Här är den nu då och jag med den - den nya tråden. Jag tror på att skapa nya forum då förutsättningarna förändras och det har de ju för mig. Jag har nya mål och då får M/S Carisie läggas upp i torrdocka inför ägarbyte. Hon har tjänat mig väl och tagit mig dit jag är idag. Jag har ändå ägnat en stund åt att läsa igenom alla mina inlägg och alla svar jag fått. Lite sorgset att några bekantskaper försvunnit (kom tillbaka!) men nya har uppstått. Tacksam för allt som alla givit i form av tankar, andra perspektiv och även handgripliga råd 🩵

Just dagens inlägg kommer att bli långt eftersom det är många tankar och ord jag vill få ner eftersom det här är mitt avstamp in i nästa framtid. Jag kanske kommer att göra flera? Det får tiden utvisa. Men om du har tänkt läsa hela det här inlägget så se till att du är nykissad och kanske har gjort en kopp kaffe eller hällt upp en kanna vatten. Nu åker vi tåg 🚂

Nu är det sex månader sedan jag hittade hit och jag kastade mig rakt in i AH med hull och hår utan att egentligen ha en aning om vad jag skulle få eller uppnå med mitt medlemsskap. Det jag egentligen hade i fokus var självhjälpsprogrammet som jag omgående bestämde mig för att göra ett avsnitt i veckan av för att kunna reflektera över mina svar och därigenom vara 100% ärlig mot mig själv. Upptäckte alkoholkalendern - vilket suveränt redskap! Jag är ingen vän av långa listor man ska pricka av - men kalendern ger ju en rå och ärlig bild av hur mitt alkoholintag ser ut så länge jag är ärlig mot mig själv. 📅 Det var lite roligt att läsa igenom mina gamla inlägg men också väldigt tydligt för mig att jag stödde mig på min budget (max 4 glas/v fördelat på max 2 dagar) som en krycka. Ifall jag skulle halta. Ifall tillfälle skulle ges. Ifall jag blev sugen. Detta trots att jag faktiskt inte kände något sug. Jag vågade helt enkelt inte lita på mig själv och däri fungerade ju kryckan - den gav mig trygghet och förvissning att även om jag drack något alkoholhaltigt så skulle jag inte ramla ner i diket och möta ytterligare en karatefylla 🥷🏽. Men ju längre tid som passerat så har jag mer och mer insett att jag inte behöver min budget för att "låta bli" att dricka eftersom det nu är mer eller mindre normaliserat för mig att inte dricka. Det hör snarare till undantagen att jag dricker alkohol men då fungerar budgeten som en kompass.

Min kompass är en av ämnena jag vill ta upp i den här marathonposten 🧭 Med nya mål får jag på nytt ställa in min kompass och nu står den mot "N" som i "Nykter". Det har ju slumpat sig så under resans gång har känt att jag inte är sugen, inte vill ha eller tackat nej till alkohol utan någon speciell anledning. Det har lett till att jag insett hur oviktig alkoholen har blivit i mitt liv genom att bara ändra mitt mindset. Sanningen är ju att jag inte behöver alkohol för att överleva så varför skulle jag egentligen vilja ha den? Här kommer ett impopulärt ord hos gemene man "alkoholromantik". När jag ställde frågan om kaffe då en medarbetare frågade mig om att hänga en stund efter jobbet så fick jag till svar att hon inte ville ha nåt "tråkkaffe" men kunde tänka sig en kopp sprit. Jag funderade på var alla trevliga caféstunder efter jobbet tagit vägen och kände mig som en tant. Mitt mål i första stadiet var att sluta slentriandricka. Om det är någon som inte hängde med då så är min definition av slentriandricka den där ölen på en tisdag för att man kan, dricka ur vinet från i lördags innan det blir surt, dricka öl till fotbollen på en söndag för att det hör till osv osv listan kan göras lång. Sedan mina kaffestunder med kollegor övergick till AW någon gång i början på 2000-talet så har alkohol normaliserats i samhället på ett helt nytt sätt. Till och med på barnkalas serverar man bubbel till föräldrar vars barn är på kalaset. När jag var liten (på 70-talet) gick man antingen själv till kalaset eller blev avlämnad och födelsedagsbarnets föräldrar var med och lekte och styrde upp. Vad hände? Plötsligt (nåja) befinner vi oss i en vardag där alkohol ska vara implementerat överallt (inte på körskolan kanske) - ni vet säkert hur jag menar. Å den ljusa sidan måste jag säga att jag tycker det är toppen att det finns så många alkoholfria alternativ och jag upplever också att ingen höjer ett ögonbryn när jag säger att jag inte vill ha alkohol. Ingen frågar varför. Det var inte jättemånga år sen jag (eller jo 2007 men det känns som igår) jag var med på Viktväktarna och det ojades å det grövsta och i det oändligaste om varför jag inte ville ha vin eller öl på krogen eller till middag. Sanningen är att jag aldrig BEHÖVT alkoholen för att ha kul eller vara social och pratsam 😄. Nu simmade jag ur bild lite men åter till kompassen som håller mig på spåret mot mitt mål och som får vippa över ett par grader åt "V" som i "visst intag" som jag vill, och bestämmer, är då det är något speciellt att fira. Slentriandrickandet är över och härmed är även när-andan-faller-på-drickandet över då bägge sorterna SKULLE kunna leda till autopilot och att dricka av bara farten som om vin vore vatten. Kanske inte första gången eller andra men NÅN gång och det är DEN gången jag inte vill vara med om.

