@Fastforwardnorewind just precis så. Behovet av att fly in i sin egen bubbla. Jag brukar säga att jag är lite ansvarstrött. Har höga krav på mig själv och mitt föräldraskap och upplever att jag oroar mig mer än vad min man gör. Lite som att jag tänker på allt hela tiden och han på inget. Jag tar ett stort ansvar för hus och hem och får dåligt samvete om vårt yngsta (11 år) inte får stumulans, medans min man anser att han är tillräckligt gammal för att lösa det på egen hand. Jag vill gärna ha kontroll och lagar gärna maten och har svårt att be om hjälp eller ”ge order”. Allt detta tar otrolig energi och lägg därtill en 11-åring med stort bekräftelsebehov som ständigt ska vara ”inpå” en om du förstår? 11-åringen kan sitta och spela på sin telefon samtidigt som han hör allt vi pratar om och ställer därför frågor konstant! Vi kan inte ens prata om vardagliga saker utan att han ska ”lägga sig i”. Oerhört påfrestande. Så då blir jag tyst. Jag varken orkar eller måste förklara allt för honom men vill heller inte snäsa av honom… allt detta har lett till att jag behövt fly in i bubblan med vin. Sudda ut kanter och zooma ut. Enda sättet jag kan vila på när jag är hemma. Detta tillsammans med tristess och insikten att äktenskapet kanske gjort sitt efter alla år, fick mig att ramla tillbaka. Så mellan juli fram till 30 december drack jag som innan mitt förra försök. Inget blir bättre av alkohol mer än för en kort stund. Jag måste få in i mitt huvud att jag inte kan fly med hjälp av A för den leder mig bara djupare i fördärvet. Jag behöver hitta andra sätt att hantera livets upp och nergångar. Insikten att man har ett beroende känns som en käftsmäll men det är bara att se det för vad det är. Och se framåt. Vem vill jag vara? Hur vill jag vara? Och hur vill jag må på insidan?
Önskar dig en fortsatt fin söndag 💛

@Fastforwardnorewind Att träna regelbundet som jag gör har blivit en livsstil. Jag tränade också en hel del när jag drack och belöningen bestod av ett glas vin! Då tyckte jag att jag var hälsosam, för jag tränade ju också 😂. Sedan gick det i perioder, många långa av brott för hade inte motivationen och till slut heller inte kraften eller energin till att träna. Det mesta av tiden gick till att fokusera på och prioritera drickandet. Var, när och hur?

Skillnaden nu som nykter är att jag är piggare när jag tränar och även att träningen gör mig piggare, en god cirkel. Många kan säga, hur orkar du träna och det är ju precis det, jag orkar just för att jag tränar. Träningen ger mig så sköna känslor och ger mig balans. Om något trycker mig så faller saker ofta på plats efter tex en löpning. Kan vara sur och irriterad när jag börjar springa och sedan har det släppt när jag är hemma igen och jag känner lugn😁. Jag känner mig fräschare och ser fräschare ut, så klart också för att jag inte dricker längre. Har blivit starkare och uthålligare genom träningen, fått mer tålamod. Jag orkar gå timslånga promenader i skogen med maken och hundarna. Tänker bättre och mer nöjd med mig själv. I början av nykterheten åt jag mer godis som substitut men träningen har också lett till bättre matvanor, det går hand i hand och har gått ned ca 10 kg. Så kläder sitter bättre och det ger boost till självkänslan. Jag njuter så mycket mer av min träning eller kanske främst efteråt och är mer närvarande i nuet och jag är även mer tillgänglig för andra.

Så träning samt nykterhet är en så bra kombo, det påverkar såväl fysiskt som psykiskt. Det ger glädje och balans i livet och jag kan hantera motgångar så mycket bättre. Träning har en central plats i mitt liv och det är min nya livsstil. Jag tränar också ofta ihop med min man och hundarna hänger på😁.

@Blidenjagvillvara77 Hej! Läste ditt inlägg och kan känns igen mig så mycket i det du skriver och hur det var för mig innan jag startade min nykterhetsprocess och resa.

Tänkte på det du skrev ”Jag behöver hitta andra sätt att hantera livets upp och nergångar. Insikten att man har ett beroende känns som en käftsmäll men det är bara att se det för vad det är. Och se framåt. Vem vill jag vara? Hur vill jag vara? Och hur vill jag må på insidan?”

Inom ACT (Acceptance and Commitment Theraphy) finns begreppet ”värderad riktning”. Det innebär att utforska och tydliggöra vad som är viktigt för en i livet och se om det finns skillnader mellan just det och hur man faktiskt lever sitt liv. Att tydliggöra sina värderingar för sig själv och att knyta an till dem är viktiga steg på vägen mot ett meningsfullt liv. Värderad riktning syftar till att handla utifrån sina grundläggande värderingar.

