Jag hade en ganska sen alkoholdebut i jämförelse med mina jämnåriga kamrater och minns mycket väl första gången. Mammas vin som vi olovligen tagit följt av uppkastningar och onådig huvudvärk med tillhörande sängliggande dagen efter. När jag dricker nu för tiden, sisådär 10 år senare, och i betydligt större mängder känner jag sällan mer än dåsighet som eftermäle följande dag. Det får mig att inse vilket gift alkoholen är; en frisk hjärna stöter våldsamt bort det.

Jag har nog alltid haft ett dysfunktionellt förhållande till drickandet. När jag var var yngre och gick på fester blev det alltid för mycket och jag fick en fruktansvärd ångest dagen efter. Som tur var skedde det relativt sällan upp till 20-årsåldern åtminstone. Denna ångest ledde under flera år till att jag slutade med socialt drickande då det helt enkelt inte var värt risken att säga något tokigt och vakna upp med ångerkänslor.

För att göra en lång historia kort mynnade den här utvecklingen ut i ensamdrickande. Det blev en krycka för mig, en tröst i ensamheten, ett mysigt lugn och en varm famn att falla tillbaka i efter en jobbig dag.

Det är ett förädiskt beroende som kommer smygande utan att man minst anar det, men jag ser klart nu. Jag vet inte hur många gånger jag sagt till mig själv att "detta var sista gången", men likväl gått ner och köpt ett par öl dagen därpå. Minnet från kvällen innan kan dröja sig kvar, men blir snabbt bortrationaliserat och så flyter allt på sådär i flera år.

Detta är en sak jag har reflekterat över på senare tid; hur snabbt livet går när man dricker. Man lever i ett töcken där ens tankar är lika flyktiga som den tjocka dimma man befinner sig i.

Jag sörjer ibland över vad detta har inneburit för vad som skulle varit de bästa åren i mitt liv. Jag stängde på sätt och vis ute mig själv från mina dåvarande gemenskaper och stötte ifrån mig det nätverk jag då hade. Till stor del berodde detta på att jag skämdes över mig själv och mina föreställda misslyckanden, men jag undrar om jag inte hade tagit mig i kragen om det inte vore för drickandet som tillåtit mig att sluta att reflektera över vad jag höll på med.

Jag har förstått att det är vanligt bland missbrukare att isolera sig själva och även att tappa sociala färdigheter, vilket i båda fallen stämmer överens med mig. Jag har på senare tid börjat få flyktkänslor i vissa möten med människor och beter mig skyggt i nya situationer.

Ni kanske tycker att det låter som att allt är misär och elände i mitt liv, men så är inte fallet. Jag har ganska gott om bekanta (om än ytliga sådana), ett jobb som jag tycker om och jag lever i en ordnad tillvaro som jag hittills lyckas upprätthålla trots mitt smygsupande. Jag inser att dessa är saker att ta tillvara på, men även att jag inte kan ta dessa förgivet.

Jag förstår var detta kan leda om jag inte drar i nödbromsen, och det är precis vad jag gjorde i fredags. Det är alltså kväll nummer tre som jag sitter här och knappar, mycket på grund av att jag inte kan sova.

Jag känner igen mycket av vad tidigare skribenter har beskrivit om svårigheten att komma till ro på kvällarna. Det som var lätt som en plätt förut har nu blivit svårt. Dagarna har gått bra, men timmarna mellan 18-22 är jobbiga. Jag sitter bara och väntar på att få gå och lägga mig under denna tid och känner hur spänd man är i kroppen. Det har dock inte varit några problem med något sug efter alkohol - pepsi max eller kolsyrat vatten har visat sig vara ett utmärkt substitut för att ha något att smutta på framför TVn.

Jag har däremot känt mig förvånansvärt pigg under denna helg. Energi till att städa lägenheten, laga ordentlig mat (sker väldigt sällan) och ta promenader. Jag vet att det här med sömnen kommer att ge sig efter tid, så det får ta den tid det tar helt enkelt även om det är lite smått irriterande just nu.

Min inställning till kommande veckor är framför allt att ta tillvara på allt positivt jag upplever med denna förändring, men även att omfamna obehaget i vissheten om att det är symptom på att giftet lämnar min kropp.

2025 ska bli ett år där jag bygger upp mig själv i stället för att lägga krokben för mig själv.