Jag vill också prata om min hittade pusselbit 🧩 och om insikten om att ett återfall är planerat sedan länge som jag hört om i mina poddar men inte riktigt kunnat sätta fingret på eller hittat ett bra sätt att relatera till förrän jag plötsligt skrev orden själv som svar i ett inlägg, då såg det ut såhär:
"Alltså du & jag har samma "klocka" 4️⃣ dagar. Där -tick-tick-boom 💣 börjar förhandlingen. Drack jag egentligen så mycket? Blev jag fullare då? Inte än han var på midsommar iaf! Det var väl inte hela världen? Sen har det smugit tillbaka till vardagsdrickande igen.. alltså fre lör varje vecka och ibland nån vardag.. med ökad frekvens följer ökad tolerans och det är väl där och då jag lagt upp det för nästa karatefylla som ligger 6 månader bort idé 💡 Haleluleja! Där kom min saknade pusselbit! TACK! Som jag letat efter den! ”

Jag har alltså planerat mina karatefyllor! Jag visste bara inte om det! Nu vet jag och här ska inte innehas en enda bältesfärg i karatefylla! Jag kan också i efterhand se hur det smugit sig på mig. Genom att inte vara öppen och ärlig med min make, mycket på grund av skuld och skam, har
ett icke-bearbetande av karatefyllan försiggått. Genom att aktivt blunda för karatefyllan och dess faktiska konsekvenser och ett sopa-under-mattan-beteende för att sedan kunna kliva upp på sedan tidigare utstakad bana då ”rimlig tid” förflutit. Inte någon gång under tiden jag drack vad jag då ansåg måttligt oftast hade jag en tanke på att jag kunde förlora min make. NU är jag mer rädd om honom än någonsin och det bästa sättet för mig att vara rädd om honom är att vara rädd om mig ❤️. Men det är svårt att vara rädd om sig och att älska sig själv när man hela tiden bär på ett visst mått självförakt och självhat. Skam för hur man beter sig eller hur man får andra att känna. Men nykterhet tar bort (en del) dåliga känslor och de känslor som kommer till mig får jag deala med i nyktert tillstånd.

