@Flarran Har du utretts för ADD? Det är som ADHD fast utan hyper. Jag vet många med just den diagnosen som fastnat i olika missbruk, med med hjälp av beroendevården och boendestödjare kan de få rätsida på sitt liv. En boendestödjare kommer hem till dig och hjälper dig att komma igång med vissa saker. Allt praktiskt hushållsarbete tex.

Just personer med ADD är väldigt luststyrda. De kan nästan enbart göra saker som de har lust med. Passa tider och sköta skolan går fetbort. De är ofta väldigt intelligenta, men de är oerhört svåra att jobba med eftersom de nästan inte alls går att manipulera, distrahera eller motivera. Ofta blir de bara sittande. Stänger ute dagsljuset, blir sittande framför ett onlinespel. Då får de lust-kickar som de behöver.

Kram 🐘

Hej! @Andrahalvlek,
Kul att du tittar in så här på morgonen. Jag lyckades faktiskt sova fram till klockan åtta idag.
Fem timmar – helt otroligt! Har även följt min ny-gamla rutin att dricka morgonchoklad och att äta limpsmörgåsar. . Ska diska kastrullen om en stund. Har idag dragit upp persiennerna för en gångs skull innan klockan nio faktiskt. Minus sju grader kallt visade termometern när morgonljuset hade kommit igång så smått.

Utredningar kring psykiatriska diagnoser det känner man då till vetenskapen och det rent praktiska runt så att säga. Det är ju enkelt och praktiskt när man kanske kan diagnosticeras med en pryl så att säga. Men precis som hos min mor som till största del klassade in som Bipolär så befann hon sig enligt läkare även inom fler angränsande psykiatriska problemområden.

Precis som du säger så anser jag själv utifrån min uppväxttid och nuvarande förhållanden att jag till kanske 40 procent kan klassa in under ADD, sedan är det väl kanske 40 procent Dystymi och och även lättare form av bipolär samt generell ångest inblandat. Har ju även social ångest att kämpa med och är väldigt stresskänslig. Det är en blandad kompott av funktionsnedsättning. Det har jag förstått då psykiatrins läkare har varit inne på de mesta och testat i princip allt och även så klart alla mediciner som de sett kunna vara adekvata i sammanhanget.

Har faktiskt även provat på att ha boendestödjare ett kort tag, men då jag kan sköta ekonomi och få det vardagliga liksom att gå runt. Har egen lägenhet, handlar själv och gör det jag måste för att överleva rent tekniskt så att säga. Då tyckte de väl att det inte krävdes någon igångsättare så att säga. Det har väl även lite att göra med min ålder att också kan jag tänka. Då jag ju i skrivande stund faktiskt trots allt har lyckats att bli så gammal som 56 år, hur det nu har gått till liksom...

Jag har fått instruktioner om det mesta kring hur man strukturerar sin vardag med att lägga upp schema för planering av sitt dygn, hur man använder sig av rätt andningsteknik vid panikångest som jag ofta kan drabbas av i butiksmiljö, restaurangbesök, bussresor och liknande situationer. Den enda medicin jag har mot sömnbesvär att ta vid behov är Zolpidem och mot oro tabletten Oxascand. Tabletterna de hjälper mycket lite och dessutom så är jag inte mycket för tabletter, då jag oftast får diverse biverkningar av sådana. Men ibland så tar jag ju ändå vid starkt behov av utskrivna mediciner. Blodtryckstabletter är jag ju även tvungen att ta för att inte riskera stroke liksom.

När jag som nykter faller djupt ner i nedstämdhet, då orkar jag inte knappt stå ut med att existera utan då står det för det mesta och väger mellan flaskan eller repet så att säga. Har även under tiden jag gick hos det psykiatriska haft ett sånt pass djupt depressivt tillstånd att jag försökte hänga mig i badrummet. Jag berättade det för sjukvården dagen efter och tvingades med hot om hämtning av polis om jag inte självmant besökte mottagningens specialistläkare, vilket jag då uppbringade alla min krafter till att göra, och visade upp min lätt såriga hals.

Men de tyckte ändå att jag endast behövde fortsätta med mina rätt beskedliga piller. För hade de skrivit ut exempelvis dopaminhöjande, så hade förmodligen min ångest bara ökat. Det är en svår balansgång det här med mediciner mot depression och liknande psykiatriska funktionsvariationer. Det är väldig individuellt hur sådant fungerar. Jag vet att jag så klart skulle må bäst av att hålla fasta mattider och en fast återkommande tid för läggdags. Har även fått information om hur man bäst uppnår ett gott sömnmönster. En överläkare som jag talade med för något år sedan sade att: Ja, du är ju inte dum, snarare tvärt om, och det kan man ju tolka lite som man vill...

