av camillasvall

camillasvall
sön, 2025-02-23 - 15:29

Jag bor med min sambo sedan 5 år, blev varnad om hans drickande tidigt av omgivningen men märkte inte av det, tänkte det var en jobbig period han hade efter tidigare uppbrott men va ok vid det laget våra vägar korsades...

Inte så jättelångt in i relationen uppstod första grälet om just alkoholmängden han hällde i sej. Grälet ebbade ut och allt fortsatte som vanligt. Jag uppmärksammade dock att det dagligen köptes hem 2,8 och 3.5 folkisar, mest sistnämnda.
Tog ett bra tag innan jag verkligen fick misstankar, en måndag och jag kommer hem från jobb och vi ska grilla, typ raglar han....men han va ju trött. Det har jag fått höra många ggr genom åren, speciellt då han låg borta på jobb och jag poängterade det, att det lät som han småsluddrade, trött igen. Konstigt att han inte sluddrade hemma då han va trött.
Plötsligt hittade jag öl gömt bland hans kläder, storbråk, gråt, aldrig hända igen, erkände alkoholproblem, pratade om det, jag stöttar och hjälper till 110 procent. Lugnt ett tag, men alltid folkisar hemma.
Sedan har det hållit på så här, hittat öl under kuddar i gästsäng, jackfickan, bilen, frysen!! Aldrig misskött jobb tack å lov.
Sista gången sa jag att nu fan räcker det! Jag orkar inte mer, då skulle han söka hjälp hos AA på måndagen, den måndan har inte kommit än.
Vi blev vänner igen å han lova att prata med mej då det blev jobbigt, han skulle fixa detta för han ville inte mista mej, vi skulle jobba på detta tillsammans.
Vid ett läkarbesök fick jag dra ur han va de sagt...hög alkoholkonsumtion
han har även potensproblem och hjärtrusningar, 3 barn, varav 2 tagit avstånd.
Så här har det hållit på genom åren. Utöver detta är han otroligt snäll, omtänksam på alla vis, jag älskar människan!
Nu har det varit en period som det inte varit nåt som jag hängt upp mej på eller misstänkt nåt, tills i förrgår, han hade varit å handlat, div jox plus 4 öl i en påse han tog in, 2 var till maten tänkte han sa han under helgen.
Han jobbar helg, så jag stökade på i godan ro, ölen stog kvar i påsen på golvet, å jag skulle ställa dom kallt...där i låg kvittot. Känslan i maggropen då det fattas 8 norrlands i påsen enligt kvittot.
Då gick det upp för mej, kvällen före,samma som inköpet, hörde jag han på övervåningen tussa runt, så jag gick upp för att leta reda på dom, men fann inget, däremot ser jag att soffkudden är i oordning, alltså, smugit upp öl å gömt i soffan, passat på att hälla i sej då han låtsas gå på toa, gömt tomburkarna på samma ställe till morgonen efter för att smussla ner dom medan jag ännu sover, men han lägger dom i pantpåsen?! Så då jag börjar luska i det hela finner jag ju dom där, 3 st, plus 2 från påsen , så 5 starkisar innan morgonskift! Han vet ju att jag ser ALLT men gör sej inte stort besvär att göra det osynligt, soffkudden tex.
Han kommer från jobb, jag låtsas som inget då jag vill se hur han gör.
Hittade ju ingen gömma hemmavid, men i skuffen på bilen va dom , under en annan påse, alltså, han smugglar in och upp till soffan. Luften går ur mej nu, han vet så väl att förra gången var sista chansen jag gav han, trodde på riktigt att han va på rätt väg.
Jag älskar han, men det känns som allt förtroende och alla känslor är förbrukade nu. Jag blir tom, så djävla tom och ledsen, så jag undrar, är det dags nu?.......

JHL
mån, 2025-02-24 - 16:15

@camillasvall
Hej,

Ni har grälat/tjafsat om detta i nästan 5 år och din respektive har lovat bot och bättring men då har inte skett.

Jag har ingen erfarenhet av att vara anhörig till en alkoholist. Däremot har jag gedigen erfarenhet av den andra sidan (den drickande). Om vi bortser från barn och familjerelationer så sitter du i en relation med 3 parter varav din relation med din respektive har lägre prioritet än din respektives relation med alkohol. Så länge det är så och din respektive inte vill bryta med alkoholen är det inte värt att fortsätta. Jag skulle rekommendera att du kikar på eget boende och förbereder en flytt. Det behöver inte vara en permanent flytt men det är nog viktigt att din respektive uppfattar det så annars kan det bli en kortare skärpning. I bästa fall blir det en nystart för honom att skärpa sig och ta tag i sitt liv. Om han inte gör det så är det hans val och varför ska du må dåligt och ständigt bli besviken och ledsen. Läs trådar i detta forum och tänk på dig själv. Om du väljer temporär/permanent separation och din respektive vill återförenas och du också vill det, kräv då först några månaders insyn i hans vårdjournaler eller kräv att han tar regelbundna frivilliga peth-testet (kan göras privat och kostar dryga 500kr det finns även andra mer omfattande tester för påvisning av alkoholkonsumtion glr någon 100-ring extra).

Sedan så tror jag personligen att din respektive vill bli upptäkt, gömma dricka i soffan och lägga burkar i pantpåsen eller gömma burkar i skuffen. Det är så ett otroligt dåligt smusslande och mer vi likt att ställa sig bakom soffan när man leker kurragömma och vråla här är jag. Eller då är han en klant alternativt har låga tankar om din slutledningsförmåga.

Förhoppningsvis kommer få råd av medlemmar som har eller har haft en liknande situation.

Zowie
mån, 2025-02-24 - 19:12

Min sambo dricker för mycket... alldeles förmycket. Smusslar... ljuger... manipulerar mig så han har mig att skylla för allt. Vi bor i bostadsrätt... vissa grejer måste fixas.... känner att allt hänger på mig... vet inte hur ajg ska orka lämna. Det var bra i helgen , likaså förra veckan. Men idag kom han hem kl 18 och hade druckit. I höstas sa han upp sig, varför har jag inte riktigt fått klart för mig. Jag försöker visa att jag har förtroende för honom. Men han känner sig kontrollerad och förminskad av mig. Men han fungerar inte längre. Jobb hjälper jag honom att söka. Jag kan tänka att han kanske har rätt. Att det är mitt fel. att allt det där han säger är sanningen. Jag behöver hjälp... men vet inte hur jag ska göra. Vet inte vilken väg jag ska gå.

camillasvall
mån, 2025-02-24 - 20:42

@JHL , tusen tack för pepp. Ja, vi kom ju överens sist att hände det en gång till var det sista gången, då skulle jag flytta,å nu står jag här och är lika djäkla villrådig ändå....tron på att jag kan hjälpa han ger inte med sej, fast jag vet ju att det är han som i första taget måste ha viljan, så den här gången måste jag nog som sagt hålla mitt löfte , ett tomt löfte ger ju inget....Tack ❤️