En av känslorna, av igenkänning, jag fick deala med helt nyligen var då jag lyssnade på "en beroendepodd" då Hanna Hellquist var gäst och berättar hur hon på sitt lantställe i Grums hade en BiB i skafferiet och hur hon inte kunde låta bli redan då hon vaknade hälla upp ett dricksglas och svepa det. Hon visste att dagen skulle gå åt helvete och att hon skulle däcka kl 14 men kunde inte låta bli att göra det ändå. Rebecka som intervjuar Hanna säger då något i stil med att den aktiva alkoholisten Rebecka hade älskat en sån dag. Inga människor som ska passas upp på, vin och kanske cigg. När hon säger det så går det upp ett litet ljus för mig att det skulle jag också gillat förr. När jag var ensam och gjorde det som föll mig in (det såg vi ju hur det gick) DÅ skulle jag också gillat en sån dag - men nu ger den mig bara besk smak i munnen och för mina tankar in på hur det ändå var ett mörker. Där och då tyckte jag inte det. Där och då tyckte jag att jag var vuxen (40+) och gjorde vad jag vill, när jag vill och för att jag kan. Ni kan inte ana hur många inlägg jag aktivt raderar då de kommer upp som minnen på Facebook som är taggade med #förattjagkan. Jag plockar bort dem ett efter ett och i februari nästa år är de slut.

Även om jag gör en aktiv utrensning av mitt etylmarinerade liv så tror jag att det är viktigt att hålla minnet av "mörkret" levande. Inte att vältra sig i eller på något sätt självömka att det var så synd om mig då. Tvärtom så tror jag att ett levande minne av mitt mörker kommer att hindra mig från att frivilligt slå in på den stigen igen. Att leva i sjukdom vs tillfrisknande kan vara att inte glömma mörkret då det håller behovet av att vara nykter levande. Att vara fri.

Slutligen (äntligen tänker ni) vill jag ta med samma stycken jag skrev ner vid min avräkning i juni

Under den här tiden har jag funnit pusselbitar till mitt beteende och lärt känna mig själv och bearbetat min relation till alkohol och känner mig stärkt. Jag tar med mig några godbitar jag vill dela med er in i framtiden. Jag måste också säga att jag inte myntat uttrycken men de är bra att stödja sig på tycker jag

🩵 Sinnesrobönen. "ge mig sinnesro att acceptera det jag inte kan förändra, mod att förändra det jag kan, och förstånd att inse skillnaden. Den enda som äger dina beslut i slutändan är du.

🩵 "Det finns de som inte förmår att vara ärliga - för dem är chanserna mindre". Att inte vara ärlig om sitt drickande är som att föröka gå ner i vikt men trycka i sig bullar när ingen ser. Finns det ingen människa i din närvaro som du vågar anförtro dig till - ljug inte för dig själv i alla fall.

🩵 "Allt du sätter före din nykterhet (måttlighet i mitt fall) kommer du att förlora. Jag vet inte hur många gånger jag skrivit att det kommer aldrig vara värt för mig att förlora det jag har främst familjen.

Jag har även sagt förr att jag inte kommer att tveka att stänga dörren HELT till alkohol om det här inte funkar för mig. Jag har också bestämt mig för att lägga om min morgonrutin i Kaffestugan då jag känner att den (i sig) inte tillför min vidare väg framåt något men också att jag inte tillför något för de som skriver där. Jag önskar dock att det funnits nåt mittemellanforum eftersom jag inte är 100% nykter så jag håller mig på måttligtsidan tills vidare🥰 så jag inte gör nåt övertramp.

Det var allt. För nu. Jag välkomnar alla som känner sig manade att hoppa in i min tråd oavsett "tillhörighet" - högt & lågt.
🩵

@Carisie Du går från insikt till insikt👍❤️! Ska bli spännande att följa med på 🛤️! Kommer absolut följa dig även om du inte är på alkoholfri-sidan som jag. Jag tror du är jätteviktig här på forumet, din inställning till ett glas eller två överensstämmer typ med hur jag tror att de som inte har ett beroende resonerar. 🥰❤️

@Ny dag Tack så mycket 🙏🏼 och välkommen ombord 👮🏼 🎫 (fanns ingen konduktör så det fick bli en polis men säg inget nån kanske tar illa upp).. 😅 Nä jag är väl en lite udda fågel - hör inte hemma någonstans egentligen så jag försöker skapa ett utrymme där jag ändå bjuder in alla. Ja det känns som att jag är ganska klar - det är väl bara ett enstaka glas någon gång ibland som står mellan mig och alkoholfri - men det skulle kännas förljuget av mig att skriva där eftersom det faktiskt inte är samt ☺️ Jag tror inte heller att jag har något beroende men jag har ABSOLUT haft ett osunt förhållande till alkohol. Mitt bästa förhållande till alkohol har jag nu - lever och mår bra och alkohol eller tankar på den existerar egentligen inte. Den enda gång jag tänker på den är då jag reflekterar här eller tvärtom att jag har tänkt och gör reflektionen här iaf.