De första stegen kan vara trevande, snubblande, blyga (mina första tassningar över tröskeln) Så bra att alla steg räknas. Välkommen hit, jag håller mest till på ”den andra sidan” - det vidare livet - där vi som började skriva här för lite (eller mycket) längre sen ofta kliver över till.
Just den här tiden är det många nya som skriver och då känns det extra viktigt att vara lite forum-ambassadör och välkomna trevare och snubblare.
Välkommen hit och så fint att du klivit in. Du har ju redan många bra insikter, och lite grann beror stöd eller tips och råd på hur långt uppehåll man har tänkt sig- på kort och lång sikt.
Men läs runt här så hittar du massor av tips, råd, forumet är alltid öppet. 🙂
Följ med/ta rygg på de som har samma mål, och stötta varandra. Det finns en oerhörd kraft i detta. (Jag tänker att kraften här skulle kunna ersätta ett av de fyra kärnkraftverk man planerar att bygga.)
Håller med dig om att kvällarna den första nyktra tiden kan vara nog så långsamma. Kroppen och skallen jobbar i chock över att inget alkohol rinner ner i strupen och börjar omgruppera sina resurser. Det brukar lösa sig med tiden, och man kan istället finna att långsamheten blir njutbar, tid att vila? Något som vi överdrivna drinkare sällan prioriterat.
Så ta en sak i taget. Du är väldans klok som lyssnat på dina farhågor och känslor av att detta är något du behöver ta tag i. Det kommer att gå bra! 🤎

@Se klart Tack snälla för dina fina ord! Jag tar det en dag i taget just nu och tänker inte så mycket på hur lång tid som ska passera. Det fungerade för mig förra gången (säkert 2 år sedan) jag försökte, och var då ren i 45 dagar innan jag fick någon dum idé om att unna mig. Till mitt försvar hade jag inte nått dessa insikter om min problematik då, utan var bara lite allmänt trött på drickandet och ville utmana mig själv.

Det hade såklart varit häftigt att sitta på nyårsafton 2026 och kunna säga till sig själv att man inte rört en droppe på hela året, men jag har en känsla av att det lätt blir att man tänker att målet är avlägset, så jag provar att ta det i etapper just nu. Jag kommer däremot ta det på större allvar den här rundan, då jag gör det av nödvändighet snarare än en skojig utmaning den här gången.

Samtidigt tror jag att det kan vara till hjälp att se det lite som en utmaning med glimten i ögat också, ett styrkeprov för sig själv liksom. Har gnällt så mycket på mig själv under 2024 så jag tror som jag skrev i min trådstart att det ger mer att se på fördelarna med varje nykter dag än att bara se fram emot nästa milstolpe :)

Jag ska försöka bli aktiv och skriva av mig här någon dag i veckan åtminstone har jag tänkt mig. Vem vet, det kanske blir oftare nu i början. Uppskattar den fina stämningen här på forumet och alla er som ställer upp och stöttar och välkomnar. Tack!

@Friesian Hej och välkommen hit! Du resonerar klokt och vad bra att 2025 ska bli ett år då du bygger upp dig själv. Bra att ta ta det i etapper, en dag i taget, men också se det som en utmaning med glimten i ögat. Så gjorde jag också, hade stor motivation denna gång och såg det även som en utmaning. Jag är målinriktad och hade tilltron till min egna förmåga att klara av utmaningen. Jag hade en plan, med milstolpar jag ville nå och höll mig strikt till planen. Nykterhetsprocessen handlar också om att skapa nya nyktra vanor och ersätta de dåliga alkoholvanorna. Jag lade bla till träning som en vana och som en utmaning och genomförde mitt första halvmaraton i höstas. Det handlar också om att lära känna sig själv och ev underliggande skav, få självkännedom. Fundera på vem man vill vara, hur man vill att ens liv ska se ut och vad det ska innehålla.

Välkommen ombord! Livet blir så mycket bättre på alla plan som nykter! Du fixar det!❤️

@vår2022 Tusen tack och jättebra tips att ersätta de dåliga vanorna. Det är helt i linje med hur jag tänker med. Har varit passiviserad de senaste åren, från att ha varit ganska aktiv i mina nyktra dagar. För mig har det alltid varit antingen eller - leva hälsosamt eller behandla kroppen som en soptunna, även innan jag började vanedricka. Så här i efterhand låter det inte helt sunt och kanske har med underliggande problem att göra att jag måste var så antingen eller - något jag får rota vidare i.

Jag har hur som helst en plan på att aktiv igen. Promenerar just nu men har andra aktiviteter inplanerade så fort sömnen kommer tillbaks. Fick inte mycket sömn inatt utan det blev TV-tid för hela slanten, men konstigt nog vaknar jag fortfarande glad och pigg på morgnarna.

