av Blenda

Blenda
lör, 2024-10-05 - 10:14

Kära AH-kämpar.
Har tillfälligt bytt forum, och startar här min fjärde (?) tråd, eftersom min önskade nykterhet känns som att stappla på gungfly just nu.
Är på god väg att bli den periodare som jag skrev (för inte alls länge sedan) att jag aldrig skulle bli i min tråd i ”Det vidare livet”.
Så nu är det kampen för total avhållsamhet som gäller. Igen. En dag i taget.
Är alltför skör för att skriva så väldigt mer just nu, men det finns mycket som ska hanteras.
Mitt senaste återfall - i ensamhet, djupt och många dagar - tog jag när livet var bättre än på länge. Och med många fina saker att se framemot.
Jag har skrivit det förr, och jag skriver det igen – jag tror att jag är rädd för att må bra. Hellre förstör jag mitt liv själv innan något utifrån händer som kastar omkull mig. Någon form av inbillad kontroll över helvetet.
Men idag är jag nykter, och ser framemot nya strategier. Tacksam över att mitt liv finns kvar.

Carisie
lör, 2024-10-05 - 13:40

@Blenda Hej 👋 Jag hade skrivit ett jääääättelångt svar som av oklar anledning bara försvann 😒.
Jag har inte läst din tråd/kamp från början men jag funderade över ifall du kan se ett mönster om du går tillbaka i dina trådar? Kan du när du läser "känna" att ett återfall är på ingång? Om du kan se mönstret finns det någon strategi du kan ta till för att mota Olle i grind? Jag tänker tex någon av strategierna som finns beskrivna i Självhjälpsprogrammet? Jag har lärt mig/läst att vi planerar våra återfall långt innan vi faktiskt tar det där fördömda återfallet. Jag har hittat en nyckel 🔑 till vad som fått mig att ta återfall tidigare. Jag tror att jag håller på att lära mig att parera de tankarna - att säga att jag har allt under kontroll vore förmätet av mig då jag daglien jobbar med mig själv. Kanske inte med just alkoholen eller sug efter den utan mer på att fortsätta att bygga bort alkoholen och skapa nya vanor och rutiner där alkoholen helt enkelt inte har någon plats. Om du inte gjort det så lyssna på avsnitt 68 av "en beroendepodd" med Markus Enochsson (min husgud) han kommer med konkreta och görbara (för mig) rutiner. Även om han följer 12-stegsprogrammet så tycker jag att jag har hittat ett modifierat sätt att arbeta efter.

Du vet att du fixar det här men det är varaktigheten som svajar - om jag fattat rätt - så du vet att det går, att du kan, förmågan finns. Håll minnet av mörkret nära dig så du vet vilken väg du väljer när behov finns. Jag hejar på dig 💪.
Kram!
🩵

Ny dag
lör, 2024-10-05 - 18:50

@Blenda Välkommen till denna forumdel! Känner stor likhet i vad du skriver om att ta återfall. Jag har de senaste åren varvat nykterhet med intensiva återfall och med mycket ångest både under och efter. Vi hjälps åt och stöttar varandra! Att läsa och skriva här är hjälpsamt samt att aldrig glömma, aldrig ta första glaset! Önskar dig en fin nykter lördagskväll! Var stolt över dig själv som inte ger upp och för att du fattat bra beslut 👍 🥰

Onkel F
sön, 2024-10-06 - 03:25

Hej! Blenda. Jag känner igen mig i det du skriver! Jag tror jag är lite av en periodare också. Det är inga problem för mig att "sluta" dvs hålla uppe med drickandet som länge jag har stöd från vården med Antabus, eller så länge jag går på AA-möten. Men efter ett tag som nykter faller jag tillbaka i gamla vanor. Det är lite konstigt, jag vill må så bra som jag gör efter några månaders nykterhet, men ändå faller jag tillbaka till den låtsasvärld alkoholen håller mig i. Jag vet att det bara är jag själv som kan förändra mitt liv, men det är så svårt!