Min livsresa den är nog inte direkt precis som alla andras, för någon stabil trygghet och rutiner fick jag då inte med mig under min uppväxttid i ett hem där mor var bipolär och ofta satt tyst i ett hörn och grät med en cigarett i handen som tröstnapp. Men ingen skugga ska falla på mina föräldrar, för de gjorde allt de kunde efter sina förutsättningar. Min far var väl inte heller lugnet personifierat om man så säger. Men ett helnyktert hem har man då vuxit upp i så att säga. Jag har inte mycket energi och livslust, men kämpar ändå just nu nyktert vidare utan att väl känna nån större mening med nåt alls egentligen. Det får väl knata på länge det går.

Ha en fin dag kompis!

@Flarran En sak är säker. Alkohol förvärrar bara ditt mående. Dina må-bra-hormoner kommer att fungera bättre framöver, men det kan ta lite tid innan det stabiliserar sig. När jag har svårt att motivera mig att göra vissa saker lurar jag mig själv lite. Jag säger till mig själv att jag bara ska ”titta på det lite”, och vips är jag igång.

Jag rekommenderar också boken ”1%-metoden - små förändringar, stora resultat” av James Clear. Oerhört inspirerande! Finns på Storytel - bli medlem där så har du massor att sysselsätta hjärnan med! Perfekt på promenader dessutom.

Kram 🐘

Hejsan! @Andrahalvlek, Du har så rätt. Alkohol är en dålig ”kompis”. Man kanske upplever sig att må lite bättre eller ”bra” en liten stund efter de första slurkarna när man då slipper tänka och känna så himla mycket och sen när det rullar på så är det snart sju resor värre minst. Det är jag medveten om. Sånt som överdrivet intag av öl, vin och sånt där går inte heller alls bra ihop med mitt psykiska mående, min normala lågintensiva nedstämdhet glider snabbt över och in i tyngre depression som bara blir djupare mörk i takt med hur länge och hårt jag dricker, det vet jag av erfarenhet.

Så när man som nykter tänker rent logiskt på det hela så går det inte ens att smaka en lättöl som bara triggar igång ett alkoholsug, eller rättare sagt längtan att inte var fullt medveten liksom. Det som jag har fått ut av nykterheten hittills är att jag inte känner mig fullt lika mörkt självdestruktiv. Har inte haft några tankar på att ställa mig kvällstid på ett järnvägsspår och vänta på något framrusande godståg på över två månader sedan jag drack sista flaskan.

Magen är också bra mycket nöjdare, den är inte i upprört kaos dagligen vilket man är glad för.
De som kan det här med hur alkoholen skadar kroppen säger väl att man märker allt mer av förbättringar med tiden och att det efter månad tre lite mer har börjat att stabilisera sig med rätt mycket i kropp och knopp.
När jag promenerar går det fint med rockmusik i hörlurarna. Men kan dock inte koncentrera mig på att lyssna på talböcker då. Sånt funkar bäst när jag ligger och vilar, men ofta så somnar jag faktiskt av sånt, men det är ju inte så dumt det heller.

Sitter just nu och lyssnar på lite Rock n Roll och dricker ett glas med alkoholfritt cider som är gott och inte ger mig minsta association till drickande då jag aldrig gillade alkohaltig cider faktiskt. Då de som hade hög procent inte var speciellt goda enligt mina smaklökar så att säga. Smakade mest jäst och dessutom var rätt sura så att magen inte gillade sånt. Vanlig alkoholfri cider som Herrljunga är hundra gånger godare. Fast jag häller inte i mig litervis av sånt heller då man inte vill bli fetare än vad man redan är. Fast det är väl bättre med en liter sånt ibland än vin från bolaget i alla fall.

Har så här inför jul även laddat upp med en del julmust som är en lite ovanlig dryck för mig den här tiden på året om man så säger. I skrivande stund mår jag faktiskt rätt bra och har inget sug alls efter starka och onödiga drycker och det är jag tacksam för. Har idag pysslat lite med att komponera lite instrumental syntmusik, fick faktiskt lite av skaparsug, och då går det inte att vara berusad, det har aldrig funkat för mig. Kommer kanske framöver att lägga ut nån färdigmixad låt på nån av mina musiksidor på nätet om ett tag. Tänkte just att musikskapande, det kan ju kanske vara nåt att pyssla med under jultiden om jag får knäppa tankar på att åka iväg och skaffa onyttig dryck.

