Första gången jag skriver i nån sån här grupp överhuvudtaget. Känner igen mig i så mycket av det ni skriver. Hade en hyfsat vild ungdom med mkt fest, ångrar inte så mkt där och då. Men skillnaden kom nog efter att jag blev förälder. Jag är inte beroende så jag måste ha alkohol men om jag kommer över en viss gräns då dricker jag mer och mer. De senaste åren 4-5 så har jag inte gjort några riktiga dumheter, håller mig på bena hyfsat stadigt, säger inget elakt gör inget jättedumt MEN jag känner att jag tappar kontrollen, jag minns aldrig att jag går och lägger mig ex.
Dricker inga kopiösa mängder, en flaska vin och ibland nåt glas bubbel
Jag har börjat må ruskigt dåligt främst över sånt jag gjort för sådär 5-7år sen i berusat tillstånd.
Har gett en kompis en lavett en gång, bad om ursäkt det första jag gjorde dagen efter, tagit upp det fler gånger och hon vill att jag släpper det.
Ångesten över dessa saker äter upp mig inifrån.
Om jag dricker för mycket så hör jag alltid av mig till de ev personerna som kan vara berörda. De svarar alltid, asch ingen fara vi hade väl jättetrevligt. Oftast hemma middagar med god mat och vin. Men tror det är det där med kontrollen... och att jag är en mamma. Känns alltid som om jag inte förtjänar dem när jag slösar tid på att ex dela en flaska vin med en kompis i köket.. Jag är egenföretagare, jobbar hemifrån så mina barn är inte på fritids, jag är aktiv ute med skog och natur ihop med mina barn.
Vet inte riktigt vad jag vill med att skriva.. Blir som en terapi