Molnet
sön, 2024-10-06 - 09:19

@Blenda Hej & välkommen hit.De senaste åren har jag varvat längre perioder av nykterhet med perioder(kortare) med för mycket alkohol.Även trott att jag ska kunna klara av att dricka lite ibland typ 3glas men men det slutar på samma sätt.Begäret väcks och jag vill ha mer.Dagen efter mår jag så uselt att jag fortsätter ett par dagar till.Allt annat blir åsidosatt.Senaste gången jag bröt den onyktra perioden mådde jag sååå sjukt dåligt både fysiskt & psykiskt.Jag kände att jag orkar aldrig uppleva detta igen.Innan har jag trott att det räcker med att ta bort A & låtsas som inget.Vara duktig & göra allt perfekt.Den här gången förstod jag att jag måste göra ett åtgärdsprogram för mig själv.Lära mig allt/mer om beroende.Lägga till några nya strategier & redskap i taget.Fokusera på här & nu.Inte älta & oroa mig i onödan.Vara snäll mot mig själv och tycka att Good enough är tillräckligt.Jag arbetar här i alkoholprogrammet & även i en annan app & även i smart recovery(bok)Men det viktigaste först:Att inte ta det första glaset.Nu följs vi åt & kämpar på mot en ljusare framtid!

Blenda
mån, 2024-10-07 - 09:27

Tack för allt ert stöd. ❤️ Eftersom AA inte fungerade så bra för mig i längden är gemenskapen på AH ovärderlig.
Ett av de grundläggande problemen (förutom att jag verkar vara svårt alkoholberoende i sig) är nog att jag undermedvetet fortfarande tror att alkohol ska hjälpa när livet blir övermäktigt.
Jag har fått så mycket falsk och farlig ”hjälp” av skiten under många år tidigare. För att prestera, för att orka bära andra och för att lindra ångest. Och den kidnappade hjärnan vägrar tydligen acceptera att alkohol numera enbart medför vidriga konsekvenser, förutom att kanske hjälpa yttepyttelite just i stunden.
Sedan måste jag även acceptera hur mitt liv ser ut just nu. Jag har länge försökt sträva tillbaka till hur stark, duglig, harmonisk och snygg (😉) jag var för drygt tolv år sedan, innan livet börjat ge mig de rejäla smällarna som avlöste varandra utan andningspauser däremellan. Det var där någonstans mitt missbruk startade.
Sedan dess har mitt trasiga liv varit som pusselbitar, som jag aldrig fått ihop. Men det beror på att jag har strävat efter att pussla ihop en drömbild, så som livet var förut. Istället för att försöka få ihop ett motiv som liknar den sanna verkligheten, just här och nu. Det ska jag göra hädanefter. Med kintsugi som förebild - lyfta skönheten i själens ärr.
Tro, hopp & kärlek till er alla

Blenda
ons, 2024-10-09 - 09:26

Uppgift till mig själv. Ändra mitt tankesätt.
Från:
”Jag tillhör förlorarna, de som inte klarar av att dricka ett enda glas bubbel eller ens en mugg värmande starkglögg.”
Till:
”Jag tillhör vinnarna, vi som har valt bort att förgifta oss själva med sinnesförändrande substanser.”
Detta ska jag mentalt tatuera in i varje cell. Amen.

