så fort jag tänker så, blir det fel. Först en flaska vin en helg i månaden. Sedan två helger. Sedan tre helger. Och sedan måste jag säga stopp annars sitter jag där med vin varje helg igen.
När jag säger stopp (som tur så länge i god tid) är jag bara psykiskt beroende. Men det tar på krafter ändå att dra sig ur. November var en dålig månad. Jag hatar denna "tanke kampen", ska jag köpa denna helg eller inte. Det tar tid, energi och skapar ångest hos mig. Så nu tar jag det lugnt...
Jag har inte missbrukat på 6 år, men jag är fortfarande sjuk, jag är alkoholist och blir det resten av mitt liv.

Saskij
mån, 2022-12-12 - 15:39

@rabbitgirl tack för ditt svar. Det är så bra att få insikt om hur beroende man är och att det är en sjukdom som inte går över. Jag har funderat idag och jag ska helt enkelt vara helt vit en dag i taget. Har ändå klarat 3 dygn nu och kroppen och knoppen börja hämta sig skapligt. Det gäller att ha annat att göra på kvällarna så att jag lurar hjärnan liksom. Men kan bara ta en dag i taget. Men jag vet att det ska gå att vara helt nykter, säga stopp i tid och stå ut med suget.
Tack för att du delade din historia och jag är imponerad av dig!

rabbitgirl
mån, 2022-12-12 - 21:09

@Saskij, haha, det är nog ingenting att vara imponerad över :) Jag försöker övertyga mig själv att det finns någon typ av mening med livet, det hjälper att inte dricka.
Jag har också diabetes. Egentligen min diabeteshistoria liknar väldigt mycket alkoholhistorian.
När jag fick veta att jag har diabetes (typ 2) fick jag panik. Åt knappt någonting. Jag var smal från början så att mitt BMI hamnade under acceptabelt nivå. Och idag fungerar det som med alkohol. Periodvis kan jag dra ner på kolhydrater rejält. Men ibland tappar jag kontrollen, får ångest, ständig oro att jag gör fel.
Sånt är mitt liv. Jag närmar mig till kanten av min värld och sedan backar tillbaka.
Jag är bara rädd att om något händer, tryggheten faller, någon av nära personer går bort eller något sånt, att då orkar jag inte backa tillbaka. Då gäller det att ha några stycken "meningen med mitt liv" på lager.
Jag vet inte om du gillar plugga, men jag har lärt mig spanska när jag slutade dricka. Hittade en superbra lärare som jag har fortfarande lektioner med online tre gånger i veckan. Hon är min goda vän också nu :) Och jag fick läxor i början, så att jag fick hålla takten med språket :)