Ha en fin kväll!

Knepiga tankar fanns här för bara några timmar sedan. Jag höll på att tappa sugen att fortsätta att kämpa för nykterhet hos mig själv då jag plötsligt började tänka att det inte det fanns någon mening med någonting alls.
Det tänktes bara negativa tankar blandat med självbedrägeri om att jag säkert skulle må bättre om jag tillät mig att vara berusad bara ett par gånger i veckan som förr innan jag började dricka helt fritt utan någon begränsning.

Jag tänkte först att, det spelar väl ingen roll om jag super bort en tusenlapp i veckan bara jag får känna mig som en människa ibland, och inte är det nån konst att hålla kostnaden nere med egen hemkörd sprit om man bara anstränger sig lite. Bara en rejäl fylla idag, det är jag väl värd tänktes det.

Hade så in i helsike även tröttnat på att vända ut och in på mig och fånigt berätta om min trista livskamp för att existera som jag kände att väl de flest egentligen gav blanka sjutton i alltså. Kände mig mest som en fånig skämtfigur och tänkte inte skriva ett enda ord till om någonting.

Men hur som helst, så gick jag och vilade en stund och lyckades sova några timmar. Nu har jag ätit ett par mackor, druckit ett glas mjölk och tuggat i mig ett par klementiner och nu känns det bättre. Har inte alls nån tanke på att åka till bolaget och köpa vin och sprit för en tusenlapp som jag hade allvarliga tankar på i natt. För jag hade helt enkelt tröttnat på att vara duktig och sköta om mig själv.

Har nu tagit ytterliga ett steg på min livsvandring som nykterkvist. Drog just upp persiennerna och skådar här en grå decemberdag ett fåtal dagar före jul och tänker att meningen med livet kanske är så enkel att det är svårt att begripa det hela. För om man tänker efter för djupt och analyserar bort den barnsliga livsglädjen i stunden går man kanske helt enkelt miste om själva poängen liksom.

Ha en fin dag!

@Flarran Du vet om att det är alkoholdjävulen i din skalle som pratar i de lägena? Det är inte du. Det är monstret som vill ha sin drog, och försöker manipulera dig på alla sätt. Det allra mest effektiva är att INTE börja förhandla med honom! Släng dörren i ansiktet på honom 🤬 ”NEJ, jag ska INTE dricka, minns du….” Och sen drar du en hel harang med de allra värsta fylleminnen du kan komma på.

Alkoholdjävulen är minst sagt listig och försöker manipulera oss på alla sätt. Jag kan trösta dig med att rösten blir svagare med tiden och attackerna kommer allt mer sällan. Men ge inte luft åt honom ens, pang igen med dörren direkt bara.

Kram 🐘

Tror du är något på spåren där med meningen med allting. Vi söker efter en större mening och tror att vi misslyckats när vi inte finner den. Jag tänker som du är inne på att meningen inte behöver vara så komplicerad. Livet vill existera, och vi får göra det vi kan för att göra existensen så trevlig som möjligt. Att äta något gott när man kan, att lyssna på en bra låt, det räcker ganska långt tycker jag. Och att inte bidra till att göra planeten till en sämre plats, det vill säga vara snälla mot våra medexistenser, både socialt och ekologiskt.

Hej! @Andrahalvlek och @Kennie,
Kul och tur att ni skrev lite. Det skulle aldrig ha fungerat så här pass långt som nykter om jag inte hade klivit in här på forumet och börjat arbeta med mig själv och skriva en massa. För det går upp och ner hela tiden inom mig fast jag vet hur jag ska göra och tänka. Det kommer titt som tätt längtan efter att ”bara” få åtminstone en liten slurk...

Det här med att ta sig igenom julen känns inte lätt. För det är så många tankar och känslor som jag alltid har tryck undan med alkohol. Har egentligen bara levt med en enda tanke dagligen i så många år, och det har varit att få vara berusad liksom. Det finns för mig numera och just nu egentligen ingenting som ligger på som jag behöver köpa eller måste göra. Har egentligen allt som jag behöver. Men ändå så bubblar det ständigt upp tankar och känslor inom mig att liksom bara få pusta ut en stund och bara liksom gå och köpa åtminstone några ”oskyldiga” burkar med folköl.