Hur går det för dig? 🥰
🩵

@Carisie Tack för att du ville dela med dig av din livsresa under 6 månader och alla tankar och insikter du erhållit under tiden. Det är så härligt när man får insikter som skakar om i ens grundvalar, att det är ju så det ligger till! Minns att det var många insikter som föll på plats under det första året. Saker jag kom på om mig själv och som blev kristallklara. Hur mina tankar kunde gå rundgång som nu hittade nya vägar ut, heureka! Och det häftiga är att insikterna om mig själv fortsätter att komma, kanske på ett ännu djupare plan på något sätt. Som att ju tryggare jag blir i mig själv desto fler skikt kan jag resa i och nyfiket undersöka. I den senaste insikten var det som att jag kunde se mig själv utifrån och förstå saker som nästan är svårt att förklara och det kanske är det som är en insikt. En upplevelse om att, fan nu fattar jag!😁

Att vara nykter och få insikter är verkligen en kick och det slår alkohol så att det tjongar om det!😂. Att vara med på den livsresan är spännande och man kan bli så upprymd av den känslan. Som att att man kommit på något riktigt stort och betydelsefullt.

Det ska bli roligt att fortsätta samtala med dig och följa din nya spännande resa❤️

Hejsan! @Carisie, tänkte bara titta in och följa med på tåget liksom. Nollköping är nog den plats som man bör hålla sig till och ha i sin tanke för att inte rätt som det är kanske tanklöst snubbla till och kanske se sig på resa nånstans i bortre Alkoholträsk så att säga liksom.

Ha det gott kompis!

@vår2022 Hej 👋🏼 Ja jag kände att jag ville dela med mig - kanske kan jag inspirera någon annan? Jag har ju faktiskt börjat se mig själv som hyfsat nykter 😅 Jag tror att det här är ett sätt att manifestera för mig själv var jag kommit från, var jag befinner mig nu och hur jag ska ta det här vidare. Jag vet att det finns stor skepsism kring "att vara måttlig" och jag förstår varför. Verkligen. Många som frågat mig hur mycket min budget är har typ fnyst att den var ingenting för de har max 4 öl om dagen som budget (OBS: exempel ur luften ingen har uttryckt sig exakt så). Okej - jag dricker för lite för att vara måttlig. Men jag dricker ibland .. nåt...jamen se då kan du inte skriva på alkoholfri - du är nämligen inte det. Nähä... jaha... 🤣 hur man än vänder sig har man rumpan bak. NU - kom jag på det. Jag ska kalla mig "nåt-lig" ☺️

Du är hjärtligt välkommen ombord ❤️ jag ser fram emot många samtal kring livet med nyktra ögon.

👮🏼 🎫 Här får du en biljett till nästa resa 😉

God morgon alla resenärer 🚂
Jag står i en av mina hallar och vet inte riktigt var jag ska börja. Tittar på alla dörröppningar (ja det är 10st. Klar med två hallar så det är bara 6st kvar att maskera. Ja sen har vi alla väggar däremellan. Herregud! 🤦🏼‍♀️ Får bli en kopp nr 2 innan jag börjar tror jag. - värst är taket eftersom jag blir höjdrädd av att stå på en pall.

