Levt med en o samma man i 30 år. Han har alltid druckit lite mer men kunnat sköta jobb o familj dock med en dos av egoism o elakhet då o då. De senaste 3 åren har han supit loss! Blivit av med jobb, körkort och är mer eller mindre en ”ashole” mestadels. Han har 1-2 veckors hårt supande.. följt av ångest, ingen dricka - aldrig mer ( hört det tusen gånger), till att efter 2-3 mån tycka att han kan ta någon öl o sen smusslar han sig aspackad. Sen börjar vi om som ovan igen. Han slösar pengar han inte har, dragit på sig kredit skulder och pantat klockar o smycken. Nu är jag så less på att ”tro” på att det någonsin kommer hålla längre än 2-3 mån i taget. Barnen flyttar snart hemifrån o jag är trött trött… har problem med att släppa hoppet om att han ska bli ”normal”. Det blir färre o färre tid med närhet o normalt beteende.

@Elsaelsa fattar att du är trött, man orkar inte hur länge som helst. Du skriver att du har svårt att släppa hoppet. Ibland kan det vara värt att fokusera på sig själv, att försöka få upp sina egna energinivåer, när man levt länge med fokus på någon annans behov. Hur är det för dig? Givet att situationen ser ut som den gör med din man, vad tror du är bästa sättet för dig att fylla på med energi?