Men samtidigt så vet jag ju hur det blir. Det finns inget stopp då liksom. Hade jag haft en flaska lättdrucket vin eller nåt annat drickbart tillhands så skulle jag nog halsat i mig det omgående. Detta fast jag inte är speciellt nere eller har några speciella problem. Känner att jag väl egentligen borde vara duktig och posta betalning för en liten räkning på ett par hundra spänn, något som jag vet att jag kan vänta med att göra tills i morgon lika väl då förfallodagen är den sista i år.

Det ligger ändå på en känsla att jag trots att jag är lite trött inte bara kan sitta här vid datorn och hänga, utan borde vara duktig och gå utanför dörren och göra någon nytta. Men skulle jag gå till matbutiken som har öl, eller åka till stan för att posta brevet i detta nu, så kommer jag ju att vara i närheten av bolaget och sen så är det färdigt igen.

Då kommer ryggsäcken att vara packad till bristningsgränsen precis som vanligt vid den här tiden på året. Får nog faktiskt gå och försöka vila mig en stund, för går jag ut nu så vet man aldrig hur det går. Nu härjar då verkligen alkoholdjävulen med mig. Men jag kämpar på.

Ha det fint mina vänner!

Ja du kämpar verkligen på- och det är ju kämpigt att bryta vanor som sitter djupt, och då menar jag inte främst sätta en flaska eller ett glas till munnen. Utan allt som det har stått för. I form av ”avkoppling”, vila, att ”unna sig” att fly från känslor eller att förstärka dem.
Som nykter står livet lite naket till en början och så småningom får man börja klä det på nytt. Kanske som en julgran?
Det är inte enkelt, och speciellt inte som du beskriver ditt mående och din uppväxt. Men som @kennie skriver- så vill allt levande leva och växa- även om det inte alltid känns så. Och våra möjligheter ser verkligen olika ut. Det känns fånigt att råda från mitt håll som från det yttre är rikt på familj och vänner.
Men å andra sidan har vi ju som människor stora likheter (och vill för övrigt inte leva samma sorts liv). Och det handlar väl om att hitta det som känns meningsfullt? Det kan vara smått eller stort. Hjälpa till med något, ta sig tid att nyktert fundera över livet. Lära sig något nytt- eller läsa något som får tankarna att göra ett litet skutt.
Som @andrahalvlek så bra beskriver är alkoholen en jävulsk förhandlare och det är viktigt att inom sig vara helt på det klara över att den förhandlingen leder rätt åt helvete, om du ursäktar.
Var den nyktra vägen leder det kan man ju inte veta på förhand, och det gör det minst sagt värt att utforska, även om det inte känns så varenda minut.
Önskar dig en fin eftermiddag, 🎄🤗

Ja du kämpar verkligen på bra Flarran!!!
Med att hålla demonerna på avstånd. Du verkar verkligen bestämt och har ju tydligen ett sätt att ta dig igenom de kritiska stunderna. Med den vetskapen så har du ju verkligen redskapen för att lyckas nå ditt mål.

