av Kameleont

Kevlarsjäl62
lör, 2023-11-11 - 00:16

@Kameleont min vän ❤️
Stora, små barn slinter i livet och vi försöker hålla under långa armar, när blev de så långa? De glider oss ur händerna och vi ligger vakna, grubblande på vart de är på väg. Men nästan alltid halkar de tillbaka upp på körbanan igen och får styrfart, kanske just för att det finns någon som ligger vaken just för deras skull. Mina slant än hit och än dit, ibland ner i diket via alkohol, psykisk ohälsa, något destruktivt förhållande och såriga armar. Nu är de trygga föräldrar till sina barn, fantastiska vuxna personer som jobbar på att lyssna inåt.
Jag har inte varit den förälder jag önskat att jag varit på många sätt, men jag fanns alltid där i all min ofullkomlighet. Du finns där, det kommer att räcka. Håll i, ligg vaken och fortsätt prioritera rätt. Du klarar det här, med eller utan stöd från deras pappa. Du hjälper ditt barn i varje andetag du tar, på riktigt.
Jag tänker ofta på dig och jag hoppas vi kan "träffas" här igen. Jag har inte loggat in på länge, men jag är ok om än väldigt trött och vilsen. Kramar ❤️

Kameleont
sön, 2023-11-19 - 12:45

@Kevlarsjäl62
Tack underbara du! ❤️
Kommer en tår bara av att någon bryr sig o undrar hur jag mår.
En tår av lättnad att 'höra din röst' igen, läsa dina kloka ord. Det lugnar min oro. Ger tröst att jag gör något rätt.
Har inte orkat skriva.
Är så mycket som rumlar runt i våra liv, i mig. Tidvis 'kaos', tidvis lugnare, blandat med vardagen.
Kan skriva mer framöver...
Känner så stor tacksamhet att få det fina stödet här!
Funderar över hur du har det i livet nu. Hur det gått för din man o dig själv?
Ta hand om dig, se det vackra i dig själv!
Tack o stor kram ❤️

Kevlarsjäl62
sön, 2023-11-19 - 13:42

@Kameleont Så skönt att få ett tecken från dig 🧡 Jag vet hur det känns när man inte orkar skriva och då ska man inte det. Jag tänker fortsätta titta in här varje dag, så jag finns här när du vill utbyta tankar. Jag är som sagt ok, min man har varit nykter varje dag hittills, men något håller på att komma ikapp mig. Jag vet inte riktigt vad, det kommer nog att visa sig och jag tänker ta mig igenom det också.
Ta hand om dig ❤️

Kameleont
sön, 2023-11-19 - 23:44

@Snödroppen
Vill eg lite kort bara säga tack ❤️
Be inte om ursäkt för ditt svar. Du är rak, vill väl o ger så mycket.
Så klar är det mycket i min situation som spelar in i helheten, som inte kommit fram här (ännu). Allas liv, historia o relationer är komplexa. Men tar till mig av det mesta, annars sållar jag bara lite. Dina råd är så värdefulla!
Skriver mer annan gång, när ork finns.
Varm Kram tillbaka ❤️

Kameleont
sön, 2023-11-19 - 23:51

@Kevlarsjäl62
🧡
Helt övertygad om att du tar dig igenom vad som än kommer.
Kanske måste du först få ha en tid av att vara 'liten' o inte starkast hela tiden.
Fortsätt ta hand om dig!
Tack för att du finns här!
🧡❤️🧡

Snödroppen
mån, 2023-11-20 - 13:46

@Kameleont
Fint att höra från dig, när det passar dig.
Du har så rätt, det är komplext livet och det behöver jag ta till mig och påminna mig oftare ❤️
Kramar till dig, vi är här tillsammans.

Snödroppen
mån, 2023-11-20 - 13:46

@Kameleont
Fint att höra från dig, när det passar dig.
Du har så rätt, det är komplext livet och det behöver jag ta till mig och påminna mig oftare ❤️
Kramar till dig, vi är här tillsammans.

Kameleont
lör, 2023-12-30 - 00:28

Vill lätta mitt hjärta lite...
Får styrka av värmen här.
Var ett tag sedan.