Dagens första tanke om mig och beroendehjärnan kom till mig när jag skrev med @nydag. Egoism. Ett fult ord i min värld då jag är empatisk, generös och snäll när jag är mitt nyktra jag. Jag har massor med småexempel på hur alkoholhjärnan gjorde mig småaktig, snål och egoistisk. Som att granska glasen när maken hällt upp vin och se att det är liiiiiiite mer i det ena - och snabbt välja det. Maken ska fylla på sitt glas - jag sveper det som är kvar i mitt för att få "lika mycket". Lägga en större bit is i hans glas för att jag ska få mer alkohol i mitt men att det ser ut som lika mycket. När han vill ha rödvin till maten säga att jag tar bubblor för då får jag flaskan för mig själv. När han frågar om jag inte ska tagga ner bemöta honom med nonchalans och "meh- det är ju lördag" eller trotsdricka ... bara göra tvärtemot. Göra en ny busgrogg när han lagt ner (vilket han troligen gör för att det varken är roligt eller mysigt att dricka med mig längre). Däremot var jag ett snällt fyllo för vår jag väl var pruttfull så brukade han säga "ska du inte ta & lägga dig nu?". Då gjorde jag det. I nuet så reflekterar jag över hur ledsen och arg jag skulle vara om det var tvärtom. Att han alltid skulle paja alla myskvällar. Det är ju det jag gjort. Förstört! Fylla är NOLL mysigt - det förstör och i längden förgör. Där är vi inte tack och lov. Men all cred till honom att han inte gav upp och drog och troligen min smala lycka... Jag tror det gått utför SNABBT om han dragit. Usch! Men det är bra att hålla känslan nära så man kan mota bort tankar som till fylleristen jag. Den jag inte vill vara och faktiskt KAN välja bort 🥰

Nu mina vänner ska jag välja att slipa och maska och måla. Ha en fantastisk dag.
🩵

Kvällsavstämning ✅
Första avstämningen i nya tråden 🧵
Noll 0️⃣ blev det. Jag har maskerat, täckmålat och färdigmålat vissa delar av hallarna. Sjukt så många hallar vi har 😂 inte riktigt reflekterat över det förrän nu. Insåg igår att färgen inte kommer att räcka heller. Beställde ny 1-2 dagars leverans men den kommer inte förrän på torsdag & då ska jag åka bort i en vecka 😔 Blir upp till maken att färdigställa allt 🥺.

Ska packa en stor resväska eftersom det fortfarande är sommar- till höstväxlingar i vädret. Förhoppningsvis lite svampplockning och promenerande. Tvinga min lilla mor att göra squats och sånt. Tvinga syster att umgås. Fast det brukar inte krävas så mycket tvång 😉

Nu är det sänggång och jag tackar för mig för idag
🩵

God morgon ☀️
Vaknade när gubben åkte till jobbet och bestämde mig för att dricka en kopp kaffe i sängen och läsa lite. Ligger och förbereder mig mentalt för att gå & hämta resväskan 🧳 på vinden. Inte för att själva hämtandet är särskilt ansträngande utan att jag hatar att packa och att resa bort utan maken. Men ibland är det liksom bara nödvändigt att se till resten av familjen.

Idag ska jag färdigställa en av hallarna jag målade klart igår. Ställa tillbaka möbler & hänga upp tavlor - alltså det blev så fint med den nya färgen - ungefär samma som bakgrunden här faktiskt. Någon alkohol kommer jag inte att servera mig eller maken heller för den delen ☺️ Han sa igår vid middagen att han tycker det är skönt att "vi inte dricker som innan". Han syftade då till de där enstaka ölen eller vinskvätten i veckorna som ledde till fre-sön i alkoholens tecken. När man dricker på helgen känner man sig ju aldrig utvilad på måndagen. Apropå ledig helg: det ska bli så skönt med nytt jobb och nya rutiner! Allt kommer att falla på plats med träning och sånt. En liten promenad blir det också varje morgon och eftermiddag ☺️

Nu ska jag läsa min bok tills det är tillräckligt ljust för att måla- ha en fin dag allihopa 🩵

@Påvägmothälsa Åh tack ❤️ Gulle dig!Nu känns det genast bättre! Ska be maken iordningställa den hall som är klar nu så jag kan använda ena gästrummet som packrum (de andra gästrummen är tillfälligt förvandlade till målarrum och förrådsrum.

Imorgon är vi lediga tillsammans och jag har satt en deg på kalljäsning så vi kan få färska frallor till kaffet imorgon.

Trevligt att du kikade in 👮🏼 🎫 och välkommen åter.
🩵

Kvällsavstämning ✅
Dagens ledord: tacksamhet. Fann mig sittande i lite av en kasta-bajsmacka-på-situation idag. Där det stod klart att personen som kastade inte befann sig i samma mode som jag - tacksam för att jag arbetar med mig själv. Tacksam för att jag har givit min beroendepersonlighet sparken - vi talar inte samma språk. Tacksam för att jag har kapaciteten att vara inkännande och ödmjuk inför människors olikheter och utmaningar. Så bajsmackan landade platt. Tyckte den såg ganska ynklig ut när jag vände mig om och gick åt mitt håll utan att se mig om.