Jag har idag varit nykter i 3 veckor. Vilket numer inte är något ovanligt för min det. Men tidigare i livet, fram till december 2019 så drack jag ofta och mycket. I stort sett varje helg som jag var "barn-fri" plus nån dag i veckan då och då. Alltid för mycket. Men så i december 2019 så bestämde jag mig: "Det här funkar faan inte...jag måste avstå alkohol helt och hållet". Så jag tog fram en papperslapp för att skriva en påminnelse till mig själv. På ena sidan skrev jag den dagens datum och på andra sidan hade jag för avsikt att skriva anledningen till mitt beslut. Men vad skulle jag skriva? Först tänkte jag skriva "för mina barns skull", men kom då på att den mesta av tiden är ju dom på skolan eller hos sin mor. Många luckor där som jag fortfarande skulle kunna dricka. Det måste vara något som alltid är närvarande. Så jag skrev "för min egen hälsas skull". Den är svår att fly ifrån. Jag la lappen i en tomhylsa och klappade ihop den med en hammare. Denna tomhylsa med lappen i hade jag med i min byxficka vart jag är gick den första tiden. Som en påminnelse om det "handslag" jag gjort med mig själv. Om jag tex få ett sug av att gå in på bolaget när jag ändå gick förbi....då kände jag på tomhylsan i fickan och gick vidare.
Första månaden var lite kämpig....och även lite dippar månad 2 och ....men jag kände verkligen att allt var på väg åt rätt håll. Kom igång med träningen, åt bra, sov bra osv. Första 1.5 året var helt fantastiskt. Men sen blev det flera stora förändringar i mitt liv. Både arbets- och familjesituationen rätt drastiskt. Dessutom så hade jag valt bort mitt tidigare umgänge då det enda vi egentligen hade gemensamt var att supa. Så jag blev rätt låg där efter 1.5 år som nykter. Tyckte livet var rätt grått, trist och meningslöst. Dock inga suicid tankar tack och lov. Men jag kämpade på 1 år till i det gråa trista. Men efter 2.5 år som nykter, varav det sista i det gråa...så kände jag..."äh, va faan spelar det för roll....vore ju så jävla skönt att bara få släppa allt för ett tag". Jag tog en fylla. Det var det sämsta jag kunde gjort. Blev plakat i en vecka. Var helt knäckt i 2 veckor till.
Detta hände sommaren 2022. Och sedan dess har jag tagit dessa fyllor på 4-5-6-7 dagar i sträck med 2-3 månaders mellanrum. Däremellan har jag inget sug överhuvudtaget. Så mitt missbruk har förändrats efter min nyktra period.
Men efter min senaste bleck, för 3 veckor sedan, så bestämde jag att jag nog behöver lite hjälp på traven för att bli kvitt alkoholen för gott. Så jag har redan varit på 2 möten med en expert på beroendeproblematik. Men jag var tydlig med honom att jag själv har en tydlig bild på vad jag tror skulle hjälpa mig. Och det är inte tabletter eller några psykologi samtal. Jag vill bara att han och jag har kontakt på telefon kanske var fjärde eller var sjätte vecka där vi stämmer av hur det går. För jag tror att det bara är det lilla som behövs....för att jag ska få en liten knuff framåt. Skulle jag få tanken på att jag vill ta en fylla så kommer jag att tänka: "Jag ska inte ringa honom nästa vecka och säga att jag misslyckats, never."
Och det är, låt säga första halvåret, som är mest kritiskt. Efter det har man upptäckt så många fysiska och andra fördelar så motivationen kommer liksom automatiskt.
Det finns faktiskt bara fördelar med att avstå alkohol helt och hållet.

Denna gång hoppas jag att mitt försök håller livet ut.

Kämpa på "Flarran" och alla andra där ute.

/Pucco

En teori om varför mitt drickande har förändrats efter att ha varit nykter i 2.5 år:
Jag tror att det kan vara så att man får känslan av att om man ändå trillat dit och ramlat ner på 0 dagar igen.....ja, då är det inte så mycket mer skada skedd. Lika bra att passa på att "slappna av" ett par dagar till.
Jag tycker faktiskt att det är enklare att vara nykter ju länge tid man har varit nykter. Man får liksom en känsla av att man har många nyktra dagar "på kontot", som på nåt sätt raderas om man råkar trilla dit igen. Nu är ju nyktra dagar aldrig bortkastade men det är en härlig känsla att ha dom på rad.....i ett sträck :-)

Så mitt tips till dig "Flarran" är att och du skulle få svårt med motivationen....tänk på att det är ännu svårare att hitta motivationen när man står på 0 nyktra dagar. Nu har du ju en massa nyktra dagar som ingen kan ta ifrån dig :-) På raken dessutom! Det bästa! :-)

Det var bara en liten fundering.

/Pucco

Hej! @Pucco,

Tack för att du skrev lite kloka ord på min sida. Har tänkt lite så där som du skrev om att det vore trist att hamna på noll dagar som nykter igen. Det blir lite som ett dataspel där man klättrat i nivåer, och att man får börja om från början igen. Detta genom ett kanske helt onödigt slarv utan att det finns någon direkt livshotande orsak bakom till att man tagit paus i kampen för att slippa vara slav under alkoholbruk.

Har ju även gjort mitt eget hemkörda tidigare för eget bruk och fått såna vibbar då och då att starta med det igen fast det ju inte är klokt att tänka så. Det skulle även kännas så himla fel att göra så när jag fått så mycket bra stöd från dag ett här på forumet av så många vettiga skribenter.

Bara för att du skrev och inspirerade mig att fortsätta kämpa på nyktert så ska jag nu i kväll försöka att bära ned de tomma vindunkarna i källaren. Det ska vara svårt att göra dumheter tänker jag.

