Hej.
Var på lokal i söndags.
Efter en middag med några vänner så drog vi till stamhaket för någon öl..
Drack några där.
Träffade en kvinna som pratat med mig tidigare.
Hon vet att jag har ett distansförhållande sedan många år med en fantastisk tjej.
Efter några öl så fick vi för oss att dra till en lokal som hade stort party.
Vi var redan på listan..
Skulle inte dit igentligen..
På vägen så hade jag och kvinnan hånglat samt på dansgolvet på festen..
Jag har inga som helst minnen av detta, utan fått det berättat av en vän.

Till saken hör att jag har haft svårt att sluta dricka och många gånger så har jag blivit skitfull med minnesluckor.

Har druckit på helgerna samt lite mindre ibland på veckorna .

Insett att jag har varit en fungerande alkoholist.

Detta är första gången jag skriver detta.

Det kommer få följder både för mitt förhållande och för mig själv.
Jag förstår inte hur jag kunde gå över styr.

Har beslutat mig för att sluta med alkoholen.

Den har tidigare varit central..

Ju mer jag läser senaste dagarna ju mer förstår jag..

Hur kunde det gå så långt så att jag kommer såra andra??

Har fruktansvärt mkt ångest och mår väldigt dåligt.
Tack för att ni läser.

Jag inser att jag kommer behöva hjälp!!!!

Mvh

@H75 Hej och välkommen. Vi har alla varit där (mer eller mindre iaf) ångesten är verklig. Gränser suddas ut hela tiden och man går längre med sitt drickande och sina handlingar.

Hur tänker du att du ska gå tillväga? Plan? Har du gjort någon livsstilsförändring tidigare så du vet var som fungerar för dig? Har du berättat för din partner?

Allt gott
🩵

@H75
Hej! Det är oerhört jobbigt att befinna sig mitt i ångest och dåligt mående, fruktansvärt minst sagt. Ta en dag i taget, ångesten bleknar och försvinner tids nog. Se det som positivt att du har fått förståelse för att ditt drickande är problematiskt och att det får negativa konsekvenser - nu har du möjlighet att aktivt göra något åt det och slippa uppleva samma sak igen. Ta ett längre uppehåll, läs här i forumet, lyssna på poddar och lär dig mer om hur beroende och alkohol fungerar 🙂 Att ha en egen tråd som man använder som dagbok är också hjälpsamt, då det är skönt att anonymt skriva ner alla tankar och känslor som dyker upp. Lycka till 🩷

@H75 Men det andra då? Om en plan? Att ta hjälp? Att inte dricka? För jag tänker att det kanske kan vara lättare (läs: eventuellt-minimalt-en gnutta enklare) att ta upp vad du adresserar som problem med alkoholen med henne. Att berätta att det gick överstyr i söndags. Att det är söndagens händelser som fått dig att ta itu med problemet på allvar? Sen måste du nog vara ärlig och vara ärlig mot henne (eller måste? Vem är jag att säga åt dig?). Jag tänker bara att om du vill starta om cleant så måste du städa upp liksom. Ett ex till mig var otrogen mot mig och jag visste det intuitivt. Men han blånekade och jag valde att tro honom. Ett år senare är vi på en krog och ska möta upp hans kompis och dennes nya tjej. Det visade sig vara tjejen han varit otrogen med. Stelt kan man säga. Plus att det försatte mig i den största jävla skitsits jag hamnat i. Vad gör man som partner med gammal skåpmat? Sveket att inte ens vara värdig sanningen. Att inte få vara den som får avgöra om jag tycker mannen är värdig att fortsätta vara med eller ge mig möjligheten att ge honom en pungspark och be honom att dra åt helvete!

Bara en ganska rå tanke utan några som helst intentioner att strö salt i dina sår utan mer en betraktelse ut mitt liv.
🩵

@Carisie

Hej!
Tack för ditt ärliga svar!
För det 2a så måste jag ta tag i problemet med alkoholen.
Och sedan, ja. Jag måste berätta.
Jag måste vara man nog att stå för vad jag gjort.
Det är detta som är det svåra.
Jag har på något sätt lyckats pissa på 8 års förhållande..
Är så fruktansvärt besviken på mig själv och ledsen att jag kommer såra henne.
Hon är värd så mycket mer än detta!!

@H75 Alltså jag fattar verkligen. Jag har inte lyckats vara otrogen i mitt liv men jag har DEFINITIVT gjort saker på fyllan som jag ångrar så djupt att jag ibland kan kippa efter andan och få en mikrosekund av tokångest över. Det spelar ingen roll att det är saker som är typ 10 år gamla - jag får fortfarande ångesthugg!

Har du tittat på självhjälpsprogrammet? Eller nån litteratur? Poddar? Jag tror det är bra att ta tag i när det är som sämst. Det kan bara bli bättre 🩵

Hej!
Förstår din ångest, jag har också varit otrogen på fyllan en gång. En sak jag tänker är att du kanske inte behöver ta tag i allt på samma gång. Om du börjar med att komma tillrätta med drickandet, så kan du sen om en tid ta upp otroheten, och då kanske med lite mer stabilitet i ditt grundmående. Du verkar ha nått en viktig insikt om hur du vill leva. Häng kvar och skriv här, och läs i andras trådar, här finns mycket inspiration och råd om hur man hittar ut ur alkoholberoende. Allt är så mycket lättare att lösa när man varit nykter en tid, åtminstone upplever jag det så.

Jag kan förstå din ångest, den blir nästan som en chock ibland. Försök att sova, äta, duscha och lägga lite tid mellan nu och fyllan.
Jag har inga råd om hur du ska tackla otroheten, men jag är helt säker på att det är en bra sak att inte dricka.
Allt löser sig till slut och du är mer än en enskild händelse.

Tycker att Kennies svar lät balanserat - ta tag i grundproblemet först som är just drickandet. Du måste inte bestämma dig för evig tid framöver men ett tips är att sätta upp ett delmål som du är bergfast i att hålla. Inga mer fyllor fram till sommarledigheten kanske?

Jag förstår att du är frestad att come clean med allting till din tjej, och det är beundransvärt att du tänker så. Jag tror att din flickvän kommer att bli ledsen men ha förståelse för det, speciellt om du har lite vikt bakom orden (åtminstone en utstakad plan för hur du ska gå vidare för att detta aldrig ska hända igen).

Som plåster på såren får du vara glad att det stannade vid lite pussar den här gången. Kunde ju varit dubbelt så illa om ni gått hela vägen.

Jag har genom livet varit otrogen både full och nykter. Sannerligen inget jag är stolt över utan har skämts massor genom åren. Jag har berättat- och jag har inte berättat. Jag tänker ibland att det för berättandet inte spelade så stor roll. Der var förstås något med att vara ”sann” men när jag inte har berättat har jag skämts ÄNNU mer och då har det känts lika rätt åt mig. Man får bära sina egna stenar, en knölig väg.
Så jag har igen råd för varken det ena eller andra.
Att sluta dricka däremot- helt klart viktigast! En sak i taget. Börja där. Läs här, forumet har alltid öppet för frågor, stöd tips och råd. Heja dig nu!