Noll 0️⃣ poäng på alkoholkontot idag också. Jag ser er som slåss på olika nivåer men mot samma demon och jag hejar på er 🩵

God morgon världen 🌍 Idag vankas resa men buss 🚍- tyvärr. Jag gillar ju faktiskt att åka tåg 🚆 men dit jag ska går inte tåg längre tyvärr 😞

Jag har sovit som en sten. Så himla skönt! Jag tänker på nätter då jag druckit. Tidigare i livet när jag var i mina 20's så sov jag gott efter en utekväll. Långt in på dagen sov jag och var väldigt sällan bakfull. Sen följde 12 år av nykterhet eller kanske mer en eller två tillfällen/år som inkluderade alkohol pga gift med nykterist. Han sa alltid "men ta ett glas till maten du". Men jag tyckte aldrig att det smakade att vara den enda som drack.

När det tog slut så började jag dricka mer och oftare och plötsligt var den goda sömnen i samband med alkohol som bortblåst. Det är den fortfarande (eller fram till i februari i år i alla fall). Jag vaknar mellan kl 03-04 av fruktansvärd ångest. Jag har svårt att andas- det känns som att det inte kommer ner något syre i lungorna. Det river på insidan av bröstkorgen, det kryper i benen och molar i magen. Allt som oftast kan jag inte somna om heller utan det blir en lååååååång dag. Jag kan ligga och titta på maken och avundas honom som kan sova bort ruset. Det är vid sådana här tillfällen, kanske var 6-12 mån, jag har fattat det dåliga beslutet att kliva upp ur sängen och lindra mina symtom med alkohol. Vilken som helst - oavsett vad det smakar. Jag har halsat whiskey och cognac vilket jag avskyr - bara för att slippa må dåligt. Det har aldrig funnits en intension att bli full igen - bara att få sova.

Jag har reflekterat över det också. Jag tänker på dagens "omedelbar belöningssamhälle" - man är van att få det man vill ha och det omedelbart. Så finns det ett sätt att ta bort ångesten på en gång så gör jag det (eller läs gjorde). Numera sover jag gott om nätterna de få gånger jag druckit något också. Men jag vaknar ändå sådär på morgonsidan men brukar kunna somna om då. Kan jag inte det så blir dagen såklart lång - men inte av bakfylla utan det blir en produktiv dag. Inget funderande över vad jag gjorde, när jag gick och lade mig, blev jag skickad i säng av maken, hur full var jag egentligen? Ingen väntan på att maken ska förebrå mig men jag går med högt huvud samtidigt som mitt inre är solkigt av skuld och skam. Jag formulerar inom mig på vilket sätt jag lättsamt ska skämta bort hur full jag blev. Hur jag ska skaka känslan av honom så vi kan dricka vin nästa helg också.

Sömnen är fantastisk när man får den 😴 Jag älskar min säng och jag älskar att sova - det är bara så. Just nu ligger maken och småsnusar och susar bredvid mig då han är ledig idag. Tror jag ska passa på att snusa & susa bredvid honom en stund till jag med. Sen blir det ingen make på en vecka - det blir morsan 👵🏼 och syrran 👩🏻‍🦰 och ena systerdottern 👱🏻‍♀️... och så jag då 👩🏼‍🦳. Långa promenader vid havet, svampsafari och en massa skratt.

Ja, jag kurar ihop mig hos maken en stund. Sen ska jag gå upp och baka mina kalljästa frallor vars deg jag rörde ihop igår kväll och som står i kylen. Tyckte maken förtjänar nybakt bröd på sin lediga dag 🙏🏼

Ha en fin dag alla så hörs vi under dagen
🩵

@Carisie God morgon! Ja, det är så himla skönt att få sova och vakna utan alkohol i kroppen. Att vara snäll mot kroppen och inte låta den köra järnet för att bli av med giftet. Och att slippa ångest och ågren som sipprar ut i knopp och kropp som en löpeld.