Tror att du kommer att lyckas med din kamp för nykterhet, du har ju till och med erfarenhet av att ha varit nykter väldigt länge i närtid. 2,5 år det är imponerande måste jag säga. Nu har du ju även tre aktuella helnyktra veckor i ryggen inför kommande jul och nyår. Tänker att vi nu nyktert får se kommande år och dag ett på 2024 som den verkliga starten på ett nytt och nyktert liv så att säga. Har ju själv som du skrev, redan helt otroligt nog, några helnyktra veckor i bagaget liksom.

Kämpa på!

@Flarran Jag har följt din resa här och du skriver verkligen med inlevelse. Jag såg att du skrev att du borde vara duktig och ta dig ut. Kanske du skulle kunna byta den tanken mot att det är något du vill göra? Det kanske är något som du har tyckt givit dig liye glädje i livet tidigare? Känner verkligen igen det här med meningslösheten vissa dagar. Men sen kommer jag på att jag ju älskar skräckfilm och vill absolut se många fler i mitt liv. Det behöver inte vara så stora grejer att leva för men som känns viktigt i just ditt liv?
Jag tycker det låter som att du ändå har något jävlar anamma i dig!

@Flarran Jag har följt din resa här och du skriver verkligen med inlevelse. Jag såg att du skrev att du borde vara duktig och ta dig ut. Kanske du skulle kunna byta den tanken mot att det är något du vill göra? Det kanske är något som du har tyckt givit dig liye glädje i livet tidigare? Känner verkligen igen det här med meningslösheten vissa dagar. Men sen kommer jag på att jag ju älskar skräckfilm och vill absolut se många fler i mitt liv. Det behöver inte vara så stora grejer att leva för men som känns viktigt i just ditt liv?
Jag tycker det låter som att du ändå har något jävlar anamma i dig!

Det har varit en jobbig dag detta. Men jag fick då sova några timmar på eftermiddagen i alla fall. Kände mig mest tom och allmänt frusen inuti mig när jag då vaknade. Hade jag haft en flaska söt likör eller nån starköl då hade jag direkt tagit mig en slurk. Men det hade jag ju inte, och inte heller någon ork att gå utanför dörren. Så det blev inte ens folköl. Gick när jag vaknat sedan ut i köket och tänkte att ta mig en portionssnus, men hade faktiskt ingen speciell lust för det heller liksom.

Så tog i stället en riktigt fin klementin, lite skinka och några gafflar med riktigt kalasgod inlagd sallad i vinäger ur en liten konservburk. Gick sedan faktiskt loss rejält på en ädelost. Tog mig sedan lite julmust och undrade hur man kunde ha mått så visset tidigare under dagen utan någon synbar anledning egentligen. Borde väl försöka att skapa lite bättre rutiner kring ätande och sovande, men det är inte lätt att lära om, då jag inte har levt efter några vettiga rutiner på över 35 år minst.

Tänker även på min matkultur när man var skolgrabb – va' ofta man levde på kubb och mjölk...
Vad är då det bästa med denna dag då? Det bästa med idag är faktiskt att jag lyckades förbli nykter.
Sedan var det så klart kul att forumkompisar som @Se klart, @Pucco, @marsmallow11 med flera tittade in här.
Det tar vi oss allt en slurk julmust på. Jäklar vad pengar man sparar på att inte mata bolaget med en massa stålar. Kämpar nu vidare över jul och året ut till att börja med.

Då det här forumet tycks ha blivit lite av en digital dagbok för mig så borde väl för skojs skull och egen minnes-anteckning försöka att komma på om det är något mer som jag har gjort idag...
Lyckades till sist för en stund sen få ner de gamla tomma vindukarna i källaren. Det lättade faktiskt på något märkligt sätt. Just det, lade även ut min instrumentala låt: The Slow Ride under nicknamnet Flarran Stuff, på min musiksida hos Soundcloud, min musikterapi alltså, det höll jag nästan på att glömma.

Det är kul med instrumental musik, speciellt när den nästan gör sig själv som den för det mesta brukar göra när jag spontant sitter och fingrar på mitt keyboard och lägger spår. Det är bara mixningen som ibland kan ta en faslig tid. Men i dag gick det ju rätt snabbt, kanske lite väl snabbt, slarvade väl lite på nåt ställe, men vem sjutton bryr sig...

Ha en fin kväll!

