Varit inne och läst, men inte skrivit. Det har väl inte hänt så mycket här direkt. Inte något samarbete om relationen åt något håll. Jag har mest faktiskt bara försökt vila och hämta krafter. Jag var iväg på ett samtal med anhörigstöd, fick se på ett häfte där det stod om olika kriterier för medberoende, jag kunde checka av varje rad och då var det ändå flera sidor 🫣 Ett tips som jag tyckte var bra är att när man ska göra en förändring så börja så smått. Som t ex att sätta gränser, börja med något enkelt så att man känner själv att det fungerar. Sedan var ett tips på att ha en bestämd tid då man kan grubbla och fundera och när man gjort det så lägger man det i en ”låda och ställer undan till nästa gång. 😊

@MissIce Börja förändra i små steg kan nog vara klokt för vissa av oss, det passade mig. Så fort jag började bestämma mig för vissa gränser som jag visste att jag skulle kunna upprätthålla konsekvent, så kände jag mig starkare och kom närmare ett beslut. Innan hade jag slängt ur mig att "det här funkar inte, jag flyttar" och sedan hände ingenting, för jag hade inte kraft för en sån förändring.
Se bara till att du börjar med ditt gränsättande inom en snar framtid och att du väljer något som du kan upprätthålla. Bättre ett litet, litet steg än ett stort som du inte lyckas hålla.
Kram på dig 🧡

@Kevlarsjäl62 Tack för dina ord. Är inne och läser och följer din resa också. Ja jag har satt vissa gränser och blir arg om de inte efterlevs, tålamodet börjar tryta så reagerar direkt. 😊

Jag är inne och läser och känner igen mig i det som skrivs. Fattar inte varför jag är kvar egentligen, men känslor far omkring hit å dit. Känner ändå att känslorna börjar komma ikapp huvudet. Går i terapi och börjar se på förhållandet på ett annat sätt än innan, vilket för mig är bra och omtumlande förstås. Har varit väldigt trött och mest orkat det vardagliga, hoppas att lite semester kommer få upp energin något. ☀️

Hade kommit in en orosanmälan och ringde och pratade med de idag. Skickade sms till maken att det gällde hans missbruk och de ville även prata med honom. Fick bara till svar att han får väl flytta då, vilket jag höll med om att det vore nog det bästa. Sedan har det haglat med tycka-synd-om och göra livet tråkigt för dig meddelande. Ja nu gällde det ju att barnen ska ha det bra, så vet inte hur han får ihop det med att ställa till det mer. Men jag vet ju nu att det inte fungerar som det gör för en frisk person.

@Åsa M sanningen är väl att han haft fokus på sig själv de senaste åren. Han har väl försökt litegrann, men han har ändå vetat hela tiden att jag tar hand om barnen, då behöver inte han. Så nu överlåter han de helt till mig, så sorgligt att man ens tänker så.

@Snödroppen Ja jag har en del sparat. Men jag behöver de inte för vårdnad, då han avsäger sig all kontakt med oss. Känns skönt att kag har tid hos psykologen snart för att bena ut tankarna lite.

@MissIce

Jag känner verkligen med dig!
Det är precis vad man behöver "bena" ut alla känslor, det är ett hopkok av alla möjliga känslor.
Framförallt var omtänksam mot dig själv.