av B.Å

B.Å
tors, 2025-02-06 - 19:53

Dag jag vet faktiskt inte

Nu börjar jag närma mig 7 månader som nykter, känner mig väldigt "stabil" i min nykterhet och när jag tänker tillbaka på hur mitt missbruk sett ut kan jag säga att det känns nästan overkligt och som en dålig film...kan inte fatta att jag det på riktigt var JAG...som satt här, i soffan jag sitter nu, full var och varannan dag, bakfull på jobbet, ångest varje dag, magproblem, ångest...mitt liv var en vidrig lögn...det känns overkligt att det var jag.

...men, det känns som jag planerar ett återfall just nu. Så konstig känsla är det, jag har inget sug längre (det vill jag att ni ska veta som precis börjat er resa, detta djävulska sug...det försvinner) jag har inga tankar på att jag kanske har blivit den som kan dricka måttligt (jag vet att jag inte kan eller vill det) och jag längtar inte efter smaken eller ruset...men det känns ändå som att jag planerar en riktig supa-skallen-av-mig-kväll. Börjar undra om det är baksmällan jag vill åt. Att få lov att må riktigt jävla piss av en anledning, kan man längta efter det?

Jag har varit nykter i drygt 6 månader nu och är så tacksam för det...men just nu känns det som att jag väljer bort något som av många beskrivs som en naturlig del av resan mot ett hållbart tillfrisknande. Konstiga känslor, ville bara skriva av mig och nej jag kommer inte inte supa skallen av mig. Har för länge sedan bestämt att ett år är mitt nästa delmål, men varför känns det så här då??

vår2022
tors, 2025-02-06 - 21:13

@B.Å Det du beskriver låter verkligen intressant och det gör mig nyfiken att få veta mer om det. Du funderar på om det är baksmällan du vill åt och att må riktigt jävla piss. Kan du beskriva lite mer om den känslan och funderingar kring det? Du skriver också om att det känns som att du väljer bort något som av många beskrivs som en naturlig del av resan mot ett hållbart tillfrisknande. Vad menar du att du väljer bort och vad är det som av många beskrivs som en naturlig del av resan, kan du berätta mer om det?

vår2022
fre, 2025-02-07 - 08:44

@B.Å Vad är det som gör att det känns som att du planerar en riktig supa-skallen-av-mig-kväll? Är det mycket tankar och känslor som tar mycket energi som gör att du vill domna bort? Känns det som du inte orkar med det? Du undrar om man kan längta efter att få lov att må riktigt jävla piss av en anledning. Jag tänker att vi är ju vana vid det, att vara självdestruktiva när vi drack fast vi visste att vi kommer att må riktigt jävla piss av det. Kanske att man vill straffa sig själv, vi är ju själva den värsta domare av alla och dömer oss själva hårdast av alla. Att man är värdelös och suger. I det finns ju offerkofta, vi är inte värda att må bra och sedan tror jag att det också kan finnas en slags tillfredsställelse i det, för varför skulle vi annars vilja få oss själva att må dåligt? Vi gör ju oftast bara sådant som vi får ut något av, även om det är destruktiv och negativt. Man fyller ett slags behov ”Whats in it for me?”. Som sagt kan det vara ett mönster vi känner igen och är vana vid och det är det mönstret man får syna och göra en förändring i för att staka ut en bra väg i livet.

Kämpa på nu och försök hitta din anledning till varför du känner som du gör. Varför du vill straffa dig och må dåligt som du är helt medveten om att du kommer att göra om du super och hamna på ruta 1 igen. Det blir svårare och svårare att komma upp på banan igen efter varje återfall. Besvikelsen över sig själv är inte lätt att handskas med och fyller på i självhatet.