Tidig morgon, fredag den 22 december är det, och snart är det julafton. Men jag har nog redan fått den bästa julklapp man kan få. Den kom inte inslagen i ett paket med tomtar på. Nej, den kom som en insikt om att det var dags till förändring i tänkandet. Mycket har jag läst och lyssnat på utan att väl fattat ett enda smack när min hjärna som skulle processa intrycken i stort sett var i det närmaste helt avstängd. För alkohol gör då ingen människa smart, klok eller förståndig.

Men man kan ju känna sig vara det som berusad när man är i en tanklös värld. Men tiden hinner till sist i kapp de flesta, och har man lite tur och den högste anden eller skaparen har sett att man måste börja tänka till lite så får man sig kanske en liten försynt knuff så att man vaknar till tänker jag.

Det var nog det som hände i somras när jag fick enorm värk åt ryggen och problem med urinering så att säga. Medicinskt sett är jag väl inte hundraprocentigt återställd, psykiskt sett har jag nog också återhämtat mig en del, men bättre kan det nog bli. Så det var nog klokt att följa den inre rösten som sade att det är galenskap att frivilligt hälla i sig det gift som alkohol faktiskt är.

Sent i går på kvällen bar jag ned mina tomma 25 liters vindunkar jag brukade göra mäsk i och ställde in dessa i ett förråd för att slippa se dem i garderoben var dag, då de bara stod och stressade mig och störde mina nyktra tankar. Öppnade just garderobsdörren för att hämta en toarulle och såg till min glädje att dessa dunkar var ute ur huset.

Stressen att börja göra eget hemkört igen hade alltså släppt. Ska väl när jag orkar, även slänga en massa tombuteljer som jag sparat på i flera år för att ha till hemgjort vin som jag aldrig kom igång med på bred front liksom. Man ska inte ha en massa prylar omkring sig som inte skapar lugn, utan bara ger negativ stress och oro i ens tankar.

Kunde nyss inte somna nu heller då mina tankar jobbade på fast jag sade till mig själv att det var dags för vila och att koppla av för att sova några timmar. Men mitt inre jag ville väl att jag skulle skriva ned dessa ord som en påminnelse till mig själv om att det är viktigt hur man tänker för att kunna känna sig i mer positiv balans och må fysiskt och psykiskt bra liksom.

Det är mycket jag har att lära mig om en hel del har jag förstått på dessa två månader som gått sedan jag började att nyktert läsa och skriva på detta forum. Jag hittar så många guldkorn här och där i varje tråd, så att man knappt tror det är sant liksom. Många igenkänningar och aha-upplevelser. Det finns ingen bok om beroendeproblematik som slår den samlade livserfarenheten man kan hitta här på forumet om man tar sig tid och läser lite här och där.

Men nu får det allt vara bra på en stund för nu ska jag försöka att sova lite känns det som. Sen när jag vaknar lite senare. Då är det väl dags att tanka på lite bränsle till kroppen i form av kanske en kopp med mjölkchoklad och några limpsmörgåsar med något gott pålägg på kan jag tro. Bara man fortsätter att hålla fast vid nykterhet så ordnar sig säkert det mesta till det bästa.

Tänk, nu sitter man och rimmar också, lite lustigt, men så kan det bli ibland. Men oj, nu blev jag ju sugen på lite sallad, en burk tonfisk och ett glas alkoholfri cider. Så det får väl bli lite sånt först då. För man ska ju lyssna på sin kropps signaler har jag förstått. Tänka sig, bara några tuggor med lite sallad, tonfisk och en slurk med vanlig läsk av ciderkaraktär, och sen så mår man bra igen...

Ha en fin dag!

@Flarran En sak är säker - så som du tänker och känner nu kommer du inte att tänka och känna om en månad, två månader osv. Man måste ha tillit till processen. Jag lovar dig att du kommer att må bättre och bättre för varje nykter månad! Det viktigaste är att du fokuserar på fördelarna med nykterheten, minsta yttepyttegrej.

Du sover mycket nu, för att du har mycket sömn att ta ikapp. Fortsätt så. Men ställ larmet i mobilen så att du åtminstone äter var tredje-fjärde timme. Just mat verkar göra underverk för att mota alkoholsuget hos dig. Tänk HALT!