Sisyfos
ons, 2022-12-14 - 07:57

Jag tror att det är olika beroende på hur beroendet sett ut och hur långt det har gått om måttfullhet är möjligt eller ej.
Jag trasslade runt i många år med för mycket, bara på helger etc. Har slutat ordentligt två gånger. Vid första tillfället hade jag börjat tvivla på mig själv om det skulle gå bra att sluta. Då höll jag upp 11 månader, och när jag började dricka igen var det måttfullt i början. Sen följde måttfullt blandat med för mycket, tills jag slutade igen. Nu dricker jag sparsamt, vilket betyder mycket sällan, bara ute ibland och då högst två glas. Men det är ALLTID en risk för att man dricker av fel anledning (stress etc). Och jag känner av de där glasen, i form av ökad stress i kroppen, ångest etc. dagen efter. Det är ju sånt som jag har druckit på tidigare, så det gäller att inte kunna fortsätta. Inte ha nåt hemma.
För mig var det svårt att gå från beroende till måttfull direkt (omöjligt). Alltså det funkade långa perioder, men rätt var det var gick det överstyr och jag har behövt de där långa vita perioderna för att känna efter hur jag mår utan alkohol. Den första 11 månaders perioden gjorde jag en del jobb med mig själv, den andra desto mer. Min uppfattning är att det är mycket lättare att se både sig själv och andra om man är nykter och har varit det en längre period.
Och Rabbitgirl… jag har ju funderingar angående hur allt det här hänger ihop. Diabetes, vitaminer, mineraler, anorexia och beroenden. Beroendet skiljer sig åt hos oss som är härinne, vi har periodarna som jag definitivt skilde mig ifrån när jag började dricka, men som plötsligt fanns där nån gång senare. Som hetsätning. Väldigt obehagligt och väldigt främmande från hur det sett ut tidigare. Jag tror att signalsubstanserna spökar. Jag tror att man får jobba på att ha allt på bra nivåer med bra mat, motion, jobba med att vara lycklig. Jobba med sig själv och sina tankar. Där och då när allt är på plats tror jag att några av oss kanske kan ta ett liiiitet glas nån gång då och då. Men så fort man använder alkohol för dess effekter så är man där och meckar med våra må-bra hormoner. Och jag är helt övertygad om att några ska låta bli att testa alls och att om det är möjligt att dricka eller inte beror på den effekt alkoholen har haft hos dig från början och hur långt framskriden i beroendet du var när du slutade. Och många dör i det vidare livet är kloka nog att avstå helt och mår bra i det. Jag tycker att man ska ta sig en funderare på varför man vill dricka för det är ett risktagande. Det går till precis så som Rabbitgirl beskriver för så många. Bromsa, köra, bromsa, köra och så ner i diket. Fördelarna med nykterhet för mig är att livet är på riktigt. När jag är glad är jag lycklig. Känslorna är inte dövade. Vissa vill man ju döva ibland, men man är så mycket mer levande utan alkohol på nåt sätt. Mer energi, närmare till skratt.
Oj oj det här blev långt.

Saskij
ons, 2022-12-14 - 18:56

@Sisyfos Tack för ett intressant och innehållsrikt inlägg. Tänk som vi kämpar alla här i forumet. Jag har verkligen inspiration och beslutsamhet att minska ner helt till att börja med. Känner att A har blivit min fiende på många sätt. Drar mig ner i träsket...lockar och pockar och drar mig ner igen. Nu har jag varit nykter i 4 dygn och känner av en stor rastlöshet och oro i kroppen nu ikväll. Men jag vet ju varför. Har inte någon A hemma så det är bara att härda ut och vakna vacker imorgon. Men det är inte farligt att ha känslor. Så jag kommer att hålla ut!

herud
mån, 2023-01-02 - 12:34

Hej alla duktiga och kämpande medmänniskor. En väldigt bra början för oss nya och en styrka för er som är kvar. På nyår blev det bekräftat igen att mitt humör ställer till det. Inte ofta det händer men tillräckligt för att skapa oro hos min fru och vänner. Alkohol förekommer väldigt måttligt i familjen och fungerar bra. Men när det blir långdraget och drinkarna avlöser varann efter en härlig middag och trevliga/roliga samtal så kan det räcka med en förlupen kommentar eller nonchalans. Då går jag igång och jag vet inte var jag får alltifrån. Inga handgemäng utan bara ordentligt med dålig stämning.
Efter att läsa era inlägg så är det gemensamma att försöka den svåra vägen att vara måttlig och ha kontrollen. Det lättaste borde vara att bara lägga av så är man fri. Men så är det inte tror jag, utan vi har alla våra demoner som kampen står emot. Kämpa på vänner, dom får inte vinna!

Kennie
mån, 2023-01-02 - 20:02

Hej, vad bra att du tar tag i drickandet. När man ser på det utifrån är det ju helt galet att vi dricker något som riskerar att få oss att tappa kontrollen och bete oss skumt. Tänk om det var något annat än alkohol man inte tålde, typ nötter. Då skulle man ju bara säga att nej tack, jag tål inte det. Och faktiskt kan man släppa alkoholen och inse att den är lika oviktig som nötter. Inte värd att riskera sina relationer för. Läs runt här och hitta inspiration.