av eca81

eca81
tis, 2024-12-31 - 08:57

Hur vet man vilken nivå av problem man egentligen har med alkohol?

Hej,
Jag är en familjefar som försöker förstå och hantera mina mönster kring alkohol, särskilt eftersom det har skapat ett stigma och en oro i vårt hem. Jag vill bygga en trygg och stabil grund för mig själv, min sambo och våra barn, men känner att jag behöver kartlägga mig själv i detta.
Julafton blev mindre lyckad då jag blev aningen för berusad och det är jag långt ifrån stolt över .

Jag har under perioder märkt att min alkoholkonsumtion ökar, trots att jag inte dricker mig till berusning eller har något direkt sug i vardagen. Det som oroar mig är snarare att jag ibland tar ett glas i smyg, något som min sambo har upptäckt och som skadat vårt förtroende. Ett exempel är när jag nyligen tog en minimal smutt från en ginflaska i kylen – det var inte planerat, jag drack inget mer den kvällen, men ångern och rädslan över att bli upptäckt var enorm. Och det blev jag. Jag har inget bra försvar eller förklaring till varför jag gjorde det, mer än att jag “drogs till att smaka”.

Jag har också märkt att jag gärna tar ett extra glas vin efter middagen när min sambo avstår. Det är inte alltid något jag reflekterar över i stunden, men efteråt känner jag skam och oro för hur det uppfattas, särskilt eftersom vi tillsammans försöker ha en balanserad syn på alkohol.

Detta har skapat en oro i vår relation och ett stigma kring alkohol, även om vi ibland dricker tillsammans utan problem. Min sambo känner sig osäker, och jag vill verkligen reparera detta, både för min egen skull och för att vara en stabil och pålitlig partner och förälder.

Min önskan är att förstå mig själv bättre. Jag har haft vita perioder utan problem, men det är dessa oönskade mönster och den smygande dragningen som oroar mig mest. Jag vill hitta en sund och balanserad relation till alkohol och samtidigt bearbeta det som ligger bakom mina mönster.

Jag är också medveten om att ett alternativ kan vara att avstå från alkohol helt, och om det är nödvändigt för att skapa trygghet i mitt liv och min relation är jag öppen för det. Men ärligt talat känns den tanken märklig, eftersom jag ändå önskar att alkohol kan vara en naturlig och sund del av livet utan att skapa problem.

Min fråga till er är:
Hur kan man få en tydligare bild av vilken nivå av problem man har med alkohol? Vad har hjälpt er att kartlägga er egen situation och hitta hållbara lösningar, särskilt när alkohol har skapat oro och relationsproblem hemma? Och hur har ni som valt att avstå från alkohol helt tänkt och resonerat kring det beslutet?

Tacksam för alla tankar och erfarenheter ni kan dela.

Vänliga hälsningar om ett gott nytt år!

Maud
ons, 2025-01-01 - 09:26

@eca81 Efter x antal vita perioder har jag insett att jag är en sådan som inte ska dricka alls. Jag faller direkt tillbaka till gamla mönster. Orkar inte tänka på varje glas som ska drickas eller inte. Det kostar bara energi, värdighet och hälsa.
Så nu tar jag ett beslut varje morgon. Läser här som påminnelse o pepp.
Pluggar på om alkoholism ( för det är det även om man har vita perioder. Hade man inte haft problem så hade man inte ens reflekterat över behovet av vit period)
Det är som det är, jag får bara gilla läget om jag vill må bra.

Lycka till🤗

Nykter alkoholist
tis, 2025-01-07 - 12:16

Det är väl bara alkoholberoende personer som tar sk “vita perioder”??
Jag hittade lösningen när jag erkände min alkoholism på mitt första AA-möte. Har fått all hjälp där och har hållit mig nykter sen dess, utan problem. Mycket tacksam för all hjälp jag fått min AA-grupp.

xyz23
tis, 2025-01-07 - 22:18

@eca81 Undrar jag hur bra svar du kan räkna med att få här. Tänker på mig själv, vad kan jag lära dig, du som i motsats till mig verkar att ha ett sådant analytiskt och klokt tänkande runt ditt drickande. Riskbruk och beroende definieras väl annars av att man inte fixar logiskt tänk runt alko.