B.Å
ons, 2024-10-09 - 09:51

@Blenda

Helt rätt – en sån ”tatuering”
vill jag med skaffa. Kan ofta tänka hur lyckligt lottad jag är som har verkligen fått se bevis på att det går att tillfriskna. Kan en så kan vi alla, så tänker jag hela tiden. En dag i taget 💪

Ha en fin onsdag ❤️

Blenda
ons, 2024-10-09 - 12:40

En sedan tidigare identifierad trigger för mina återfall är att det endast är i berusningen som jag tillåter mig att vara oduglig och ofullkomlig. Detta feltänk är en grundsten för mig att jobba med.
Det är också mycket därför som jag väljer att gå i pension så snart jag bara kan, trots att jag egentligen inte har råd. Men bättre att vara fattig, nykter och med relationen med mina barn i behåll, än en alkad kärring som de egentligen inte vill besöka trots pengar och fint boende.
Stating the obvious 🙃

Molnet
ons, 2024-10-09 - 12:55

@Blenda känner igen mig själv även i det du skriver.Är likadan med att jag bara slipper undan när jag är berusad.Blir inte många knop gjorda då.En triggers för mig .Jag har sett & förstått det den senaste månaden.😇🥶.Att jag tillåter mig själv att sätta mig själv på paus genom att dricka vin.Sen blir pausen onödigt lång för att jag triggat igång hjärnan & vill ha mer.Nu försöker jag lägga nivån på Good enough och att lägga in pauser och bara vara.Sen behöver jag ju även arbeta fram några praktiska rutiner som fungerar i vardagen.

Himmelellerhelvette
ons, 2024-10-09 - 20:26

@Blenda Vill skicka styrka till dig! Det är svårt med beroenden och det är som att något annat hoppar in i en och tar över kommandot när man tar återfall. Det kan vara extremt svårt att bemästra men som du gjort nu, tagit nya tag! Bra jobbat! Kram❤️

Blenda
tors, 2024-10-10 - 08:11

Tack för stöd och era tankar @B.Å @Andrahalvlek @Molnet @Himmelellerhelvete, ensam är inte stark. Och exakt - Good enough måste få gälla framöver.
Det kan gå långt mellan mina återfall, ibland väldigt många månader. Däremellan brukar jag kompensations-prestera. Vara ännu duktigare, jobba ikapp, ta på mig tusen saker, börja banta, städa förråd, anmäla mig till yoga, bjuda in bekanta till framtida aktiviteter - helt enkelt skapa en ny perfekt tillvaro omkring mig.
Ett utopiskt drömbygge som jag sen inte orkar fullfölja, utan tar istället till flaskan i mitt misslyckande.
Aldrig mer. En nykter dag är Good enough, även om golvet är skitigt och To do-listan växer.

vår2022
tors, 2024-10-10 - 08:27

@Blenda Du har så intressant självreflektioner och god självkännedom. Att kompensations-prestera känner jag så väl igen och hur det var. Den perfekta ytan och tillvaron som ett förkläde och den man lurade total var sig själv. Ett undvikande beteende för att slippa ta itu med problemet, såväl alkoholen som andra underliggande orsaker.

God enough räcker gott. Att man genomskådar sig själv, att den man lurar är sig själv. Bland det mest intressanta i min nykterhetsresa är att jag genomskådat mina tankar om mig själv. Och upptäckt hur falska många av mina tankar om mig själv varit, som att jag inte duger eller att jag suger. Det har varit en befrielse att kunna förändra dessa tankar om mig själv och idag känner jag att jag duger och inte suger😂. Jag är good enough!

Ha en fin dag!❤️

Onkel F
tors, 2024-10-10 - 23:24

@Blenda wrote:"En sedan tidigare identifierad trigger för mina återfall är att det endast är i berusningen som jag tillåter mig att vara oduglig och ofullkomlig. Detta feltänk är en grundsten för mig att jobba med.
Det är också mycket därför som jag väljer att gå i pension så snart jag bara kan" .

Min version av det där är att det bara i berusningen jag tillåter mig att glömma att jag inte är perfekt och inte vet och kan allt! I mitt tillstånd av berusning är jag näst intill omnipotent! Två sidor av samma mynt?
Jag kan relatera till dina tankar om att kompensationsprestera, men för mig är det på en daglig basis.