Värderingar fungerar som en slags inbyggd kompass som avgör hur du väljer, vad du tycker att är viktigt och värdefullt, rätt eller fel och vad du uppskattar i livet. De påverkar dina val, dina attityder och ditt beteende, ofta omedvetet. Dina värderingar ger dig riktlinjer i livet och motiverar dig att åstadkomma viktiga förändringar i livet.

För att få fatt på dina värderingar kan du ställa dig själv följande frågor:

Vad är viktigt för mig innerst inne?

Vilken sorts människa vill jag vara?

Vilka slags relationer vill jag bygga upp?

Om jag inte kämpade mot eller undvek det som skrämmer mig, vad skulle jag ägna min tid och energi åt?

Värderingar handlar om vad du vill göra och hur du vill göra det – inte om hur du vill känna.

Detta förhållningssätt till tankar och känslor har hjälpt mig till att kunna skapa ett rikt och värdefullt liv. Det handlar inte om att förändra tankar och känslor utan om att förändra förhållningssättet till de tankar, känslor och minnen man har. Det handlar om acceptans för att stå ut med livet. Det handlar om att lägga om sitt perspektiv, att acceptera inre obehag och smärta för att kunna förändra och gå framåt i livet. Man ska inte bara acceptera att man mår dåligt och leva med det. Det handlar om att lära sig att förhålla sig till det som inte går att förändra, då kan du skapa energi och utrymme att göra något åt det som går att förändra. Här tänker jag tex att det som inte går att förändra är att man fått ett alkoholberoende, käftsmällen som du skriver om, men man kan förändra sitt beteende/handlande genom att avstå från att dricka, det som går att förändra.

Sköt om dig❤️

@vår2022 men så fint skrivet och tack!!! Ska verkligen sätta min in i ACT, det låter vettigt och jag tror det är en bra väg att ta. En god hjälp att vända inåt, det behöver man (jag). Tack för tips och ditt tydliga sätt att beskriva det på ❤️ ta hand om dig💛

@Blidenjagvillvara77 Och tilläggas kan att träning ingår i ”min värderade riktning” om vad som är viktig och hur jag vill vara. Att det är viktigt för mig att kunna träna, vara fysiskt aktiv och orka gå timtals i skog och mark😁

@Blidenjagvillvara77
Jag har först nu fått tid till att sätta mig ner och svara för detta- har tänkt mycket på det sen jag läste inlägget igår.
Det där med tristessen är återkommande för mig med. Vi det nog ganska lika på flera sätt men tristessen är den röda linjen för mig med. Mina barn är i tonåren och börjar bli (för) självständiga istället, vilket gör att jag helt plötsligt haft för mycket tid men även ännu mer stress i föräldraansvaret. Problemen med tonårsbarn är ju annorlunda och innebär å ena sidan mindre närvaro men ännu mer stress då problemen blir större (hur det går i skolan, betyg). Även mitt äktenskap går på sparlåga för tillfället. Min man jobbar konstant och med mycket resor och ansvar och är därmed även konstant stressad vilket leder till mycket konflikter eller alternativt det du gjort- och jag med- flykten in i vinruset. Men som du också skriver är det endast en väldigt tillfällig lösning på maximalt ett par timmar. Till detta hör att jag har ett mycket flexibelt jobb och jag jobbar endast halvtid vilket har gjort att jag har "för mycket tid" sen barnen blev så pass gamla att de själva tar sig till träningar och andra aktiviteter och jag vet inte längre vem jag är och vad jag vill göra med mitt liv. Det senaste året (framförallt) har jag fyllt tiden med vin vilket inte direkt har gjort saken bättre.
Har du pratat med din man om hur du känner?

@vår2022 Åh vilket härligt inlägg!! Blir så motiverad av att läsa om allt positivt som träningen medfört ditt liv! det vill jag med :-)
Och jag är på god väg (skulle vilja lägga in en gapskrattandes smiley här, men vet inte riktigt hur, eftersom jag bara är på dag 6......). Ett steg i taget! Men jag hoppas att efter denna månad kommer jag fått in en rutin med träningen som gör det lättare att fortsätta om än inte så intensivt som jag kör denna månad. Samtidigt behöver jag detta för att få mina tankar på annat än ett glas vin att koppla av med på kvällen.