Vet du, jag skulle tipsa om du vill följa upp detta: Ta kontakt med en schysst alkoläkare. På Riddargatan 1 i Stockholm kan man få all hjälp man behöver, även på distans. De kan hjälpa dig att lägga din konsumtion på rimlig nivå, på en nivå som du och din familj accepterar. Du skulle få ett kontrakt som alla tror på, du, din sambo och läkaren. Så skulle jag banne mig göra, men det krävdes ett tidigare beroende hos mig för att inse att jag kan tipsa om det.

eca81
tors, 2025-01-09 - 19:42

@Nykter alkoholist
Tack för svar, vill inte rättfärdiga eller bortförklara på något vis men att använda uttrycket ”vita perioder” är dumt formulerat då det jag menar är att det spontant kan gå perioder utan alkohol och utan att avhållsamhet är ett aktivt val. Jag skulle kanske uttryckt det att konsumtionen varierar utifrån tillfälle.
Mitt problem är inte att jag inte kan hålla mig från alkohol , mitt allra största problem är att jag har svårt att sätta gränsen för mig själv vid vissa tillfällen.
Jag går för närvarande hos en KBT och ser med tillförsikt och öppenhet för alla lösningar fram emot att se vart det leder.
Allt gott till dig!

eca81
tors, 2025-01-09 - 19:45

@xyz23 tack jag önskar att man kan få bukt med detta och alltid njuta av livet med måttlighet, jag går för närvarande hos en KBT are som jag nyss fått kontakt med specialiserad på beroende problematik, jag hoppas att vi tillsammans kan belysa nuläget och vad jag bör göra framåt.
Önskar att kunna njuta av ett par glas vin med min sambo då mat och dryck är det jag brinner för och det har tidigare varit mitt yrke. Det kan vara en utopi men jag är villig att testa vad som krävs, är det total avhållsamhet så får jag bara acceptera att det är en sits jag själv försatt mig i och ta ansvaret för detta, även om jag innerst inne önskar en annan väg framåt
Tack för fint svar!

xyz23
tors, 2025-01-09 - 22:28

@eca81 Tack :)
Med din klokhet kommer detta att gå bra. Min läkare sa då hon skrev ut mig "men minns att alkoholen är en stark kraft", men detta vet du redan. Och du har dragit i snöret innan du utvecklat ett beroende. Det kommer att gå bra för dig och de dina.

Allt gott!

Se klart
tors, 2025-01-09 - 23:24

@eca81 välkommen till detta forum som är så snällt, varmt och påfallande ”rakt. Jag var nog som du när jag skapade en tråd här första gången, vilken sort osv.
Det diskuteras också återkommande här, ang om det går att dricka måttligt eller inte. Meningar går isär- men är man en rejäl riskbrukare/missbrukare så tror jag personligen att det här med måttlighet är svårt- och det är vad jag erfarit själv, och bland mina vänner här.
Jag vet inte riktigt om du beskriver helt sanningsenligt (vilket man absolut inte måste!) men jag funderar på varför din fru har sån väldig ”koll” på dig? En klunk gin skulle de flesta av oss inte märka om det inte fanns ett eskalerande beteende/beroende?
Bara en reflektion. Att du blev ”aningen för berusad” är också lite svårt att tolka. Hur skulle din fru beskriva det tror du?
Jag tänker att stigma och oro kring alkohol- i en relation- kan vara signaler man behöver förstå. Jag skulle aldrig reagera om min man tog ett glas vin efter jag gått och lagt mig, mysigt för honom som stannar just vid ett glas. Jag dricker ju inte så är helt oberörd av sådant.
Jag tycker du låter genomklok och är kanske en del av de som tex genom riddarkliniken kan få bukt på problemen innan de eskalerar mer.
Oavsett det, så råder jag (och troligen också beroendenottagningar) att 3 månader är en bra tid att hålla nollan- för att därefter ta nya beslut.
I mitt fall ledde mina 3 månader till helnyktert liv, men så är det absolut inte för alla. Du får forska lite opeminded kring dina vanor, sug och behov, till att börja med. Hoppas det ger dig några svar på dina tankar.

eca81
fre, 2025-01-10 - 18:35

@Se klart sanningsenligt vet jag inte men det är väl min bild av det, vi hade en tuff period med utmattning hos min partner i kombination med efterföljande graviditet, samt lite annat stök i arbetsliv och stressnivåer, jag ”dövade då min stress” med alkohol och detta skedde ibland i smyg, när detta framgick så satte det nog på min partner hennes ”glasögon” som per automatik kollar om det hänt igen då det brände ett förtroende då det begav sig .
Jag är öppen för att avstå alkohol helt om det är nödvändigt, har i min enfald alltid sett mig som ”världens bästa pappa” och en substans ska inte få ändra det. Däremot vidhåller jag längtan efter god mat med gott vin, och tanken på att kunna ta en riktig fest utan konstigheter men det får min terapeut och kroppen ta ställning till.
Värt att poängtera är att det sällan blivit ”för mycket” på festliga tillfällen utan mitt problem har mer varit i stressade perioder eller det där extra glaset eller två efter middagen …
Jag är så sjukt tacksam för alla vettiga och varma svar här och kunde jag skulle jag ge alla en gruppkram.
Framtiden får utvisa vem jag är i detta!

eca81
fre, 2025-01-10 - 18:38

@Se klart vad gäller aningen för mycket så var det i det fallet att jag var utzoomad och aningen släpig på röst. Inte så jag vinglade omkring och somnade men nog för att vara obekväm och inte på alerten som jag själv också givetvis önskar vara