Det är jättebra att du skriver om hur du tänker och känner och vi hjälps åt att komma över den pucken!💪 Flytta fokus och tänk på hur duktig och stark du är och att du har kommit långt på din nyktra resa. Skitdagar/tankar kommer men det går också, det gäller att hålla i och hålla ut. Kram❤️

Ny dag
fre, 2025-02-07 - 08:48

@B.Å Känner igen mig, förutom att liksom döva, försvinna bort en stund genom ett återfall (nej!!) så när man mår pissdåligt kan man knappt tänka på annat vilket i sig är en befrielse. För egen del behöver jag hitta andra sätt för vila och lugn. Vi satsar på ett år nu, 22 dagar efter dig och vilken vår och sommar vi kommer få. Fortsätter gärna diskutera återfall och ”störande” hjärnaktivitet. Vi hjälper varandra 🥰🥰🥰

Andrahalvlek
fre, 2025-02-07 - 09:14

@B.Å Jag kan känna igen mig litegrann. Hela det första året kändes det som jag inte kunde ropa hej riktigt. Det kändes som om återfallet kunde drabba mig när som helst, komma som en blixt från klar himmel nästan.

Där och då fick jag fundera några varv till. Skulle ett återfall bara kunna drabba mig plötsligt? Vad skulle få mig att ta ett återfall? Vem fan bestämmer egentligen? Jo, jag. Genom att aldrig ta första glaset. Det första glaset bestämmer jag, sen bestämmer alkoholen.

Det krävdes att jag processade detta några vändor innan lugnet lade sig inombords igen. Det är fan jag som bestämmer. Och jag har bestämt att jag aldrig ska ta första glaset. Jag får hitta andra sätt att få vila, tröst, kraft, guldkant. Då började jag lägga mer kraft på just det: Hitta de hjälpsamma alternativen.

Kram 🐘

vår2022
fre, 2025-02-07 - 09:34

@Ny dag Där sa du det, när man mår pissdåligt kan man knappt tänka på annat och det är en befrielse i sig. Där finns syftet/tillfredsställelsen med att vara självdestruktiv. Belöningen är att få en befrielse för en kort stund. Ett invant och inlärt mönster som gav oss något när vi drack för att slippa känna och tänka. Ja, vi behöver hitta andra sätt att hitta lugn och göra det till vårt nya nyktra mönster som inte är sjävdestruktivt❤️

Molnet
fre, 2025-02-07 - 17:51

@vår2022 Det där känner jag igen mig i.Tror åxå att det är viktigt att testa olika mer hjälpsamma saker för att mota bort myror i skallen,tristess,rastlöshet,jobbiga känslor osv .Som du skriver vi har tillägnat oss själva ett invant mönster genom att hälla vin på allting.Tyvärr är det första jag gör är när jag mår sunk är roliga saker.Så knäppt.Det är väl det man ska välja bort sist.Det är ju då det där jäkla återfallet knackar en på axeln.

zalkin
fre, 2025-02-07 - 18:44

@B.Å
Så tror jag att mitt tänk också varit ända sedan tonåren, när livet blivit riktigt bra en längre tid så behöver man schabbla till det. Ngn slags negativ, destruktiv naturkraft som säger till en att nu får du sabba den goda känslan. Och det fyller ju en funktion för många av oss, ngn form av självskadebeteende, att ta sig ur tristess, skapa lite drama, action i livet. Med det sagt, stå på dig, fortsätt ta kloka beslut, du e grym som hållit nykterheten så länge, de här känslorna går också över

Himmelellerhelvette
fre, 2025-02-07 - 21:06

Jag känner igen mig jättemycket @B.Å!
Det har hänt mig några gånger under min nykterhet, varje gång har jag känt paniken jag misstänker att du känner och oron och ångesten och undran ”va fan är det här” Jag har då lyssnat om ”This naked mind” på Storytel. Du kanske läst boken ”Tänka klart”? Eftersom den bara finns inläst på engelska är det den versionen jag lyssnat på alla gånger. Sedan har jag satt på någon av poddarna, alkispodden, beroende podden eller någon annan och andra böcker. Som för att påminna mitt undermedvetna om vad det handlar om så att hela jag är med på resan! Jag vet inte vad det är som gör att känslan blir att man håller på att halka, glida! Vet bara paniken och rädslan! Men detta har hjälpt mig alla gånger jag känt som du känner. Det är som att jag vet att jag aldrig vill dricka, jag vet att jag inte kommer dricka men något annat är påväg att ta över mig. Mycket läskigt känsla. Skriv här och bolla tankar och känslor. Och skriv för dig själv med papper och penna, låt alla känslor och tankar flöda ut på pappret, spara eller släng som du vill. Jag sparar allt jag skriver och efter något/ några år går jag tillbaka och läser och ser var jag varit och vart jag kommit. Stor kram! Du är fantastisk!