Ett hopp infinner sig som jag inte har känt på länge, och kanske lite stolthet över att ännu en dag har passerat. Vi kämpar vidare!

@Friesian Hej & välkommen hit.Bra val,citat:” 2025 ska bli ett år där jag bygger upp mig själv i stället för att lägga krokben för mig själv.Du har redan stora insikter bytt ut A mot bubbelvatten/pepsi Max.Redan fått vinster med mer energi.Ork att städa laga mat Osv.En plan med promenader & inplanerade på sikt.Jättebra plan.Du kommer att fixa detta!

@Molnet Fint skrivet, jag tackar och bockar. Än går det prima, bortsett från att jag satte i mig massa godis ikväll :D Har städat badrummet, tagit en promenad som nästan kändes som ett träningspass i snötäcket och lagat mat. Det senare var lite riskabelt måste jag medge då jag köpte en flaska matlagningsvin på 2.2% (250ml). Jag var lite nervös för att jag skulle bli frestad av lukten, men det var ingen fara. Allt åkte ner i maten och kokade bort. Tror jag ska vara lite överdrivet försiktig så här i början så att man inte får några dumma infall bara.

Ha en fin vecka allihopa som börjar jobba igen efter semestern. Nu börjar året och nya tag på riktigt!

Fjärde natten idag och jag har äntligen fått lite sömn. Slocknade vid 20:00 och vaknade nu strax innan 4. Ska prova och se om jag får vila lite till innan jobbet.

En reflektion från de senaste dygnen är den markanta skillnaden i mitt dagliga mående, det är verkligen som dag och natt. Jag har varit plågad av intensivt destruktiva och självkritiska tankar sedan flera år tillbaka. De kunde komma när som helst utan förvarning och var väldigt besvärliga att få ur huvudet så fort de börjat. Hör och häpna: inte ett spår av dessa sedan i fredags!

Jag häpnar faktiskt lite över att jag inte har sett detta samband förut. Kopplingen mellan mitt drickande till min ångest och dåliga självkänsla. Jag förstod såklart att det inte gjorde mig några tjänster, men har på något sätt attribuerat dessa känslor med faktorer från min uppväxt och känt mig helt maktlös inför dem.

Börjar hur som helst känna igen mitt gamla själv och komma ihåg hur jag brukade vara , hur jag kan vara. Trygg, stark och tillfreds med mig själv med nyfunnet hopp och planer om framtiden.

@Friesian God morgon 🙏🏼 Även jag är vaken i ottan - eller bara okristligt tidigt - av helt andra skäl. Larmet gick för narkosläkaren som har jourrummet bredvid mitt 🚨. Välkommen hit 🙏🏼 Det låter som att du analyserat dig själv väl och jag upplever att det skulle kunna vara jag som skrivit det. Jag trodde jag var en ångestperson och att det kommit med åldern och drog aldrig parallellen med ökat alkoholintag. Dumt. Men reversibelt. Här ligger jag i morgontimmen spik nykter vilket jag varit sedan midsommar och jag har inte haft ett uns ångest sedan jag förändrade drickandet i feb förra året. Hur dum får man vara? 🤦🏼‍♀️

Jag önskar dig en bra start på 2025 och en skön onsdag.
🩵

@Carisie Godmorgon! Grattis till dina framgångar, jag längtar efter att kunna säga något liknande om ett år, även om det är en lite onödig önskan då jag egentligen känner mig "där" redan. Jag har fått mitt mående tillbaka och ser ju redan ljuset i tunneln, men är likväl lite spänd på alla förändringar som jag har att se framemot. Det händer så mycket rent fysiologiskt i kroppen bara de första veckorna och fördelarna fortsätter att komma ju längre man håller i. Jag är nästan lite tacksam för att jag får uppleva denna resa, även om jag såklart inser att det bästa hade varit att aldrig ha påbörjat den från början ha ha..

Hoppas du mår bra och att det går bra, vad som nu föranleder din vistelse på sjukhuset! Ha en fin onsdag och en riktigt god start på 2025!

@Friesian Ahh...alltså jag kände mig också "där" som så många andra före mig. Sen verkar det komma en dipp vid tre månader när man känner sig lite off och ifrågasättande. Jag tror jag skrev "blev det inte roligare än såhär" och fick massor med svar av människor som gått igenom samma tänk. Jag vet att jag önskade att jag vetat så OM det kommer en dipp för dig - du är inte ensam.