Prio ett är att mitt barn verkar i nuläget stabilt. Harmonisk o lugn. Vi har en nära relation o hen söker min kontakt. Vill umgås med sin mamma, o jag är så tacksam för det. Ovärderligt. Kan/Vill aldrig säga nej. 😘
Är samtidigt på min vakt för minsta skiftning, tolkar varje avsteg ftån rutiner mm. En ständig oro som kommer finnas med länge, länge.
Hen har inte tagit mer hjälp än den akuta. Har jag rått hen att göra men kan inte tvinga.

Mannen... Myten, Legenden.
Nä, förlåt, det är inte alls roligt eg.

Jag är less, besviken o arg på min man. Bitter börjar jag vara också o det är faktiskt något jag inte vill vara!
Bitterhet skadar bara mig själv. Tär på mitt inre o gör mig till en sämre version av mig själv.

Det har gått lite upp o ner senaste månaderna. Han sökte hjälp via v för annan sak, o drickandet snappades upp. Samtalade med någon bra o det gav oss ett bra samtal hemma sen. Ffa att vi över huvudtaget pratade om aljoholen var stort!
Han lyssnar bra när tåd kommer utifrån så jag hoppades lite på detta. Han följde några allmänna hälsoråd o skulle dra ner på ölen.
...
Många lediga dagar över jul för honom o tror han druckit nästan varje dag. Utom julafton möjligen. Vi har aldrig haft någon tradition av drickande just på jul. Julmust har dominerat 🙂
Men så kom en av våra gäster med snaps o min man var inte sen att tacka ja. Spelade eg ingen stor roll. Ingen blev full. För mig visar det bara hur lite andra inser läget. Inte alls.

Hans ego växer i takt med tiden alkoholen tagit från honom o parallellt minskar omsorgen om oss i familjen. Sorgligt.
Märker att min respekt för honom sjunker med tiden o vill inte vara respektlös mot någon.

Jag läser, tar till mig o fylls av värme o goda råd av alla här.
Vill inte leva i förnekelse, vill inte att mina barn ska tro att vi måste låtsas något som inte är.
Kanske de inte upplever det så, men vill att vi ska kunna vara ärliga o öppna. Om jag börjar o visar vägen, som var ett mycket fint råd jag fick tidigare, blir det lättare.
Jag har börjat pysa ur mig lite men det är inte alls tillräckligt o mer ska komma riktat mer direkt mot personen i fråga.

Laddar mod o ork för ett nytt snack.
Inspirerad av andra starka här.

Ta hand om er fina medmänniskor!
⭐

Snödroppen
tis, 2024-01-02 - 15:55

@Kameleont
Vilken glädje att få höra från dig, du är saknad här ❤️😊💫

Så fint med ditt barn och hen är sökande mot dig 🙌🙏

God fortsättning!

PS: Jag tycker du är modig, klok och så ren i ditt sätt att resonera på nåt vis. Ditt sätt och det du utstrålar här ger mig sån inspiration.
Har sagt och känt det sen du började skriva här. Tack för att du finns och berikar genom att bara vara du. 🌹

Kameleont
ons, 2024-01-03 - 23:02

@Kevlarsjäl62 o @Snödroppen
Mina fina o kloka forumvänner!
❤️❤️
Ni har en särskild plats i mitt hjärta o jag värderar era råd o meddelanden oerhört högt!

Därför bli jag så rörd o glad - igen - att läsa era ord. Känner mig mindre ensam när ni finns här.

Tack Snödroppen för de fina orden. Känns väldigt fint att kunna inspirera, även om jag känner mig väldigt liten o ganska betydelselös o vanlig till o från. Men alla är vi olika, fast så lika, och kan lära av varandra.

Läste ikväll i en annan tråd där någon sa ungefär
'Vår stund på jorden är här o nu, inte där o sen'.
Visst var det ett underbart klokt citat! 😊

Önskar er ett Gott nytt 2024!
Att det blir till det bättre för oss alla.
Och som du sa, Kevlarsjäl62, så hoppas vi det blir ljusare i hela världen.

Tack för att NI finns!
Kramar 💖

Kameleont
sön, 2024-02-04 - 00:28

Lättar mitt hjärta lite...

