av thompa90

roppåhjälp
tors, 2024-05-30 - 13:00

@Awoa hoppas på att kunna se den idag. Igår fann ingen möjlighet . Tyvärr tänker jag ju inte nykterist utan med måtta men vill gärna följa er då ni är föräldrar 🌸 kanske en dag om de blir bakslag att de blir nykter för alltid.

För mig går de bra. Inga konstigheter såhär för min del. Brukar inte tänka så mycket på alkohol under veckan utan de är mer på helgen och de har eskalerat, försökt gå in i mig för att se vad som bidragit till detta och jag inser mer och mer att jag mår inte bra, inte i mig och inte i min relation och jag måste förändra just de för att kunna förändra hur jag dricker.
Mina barn ska aldrig igen se mig full det är de jag sagt till mig själv och kan jag inte hålla de ska jag inte röra alkoholen.
Imorgon är de fredag och solen ska skina och jag vet att sambon gärna knäcker några enheter (han blir aldrig full) men jag kommer inte ta någon imorgon. Känner inget som helst sug eller någon lust varken efter en eller flera

Hur går de för dig? 🌸

Awoa
fre, 2024-05-31 - 11:26

@roppåhjälp Jag försöker också att vara i det, att det som har varit går inte att förändra utan enbart här och nu. Igår var det så så så nära att jag gick och handlade A. Men jag köpte hem alkoholfri öl som ändå lugnade det där monstret inom mig..

Min man sa igår: köp hem lite vin och öl imorgon.
Jag svarade: jag kan köpa till dig, men jag vill vara nykter.
Jag tror att han vet, man han kommer aldrig att ställa mig mot väggen eller fråga.
Jag jobbar som behandlare, och i våran relation är jag ensam på ett sätt, jag är alltid den som fråga hur alla mår, jag tar hand om det mesta hemma, jag kan inte få den stöttningen som jag önskar från honom. Men vi har det bra tillsammans, men ibland så känner jag att jag vill fly.
Men jag behöver att vara nykter, måste få min hjärna att läka, så jag med säkerhet vet vad det är som orsakar det här.

Jag har druckit mycket och länge, så en kemisk beroende är möjligt. Är även en extremsportare och söker äventyr, alkoholen har alltid varit där. Så socialt accepterat.
Men jag vill vill vidare, jag vill inte att alkohol ska vara det som är det roliga, avslappnande, sköna i mitt liv. Men jag har sånt sug just nu. Just nu är det som om det är alkoholen som är det viktigaste i livet. Jag behöver den. Jag måste ha den. Hur ska jag klara av att stå emot dom här känslorna? Vad ska ta dens plats? En del mig säger: strunta i det, du kan dricka, det är okej, gör det bara.
Den andra delen säger: inte en droppe till, det är på låssas. Jag vill inte skada min hjärna och min kropp. Men det är det jag gör. Hela tiden. Jag vill bara läka. Vara stark.

Tack för att jag kan skriva det här.
Hoppas verkligen att allt går bra för er!

Majabaja
fre, 2024-05-31 - 11:35

@Awoa vilket fint inlägg! Ärligt och uppriktigt. En sak som stör mig är att jag ju själv är uppväxt med en alkoholiserad mamma. Jag har till och med brutit kontakten med henne för att hon blev så elak och konstig när hon drack. Men att hon alltid klarade allt ”utåt”. Skötte jobbet, ensamstående med 3 barn, vi bodde i stort hus och hon var alltid välklädd och snygg. INGEN trodde att det var så illa som det var. Så många gånger jag svurit att ALDRIG bli som hon. Men jag är farligt, farligt nära att redan vara där. Hemskt! Så mycket tid som går(gått) åt att planera mitt drickande. Inköpen, smygdrickandet i klädkammaren, den välplanerade bortforslingen av ”tomglasen”. FY!!! Jag vill också bli fri från detta odjur. Och jag vill inte bli som min mamma… styrkekramar till er alla!

Awoa
fre, 2024-05-31 - 12:46

@Majabaja Den där ytan som så många familjer håller upp för dom ögon som tittar. Är så många som lider under den perfekta fasaden.. Stor kram till den lilla flicka i dig som fick bära denna hemlighet. Men att du är här nu och skriver, är ett bevis mot dig själv att du vill gå ifrån det, inte gå i samma fotspår. Du kan, vi kan.
Du säger att du är nära nu, OM det går, tänk: jag är nära, men gör jag inget, dricker jag inte, om jag förändrar så går jag ifrån det. En dag i taget, ett beslut i taget. Jag vet precis vad du menar. Usch, det är verkligen svårt.

Jag blir inte elak eller konstig när jag dricker, jag bli mer glad, lätt, får energi, kanske lite flummig men det kan jag verka vara ändå. Jag tar mig igenom bakfyllan genom att tänka: det här är bara ett annat tillstånd att genomlida dagen. Jag bara kör. Men jag älskar att vakna med energi..