Jag mår toppen tack 🙏🏼 Det är jobb som föranleder min vistelse på sjukhuset så det är ingen fara med mig 😅 Nu ska jag nog vila en stund innan jag får åka hem. Ha en fin dag.
🩵

@Carisie Tack för varningen! Ska ha guarden uppe för eventuella dippar i humöret. Jag förstår ju innerst inne att tillvaron inte alltid kommer ha guldkant framöver, även om jag lever lite extra på detta just nu!

Får komma ihåg att även om man så småningom riskerar att bli uttråkad igen så fortsätter minnet och sinnet förbättras och stabiliseras. Tar att vara uttråkad och känna lite "meh!" varje dag framför att gå runt och hata sig själv hur som helst ;)

@Friesian vilken härlig inställning du verkar ha😍. Jag har i många år slitit med ångest, ingen superfarlig men molande, över mail, jobb, tid, vänner, stress och så. Den ångesten försvann på fyra dagar utan alkohol. Jag är fortfarande (dag39) helt förvånad och visste inte att de hängde ihop. Jag trodde att alkohol ångest var sånt man fick över saker man gjort eller sagt när man druckit, men oj så fel jag hade. Hoppas att du slipper dippar och jobbigt sug!

@Friesian Hej 👋🏼 Ja det var verkligen inte menat att dämpa dig! Jag inser att mitt inlägg kunde tolkas som negativt och jag ber verkligen om ursäkt för det 🙏🏼 Det var bara det att jag kände precis som du och blev lite tagen på sängen efter 3 mån då jag liksom kände att allt var meningslöst och vad gjorde jag för skillnad liksom? När jag skrev det här så fick jag många svar om "tremånadersdippen" så att jag skrev det till dig var för att jag önskar att någon skrivit det till mig.

Hur som helst så tycker jag absolut att du ska rida på nynykter-vågen 🏄🏼‍♀️ för känslan du befinner dig i har jag också haft och den är sååååå skön! Kram 🩵

@Carisie Absolut ingen orsak, jag tolkade det precis på sättet du menade och mottar dina tips med tacksamhet :) Faktum är att jag även välkomnar pekpinnar om ni märker att jag är ute på hal is någon gång.

Idag har jag faktigt haft en lite surmulen dag. Var så trött efter jobbet igår så jag var bara tvungen att vila en timma, och sen kunde jag naturligtvis inte somna igen på kvällen. Försov mig för första gången till jobbet dessutom så har muttrat lite för mig själv under dagen.

Det är såna här stunder man får ta ett djupt andetag och tänka efter på det man har byggt upp och som jag skrivit tidigare, omfamna obehaget. Jag sitter lugnt i båten och låter mig inte rubbas av små motgångar än så länge

@Friesian Hej 👋 Man måste få ha sina dagar. Jag skrev det till @LAO igår eller i förrgår också det viktiga är att inte agera på känslorna och ta fram snuttefilten vin eller motsvarande. Känn och känn och njut av att vara surmulen...du kommer må ännu bättre när du hanterat den känslan.
🩵

Idag firar jag min första milstolpe! En vecka spiknykter, hurra! Skrämmande och lite stort att det var minst två år sedan jag gjorde detta senast. Det skall firas med en stor flaska.... pepsi ;)

@Friesian Grattis till en vecka!🥳 Många gånger den värsta med abstinensen och det är skönt att ha kommit över den puckeln och alkoholångesten som lägger sig. Läste om din insikt om kopplingen mellan ditt drickande till din ångest och dåliga självkänsla och att du på något sätt attribuerat dessa känslor med faktorer från din uppväxt och känt dig helt maktlös inför dem. Kan känna igen det. Visst visste jag att min bakfylla gav mig ångest, men jag insåg inte att drickandet, som ledde till alkoholberoendet, ledde in mig i en ond ångestcirkel och låg självkänsla pga av alkohol. Det blev så uppenbart den första veckan när jag blev nykter. Alkoholångesten försvann!

Visst påverkar mina underliggande skav, mina dåliga och osanna tankar om mig själv och mitt bagage mig, men som nykter kan man närma sig och undersöka det så mycket bättre. Jag har fått så mycket mer kunskap om mig själv, mina triggers, omvärderat mina tankar om mig själv, bättre självkänsla och självsäkerhet och kan hantera motgångar så mycket bättre som nykter.

Bra jobbat! Var stolt över dig själv och fira ordentligt med Pepsi! Kram❤️