@Fastforwardnorewind jag förstår! Man kan ha både för mycket och för lite tid. Små barn, små bekymmer som man brukar säga… Min äldsta är 17 men han behöver jag inte oroa mig för. Han är en ren fröjd att få ”fostra”. 11-åringen kräver desto mer och är en mkt större utmaning än vad storebror nånsin har varit 😅 det är påfrestande att vara mycket ensam och ansvara för allt som det låter att du är. Och jag förstår att stress, press och ansvar leder till konflikter och konstigt vore ju annars? Men oavsett hur man mår i äktenskapet ska man inte ta några stora beslut under tiden man blir alkoholfri. Det var en av ”gamlingarna” som gav mig det rådet. Viktigast först. Stora beslut ska tas med nykter och frisk hjärna. Att bli alkoholfri kräver sin mentala styrka och det räcker så. Resten får komma sen. God enough är bra nog, det räcker så. Jag har pratat om maken om mina funderingar förra svängen. Han förstår mig men är nöjd som det är. Han tycker jag har för höga krav på mig själv och sätter ribban för högt och jag tycker tvärtom när det gäller honom. Där nånstans orkade jag inte grubbla mer utan tog till vinet igen för att få lugn och ro i huvudet. Men i dag är det en vecka sedan sista glaset och jag har avverkat två storhelger nykter. Det är nåt att vara nöjd med! Idag var det vila från gym men promenad i 45 min har jag fått till. Kram till dig 💛

@Blidenjagvillvara77 Det låter som ett väldigt bra råd: inte ta några stora beslut när man blir alkoholfri.
I mitt fall är jag egentligen lycklig i min relation och i min familj- men det senaste året har varit jobbigt då (i mitt tycke) min man har jobbat för mycket och varit för stressad vilket tyvärr ofta har gått ut över familjen då han kommit hem och varit trött och sliten och fortfarande på en väldigt hög stressnivå. När jag då svarat emot eller gått in i en diskussion har det eskalerat. När jag inte orkat längre har jag tagit till vinet för att komma undan och slappna av så pass mycket att jag har struntat i hela situationen. Detta har i sin tur lett till att jag varit missnöjd överlag med allt. Jag läste vad @vår2022 skrivit om ACT (Tack Vår2022) och det var mycket intressant, inser också att jag inte kan ändra på mycket- men däremot kan jag ändra på hur jag själv hanterar och tänker på de sakerna.

I ditt fall förstår jag hur du tänker och jag förstår dina krav på dig själv- kanske sanningen ligger någonstans mittemellan vad du och maken tycker? Men samma sak där- det är svårt att ändra någon annan. Det är bara sig själv man kan ändra på. Vad skönt att din äldsta är så självgående :-) Bara en kvar ;-)

Kört mitt träningspass imorse när jag gick upp kl sex och tänkte försöka få in ett till pass idag då jag för första dagen i denna nykterhet känner mig mycket pigg och glad!

@vår2022 Stort tack för ditt inlägg om ATC. Håller på att läsa på mer om det och det resonerar med mig på många sätt. Framförallt att acceptera det man inte kan ändra på, men även att fundera på sina rädslor och fråga sig själv om man vill ha kvar dem och vad man kan göra åt dem. Det är ju faktiskt ett val att jobba med sina rädslor eller att låta dem vara kvar och mola i bagrunden.

Sport avklarat för idag. Så skönt att ha kommit igång igen!

@Fastforwardnorewind ja tänk vad trötthet och stress kan ställa till med. Tänk om man (jag) kunde bli bättre på att säga vad man egentligen behöver för stunden? Gå undan en stund, få 10 minuters vila, ta en vända runt kvarteret eller vad som. Min erfarenhet är att det sällan blir konflikter om man kommunicerar och ärligt säger vad man behöver för stunden. Men är man trött eller stressad går man lätt i affekt istället och så pratar man förbi varandra.

I morse blev det ett benpass på gymet och strax före lunch den dagliga promenaden. Nu yr snön utanför så jag är glad att jag gjorde bort träningen tidigare 🙏 ha en fin dag 💛

@Blidenjagvillvara77 Åh vad härligt att kunna sitta inne och titta ut på snön. Jag tittar ut på grådask och slaskigt regn istället. Inte lika härligt! Vad skönt att du kört benpasset redan! Jag ska ta mig ut på en promenad nu- trots regnväder. Vad var det man sa "finns inga dåliga väder....." hm... håller inte med om det ordspråket!

Ja- du har helt rätt- rak kommunikation är det absolut bästa. Så länge man lyckas framföra det på ett sätt som inte känns för passiv aggressivt eller att motsidan själv inte är i rätt mentalt tillstånd för att kunna bearbeta informationen.

Dag 6 idag- och jag känner mig redan lugnare mentalt. Och vaknar inte längre mitt i natten med ångest. Skönt!!