Ha en riktigt fin resa till dina nära och kära, det låter som att det kan bli en skön stund och tillvaro och hoppas det nybakade brödet smakar❤️. Skrev svar till dig i min tråd. Kram❤️

@vår2022 God morgon ☀️
Ja jag kunde inte sagt det bättre själv. Vad fan har man hållit på med i så många år och liksom inte tänkt tanken att det skulle vara bra att lägga av? Mer än att man kvidit "aaaaldrig mer" dagen efter bara för att smyga på det på em/kvällen igen?

Ja det blir mysigt men jag äääääär ju en sån förbannad "home body". Jag skulle kunna gå hemma i veckor utan att lämna huset mer än nödvändigt! Mitt hem är min borg 🏰😂

Ja brödet ska bli gott. Med kaffe. Det blev ingen omsomning här - maken vaknade så det är småprat och mys här ❤️
Det blir måleri, packning och massa kramar och pussar till bussen går kl 17.55 idag.

Jag önskar dig en fantastisk dag. Kram! ❤️

Kvällsavstämning ✅
Eftersom jag sitter fast på en buss till långt efter att jag brukar lägga mig i vanliga fall kan jag lika gärna göra min kvällsavstämning nu. Det säljs ingen alkohol på bussen. Min väska är laddad med 1,5L bubbelvatten och en dajm som maken pressade ner ihop med en korsordstidning och en påse saltlakrits. Här är det inte fysiskt möjligt att spräcka nollan 0️⃣ ens om jag velat. Men jag vill inte. Idag känner jag mig extra trygg i mitt beslut angående min alkoholkonsumtion. Det har egentligen inte hänt något speciellt som får mig att känna så. Eller så är det tryggheten jag vaggar in mig i då jag vet att jag går in i ett beroende/medberoendeförhållande. Jag vet att det kommer att fresta på att se min mamma i sitt medberoende trots att de flyttat ifrån varann. Hennes partner är ju ändå där jämt. Äter och dricker. Tjatar om alkohol och därefter kan det skifta mellan uppgivenhet eller blixtilska för att mamma varken bjuder eller skickar med dricka hem (som hon faktiskt gjorde från början). Hon är så mycket starkare nu än tidigare MEN jag får inte säga vad JAG tycker för då blir det sura miner direkt. Nu är jag inte känd för att hålla käften och hennes (ex) partner är fan inte gjord av glas. Dessutom har han en alkoholdemens så han har glömt allt dagen efter 😂 Förlåt men ibland måste man bara skratta åt eländet!

Nu ska jag dricka vatten och titta upp ur telefonen en stund och bara åka buss. Vara här och nu tillsammans med min vattenflaska.

Jag önskar alla en trevlig kväll
🩵

@Carisie Hoppas att färden fortsatte utan förseningar och att du kom väl fram. Att sitta på buss, eller tåg ( jag flyger inte längre) tycker jag kan vara så skönt. Även om en vill, så finns det inga sysslor eller måsten. Bara vara - där och då. Samt att vara på väg. Det tycker jag om. Det vi gör här är ju, som du uppmärksammat i namnet på tråden, också en resa. En av livets viktigaste. Önskar dig en bra vistelse hos din mamma!

@Påvägmothälsa Hej 👋🏼 Så roligt att höra av dig här. Ja resan mot Nollköping är en mycket viktig resa 🙏🏼

Här är sjukt mycket att göra som vanligt och nu har jag hamnat i köket med syrran. Hon jobbar & jag lagar mat. Precis som vanligt. Det blir frikadeller & pasta. Lagat från grunden men kärlek ❤️

Hoppas du har en fin kväll.
🩵

Kvällsavstämning ✅
Här råkar jag trycka fel på enter och spara 😂
Jag tänker skylla det på att jag plockat ur linserna och gått och lagt mig!
En lång men bra dag med en massa skratt och matlagning 🧑‍🍳 Jag tar med nollan och somnar gott. Hoppas på att snurra mindre än inatt 😵‍💫

Hoppas ni har haft en fin fredag
🩵