God julkram 🐘

@Flarran Bra gjort att få bort vindunkarn från lägenheten. Nu är det bara flaskorna kvar att göra dig av med. Förstår att du känner lättnad när du öppnar skåpet och dunkarna är borta. Lite som att nu har du bestämt dig på riktigt att inte dricka mer. Att du stängt dörren helt för alkoholdjävulen. Tiden var mogen för det. När den är på glänt så påverkar det tankarna och känslorna om att det finns en utväg till att dricka och då är det svårare att fokusera på en enda linje, att vara nykter och inte dricka. Det skapar lätt ambivalens. I boken ”Tänka klart” med Annie Grace, skriver hon om kognitiv dissonans, ett kluvet tänkande, två motsträviga värderingar, idéer eller tankar som skapar en inre konflikt. Det är utmattande och viljestyrkan att inte dricka kan då mattas av. Det pågår både i det medvetna och omedvetna. När man lyckas ändra på sitt mentala mentala medvetna och omedvetna perspektiv på alkohol så skönjer man sanningen om drickandet, då krävs ingen större viljekraft till att inte dricka, det känns mer som en fröjd att inte dricka. Att ta bort dunkarna var en handling som leder rätt. När hjärnan får möjlighet att återhämta sig och komma i balans utan avbrott med alkohol så påverkar det det mentala medvetna och omedvetna. Det klarnar upp i hjärnan, det städas och sorteras i signalsubstanserna som sänds ut. Tankarna ändras. Att tänka positivt om det fantastiska arbetet du gör hjälper till i städandet och sorterandet i hjärnan. Man måste ge denna process tid, ha tålamod och tolerans och inta förhållningssättet att det kommer att bli bättre och att ge den tid som behövs. Tänk all tid som man gett till att bryta ned hjärnan och kroppen, åratal, då behöver man också ge tid till återhämtning som nykter. Det är ingen quick fix. Tänker också att nykterhet är något som man måste träna på, praktisera när man blir nykter efter åratal av drickande. Som att lära sig något nytt man inte gjort tidigare, som ett barn som ska lära sig att nya saker hela tiden. Skapa sig erfarenhet och verktyg för hur man ska hantera detta nya levnadssätt. Det tar sin tid, med både medgång och motgång, men det gäller att aldrig ge upp för till slut lyckas man och knäcker koden. Hjärnan är fantastisk, den är plastisk och kan lära sig nytt hela livet. Häftigt va!

Ha en riktigt fin fredag!🤎🎄

"Bara man fortsätter att hålla fast vid nykterhet så ordnar sig säkert det mesta till det bästa"

Precis så är det!

God morgon förresten!

Jo, apropå rubriken och tillika ett citat på din text. När det går dåligt i livet så blir det lätt svallvågor av svallet och fler och fler saker går dåligt....allt kanske inte direkt går att länka till alkoholen men det är ofta i alla fall grundorsaken till det dåliga "flowet".

Men det är även precis så när man har ett bra "flow" i livet....vilket är svårt att uppnå med hjälp av alkohol. Alkohol har helt oanade dåliga effekter på livet i stort. Vilket man märker när man väljer att avstå alkohol.

Tänker tex på din ångest och depression. Nu kan jag givetvis inte lova att det totalt försvinner med tiden utan alkohol. Men jag skulle definitivt inte bli förvånad om så var fallet.

Jag har sedan barnsben varit helt otroligt rastlös.....har aldrig kunnat sitta sill.....alltid 17 olika projekt igång samtidigt. Min omgivning har alltid sagt "du måste ju ha ADHD". Vilket förstås är möjligt. Men faktum är att rastlösheten blev NÄSTAN som bortblåst under mina nyktra 2.5 år. Den började lägga sig efter 3-4 månaders nykterhet. Samma men sömnen, vilken tidigare var ett problem utan alkohol...för att liksom landa och slappna av.
Så tidigare behövde jag alkohol mot både min rastlöshet och för min sömn. Men med facit i hand så har jag ju insett att det förmodligen var alkoholen som gjorde mig både rast- och sömnlös.

Summa summarum: Alkoholen har helt oanade effekter på våra, kroppar liv och beteende. Vilket blir väldigt klart när man lyckats avstå alkoholen en tid....kanske 3-4 månader. Då börjar vinsterna ploppa in...och man, i alla fall jag, blev överraskad av alla positiva "sidoeffekter". Så om du skulle vara nära att falla dit igen....så råder jag dig att först nå 3-4 månader för att få känna dessa effekter. Och det är ju faktiskt ganska svårt att upprätthålla motivationen innan man når dit....lätt att känna "inget har ju inte blivit så mycket bättre med nykterhet......livet har blivit ganska trist". Men håll ut så kommer de positiva effekterna "som ett brev på posten".

Håll ut och kämpa på! (Viket jag verkligen ser att du gör)

Visst kan väl du räkna in typ 9 v på julafton?

/Pucco