Dom här dagarna nu, onsdag och torsdag när jag inte har druckit så känner jag mig irriterad. Tålamodet är liksom i galopp. Rusar hit och dit där inne. Så jag äter. Jag trycker in saker i min mun, stillar. Försöker stilla. Har börjat meditera igen, focus attention träning. Är sköna sektioner som känns bra. Kan jag tipsa att prova.

Kämpa alla!

roppåhjälp
fre, 2024-05-31 - 20:08

@Awoa bra jobbat att stå emot och köpa alkoholfritt!! 🙏🏻

Grymt av dig att säga så ändå, hur har kvällen gått hittills? Jag blev erbjuden öl förut men tackade nej, körde lite hemma träning istället och tankarna att fokusera på mitt inre jag.
Känns skönt att veta att jag sätter mig i bilen imorgon utan att vara de minsta orolig!

Kan va frustrerande kan ja tro kanske att ha en man som egentligen nog vet men aldrig skulle säga något.
Har de senaste också upptäckt en känsla av att ja vill fly men vi har de inte heller bra. Går om varandra som okända människor, tar knappt i varandra, vet inte hur vi ska bryta denna dåliga spiral.

Du kommer klara detta! Som du skriver så måste du läka, du måste börja gå in i dig själv och rannsaka ditt inre.

Awoa
mån, 2024-06-03 - 07:48

Då var helgen avklarad.
Fredags så blev det till att öppna flaskan. Med ett berusat tillstånd så avvärjande jag mig all skam och inre dialog att det skulle vara dåligt, farligt för mig. Jag tillät dom inre lögnerna att ta plats och erkände mig besegrad av att falla. Alkoholen var min vän, den var där, den skulle bara ner. Lördagen så sopade jag känslorna under mattan och hängde på stranden med familjen, men där inne så ekade orden ändå: Hur ska du klara av att sluta med det här beteendet? Men lördagen blev bättre, jag drack en öl. Suger var där.. Visst, vi hade även inte någon alkohol hemma, men jag tog det ändå bra.. En bra söndag och nya tag nu i veckan. Om jag hade 3 vita dagar förra veckan. Så satsar jag helhjärtat på 7 den här veckan.. Jag kan, jag kommer, jag vill.

Styrke kramar till Er!

frihetenfinns
mån, 2024-06-03 - 08:51

@Awoa Hej, jag tycker du verkar otroligt stark, din inre dialog med dig själv hade kunnat vara min... Skulle du vilja att din man eller någon annan sade något, hade det hjälpt dig? Det kan ju vara väldigt svårt att ta steget själv...

thompa90
tors, 2024-07-04 - 09:34

Hej, tiden går framåt men kampen bakåt känns det som! Vet inte varför man hamnat i denna onda cykel. Har kommit fram till att mitt mönster är typ 3-4 långburkar varannan dag.. dagen efter man druckit känner man ”aldrig igen” men dagen efter det mår man ju ganska bra och börjar om igen.. på totalen blir man ju helt klart en sämre människa. Trött, sliten, ont i magen hela tiden o ja orkeslös blir man. Just nu tror jag aldrig jag kommer bli helt fri men steg ett är helt klart att dra ner, sen hitta någon slags inre frid att sluta helt. Hoppas det går bra för er andra! Ska försöka skriva lite mer här

thompa90
tors, 2024-07-04 - 09:56

Är det någon mer som inte fattar varför man är fast i den här skiten? Mitt liv är egentligen toppen och jag har ingen anledning att trycka ner någonting eller så. Bästa ja kan komma på är att jag är uttråkad eller bara fast för känslan av berusning.

Vad ska man göra för att bryta? Byta ut med annat?

Se klart
tors, 2024-07-04 - 11:45

Hej @thompa
Det finns lika många skäl som det finns missbrukare- men det man till att börja med behöver fokusera på är inte varför man hamnat där- utan hur man tar sig därifrån. Sen finns hur mycket tid som helst att sortera kring allt möjligt.
Vi är olika känsliga genetiskt, våra hjärnor programmeras till att vilja ha alkohol, vi kan ha en falsk föreställning om att vardagen är tråkig.
Men ta hellre en längre paus, 3 månader brukar rekommenderas för att få balans i kropp och knopp- och ta sedan nya beslut.
Att sluta dricka kan låta omöjligt men läs här på forumet, kanske i Det vidare livet, så ser du möjligen att livet utan alkohol är allt annat än omöjligt. Tvärtom är det rikt på känslor, upplevelser.
Du kan också testa självhjälpsprogrammet här. Lycka till!

Carisie
tors, 2024-07-04 - 11:59

@thompa90 Hej 👋🏼 Jag håller med @seklart
Gör ett längre uppehåll. Jag körde 2 månader utan alkohol- men jag hade ett annat dryckesmönster än du. Jag tror inte det finns nån universallösning som hjälper på alla beroendetyper utan du måste hitta ditt sätt. Att dra ner tror jag dock är en dålig idé eftersom du fortsätter att mata beroendehjärnan då.

Du vet att du kommer att må bättre utan
🩵