Trött inifrån o ut. Vilsen i själen. Virrar i mina känslor men stark utåt. Håller ihop familjen o vardagen runt den.
Jag har samtidigt så mycket fint att vara tacksam över i livet. Men det överskuggas numer för mig mest av mannens drickande.
När o hur blev mitt liv såhär?
Vad ska jag göra för att orka forsätta?
Och vad fortsätter jag med eg?

Förväntar mig inga konkreta svar på frågorna, det är mer snurrande tankar ur mitt inre flöde sas.

Känns emellanåt så ensamt. En ensam kamp om livet, att få till livets virrvarr med just värdet av livet i behåll.
Att inte bara överleva, som många av oss upplever att vi gör.
Det är tufft.

Skrollar runt o söker stöd o tips att 'plocka upp' (som någon klok sa) bland alla öden o goda råd.
Fantastiskt (o sorgligt) så många vi är som delar med oss av liknande problematik. Många olika nivåer av drickande, elände o sorg men alla med en vilja o styrka att hjälpa varandra o kämpa.

Kram o tack alla!

Kameleont
ons, 2024-02-14 - 22:36

Det fortsätter, det rullar på, det vill inte stanna.
Som ett stort ekorrhjul dag ut o dag in.
Vågar inte sätta in käppen i hjulet, som jag borde! Rädd att slungas ut för långt. Vad händer då?
Kan jag hitta tillbaka?

Har börjar fundera på om en anledning till varför jag har så svårt att säga ifrån om hur vår vardag o vårt liv har blivit (Dvs han dricker öl i smyg med ett 'dagsprojekt' som täckmantel, somnar sen på soffan och samtidigt gör jag ALLT annat) kan vara att jag inte 'vill' förändra.
Va?
Eftersom vi hamnat i någon slags rutin hur dagarna går, hur vi hanterar dem o har våra roller.
Jag vet ju vad som händer när han tar sina öl i smyg i garaget. Han kommer in o är för det mesta lite gladare. Snackas om oviktiga, uttjatade, saker men pratas iaf. Jag behöver ju aldrig vara rädd för våld av något slag, vilket jag är ödmjukt tacksam för.
Det välbekanta, fast det är sjukt, ger trygghet. Befrielse, samtidigt som ensamhet o sorg, när han slocknar.
Välbekant.
Om jag skulle sätta stopp o säga nej (som jag skrikit inombords flera gånger) riskerar jag ju rucka på det vi känner till som det nya normala.
Sätta en ev boll i rullning som jag inte vet hur det slutar. Vart den stannar.

Vilket sjukt resonemang. Låter helstolligt nu. Klart jag vill att han slutar dricka men...!
Finns det någon som kan greppa detta?
Är jag helt knäpp?

Trött. Kan inte tänka klart.

❣️

bella70
ons, 2024-02-14 - 23:11

Det nya är ju okänd mark.
Men tänk - hur vill du att du och ditt barn ska ha det om ett år? Likadant?
Får barnet samtalsstöd eller liknade?

Att du vill att han ska sluta dricka spelar ju ingen roll…

Du klarar mer än du tror.

Snödroppen
ons, 2024-02-14 - 23:38

@Kameleont
Kära du, du är helt normal. Inte alls knäpp.
"Du reagerar friskt på något som är sjukt" fick jag höra.
Ja, det går snabbt hur man anpassar sig och vardagen, hur den än är, blir normalt.
Detsamma är när och om man går vidare, det nya slutar vara nytt och den nya vardagen blir en vana.
Stor och varm kram. Du bär inte hans liv på dina axlar men det vet du redan ❤️

Kärringen
ons, 2024-02-14 - 23:49

@Kameleont du är i en process som verkar vanlig i detta kaos. Jag har varit livrädd att bli ensam, men ensam betyder ju lugn och ro, tystnad och själsfrid och det var jag rädd för!

Du är starkare än du tror ❤️

has
tors, 2024-02-15 - 06:34

Jag känner igen mig i det du skriver @Kameleont!

Tyvärr är ju sjukdomen progressiv, vilket började märkas i ganska rask takt för mig på slutet och det där glada oförargliga byttes mot elaka kommentarer och kyla.

Var rädd om dig❣️