Blenda
mån, 2024-10-21 - 18:53

Jag kämpar på – med att hitta acceptans, ändra hela mitt förhållningssätt och omprogrammera hjärnan på djupet. Har haft en period där sorgen och saknaden efter mamma kom tillbaka och det har sänkt mig en del. Hade sedan en väldigt bra och aktiv helg i soligt höstväder där jag kände djup och genuin tacksamhet över allt det som jag trots allt har kvar i mitt liv.

Idag var jag låg när jag vaknade men kämpade mig genom både jobb och långa hundpromenader. Och nu har jag precis fått mig en rejäl och tragisk tankeställare.
Jag har en tråkig egenskap som jag ständigt kämpar för att motarbeta – jag har en tendens att vara avundsjuk på lyckliga par…bland annat har jag två grannar som har ett så fantastiskt fint förhållande och ett liv som innehåller ”allt”. Härliga barnbarn, gemensamma sunda intressen, vackert hem, kärleksfulla gester etcetera.
Jag tycker mycket om dem, men har ibland känt den där taggen ”varför fick inte jag ett sådant liv…”. Jag HATAR att känna så, att vara en sådan missunnsam liten skitmänniska, men bara att erkänna att de känslorna finns.
Och precis nu fick jag veta att en av dessa lyckliga människor (som är tio år yngre än jag) fått ett mycket tungt cancerbesked. Hela deras liv har rasat ihop på ett ögonblick.
Fy fan. Jag blev så ledsen.

Jag måste från och med nu, i varje ögonblick försöka uppskatta det som jag har, och sluta tro att större lycka finns hos alla andra. Dessutom är en tacksam alkoholist oftast en nykter alkoholist.

Andrahalvlek
mån, 2024-10-21 - 22:13

@Blenda Åh, så hemskt för det fina paret 😢 Och jag förstår att dina missunnsamma känslor känns ännu värre då på något sätt. Att sätta ord på känslorna är viktigt tror jag. De känslorna försvinner inte för att man stoppar huvudet i sanden. Tyvärr.

Hur du ska komma ur det vet jag inte riktigt, men att vara tacksam för det man faktiskt har i sitt liv är ett sätt. Att prata med ett terapiproffs om det är ett annat sätt.

Livet utsätter oss alla för prövningar. Och glädjeämnen. Att genuint känna glädje för andras skull berikar ens eget liv också på något sätt. Delad glädje är dubbel glädje.

Du kommer oavsett må bättre om du kan skruva på det tänket. Automatiska negativa tankar kan man få bukt med genom medvetna positiva tankar. Och repetera, repetera, repetera.

Kram 🐘

Blenda
tors, 2024-10-24 - 08:29

Mitt beslut att börja ta ut pension så snart jag bara kan, dvs om ett halvår, känns som det bästa beslut jag tagit (näst efter nykterhetslöftet förstås 😊). En tröstetanke när stress och ångest knackar på.
Har vågat sätta mig ner och gå igenom min ekonomi på djupet, och som det ser ut i dagsläget så kommer jag att klara mig helt okej. Kan behålla hästen och bo kvar om jag håller hårt i plånboken på andra områden.
Livet är för kort för att tveka när magkänslan säger ”Kör”. De dagar som jag har kvar ska jag sträva efter optimerad livskvalitet snarare än maximerad inkomst.
Jag har erkänt för mig själv att jag varken gillar det jag gör i arbetslivet eller är särskilt bra på det längre. Det satt långt inne, mina bekräftelsebehov och min identitet som duglig yrkeskvinna har bromsat mig. Men nu ska jag bygga min nya identitet som nykter pensionär istället, pusselbit för pusselbit 😊

Andrahalvlek
tors, 2024-10-24 - 09:42

@Blenda Jag är så glad för din skull, att du har landat i ett bra beslut. Ett halvår kommer gå kanonsnabbt. Och nu kan du börja planera för tiden som friherrinna 🥰 Behålla hästen och kunna bo kvar låter underbart.

Kram 🐘