B.Å
sön, 2025-02-09 - 08:00

God morgon mina resekamrater ❤️ och tack alla för fina ord och hejarop.

Har varit helt under isen hela helgen, har inte tagit ett återfall och jag är bestämd som bara den: jag kommer låta bli och fylla ett år som nykter.

Har fortfarande så mycket annat som stör:tjafs med personer och myndigheter, ohållbar arbetssituation, närstående som inte mår bra…livet är inte lätt men jag har i alla fall fått vårdkontakt och har börjat en ganska så jobbig resa där jag försöker komma underfund med mig själv och varför allt blev som det blev. Jag vet att allt kommer bli bra men det är inte lätt att vara stark alla gånger, ibland önskar jag att man kunde få se in i framtiden bara, ett litet bevis på allt kommer bli bra det hade jag behövt nu.

Har inte gjort ett skit hela helgen, jag bäddade rent i fredags och bestämde mig för att inte göra ett skit mer än bara ta det lugnt (och tycka synd om mig själv). Det blev foodora och Netflix i sängen. Självömkan hela helgen, eller kanske det var egenvård…idag har jag inga tankar på återfall. Påminner mig själv: jag har inga fler återfall att plocka ut, blev klar med det för länge sedan.

En konstig sak hände igår, jag har haft lite svårt för Annie Grace, har läst och lyssnat på så mycket annat men inte riktigt klickat med henne. I alla fall, när jag gick och la mig i fredags somnade jag med en podd i örat (en vanlig podd, som inte hade med missbruk att göra) och sen vaknade jag tidigt på morgonen (fortfarande med snäckan i örat) av att min telefon hade valt ”this naked mind” podden och spelade en intervju med en kvinna vars historia liknade min. Det kändes konstigt och nästan övernaturligt 😂 jag lyssnade klart på den och har nu bestämt mig för att ge Annie en chans…kunde en så kan jag med, den tanken får jag inte glömma.

Nu ska jag ta mig en dusch och bli en människa igen, idag blir det en ”upp med hakan nu” - dag och sen ska jag göra matlådor och förbereda ny vecka.

Tack igen ni som läser och finns här. Det betyder så mycket för mig ❤️

- En dag i taget ❤️ –

vår2022
sön, 2025-02-09 - 09:42

@B.Å Förstår att du har det tufft och motigt i livet, men fan vad starkt av dig att inte ge upp!💪 Jag är säker på att det kommer att ordna upp sig på något sätt, det gör oftast det. Så länge som hoppet finns om att det kan bli bättre så har man ett finger med i spelet. Det är när man ger upp som man kan tappa taget och som försvårar allt.

Tänk på hur din nykterhetsresa sett ut och hur det blivit så mycket bättre där, för att du inte gav upp och kämpade på. Bra att du vilat och idag tar en upp med hakan dag. Det hjälper att göra ”bra”saker och gå vidare. Det hjälper till få upp hoppet. Kram❤️

Himmelellerhelvette
sön, 2025-02-09 - 10:47

Wow @B.Å, häftigt att vakna till den podden och att du bestämmer dig för att ge Annie en chans till. Tänk så olika vi kan tycka, jag älskar hennes röst och sätt att prata i boken ”This naked mind”
Jag önskar verkligen att du får ordning i livet och en harmonisk tillvaro.
Kram

Andrahalvlek
sön, 2025-02-09 - 12:33

@B.Å Ibland blir man liksom av ödet knuffad i en viss riktning. Det är bara att tacka och ta emot! Annie Graces bok ”Tänka klart, som den heter på svenska har jag nog läst 5-6 gg. Mycket repetion, vilket är halva grejen. Nöta, nöta, nöta, först då påverkas vårt undermedvetna.

Jag har dock svårare att lyssna på henne, hon pratar så himla snabbt och kastar sig hit och dit i sitt resonemang. Där är Craig Beck bättre enligt min åsikt, både på ljudbok och youtube. Han är gammal radiopratare och artikulerar så tydligt att jag hänger med. Min hörförståelse på engelska har ökat enorm sen jag blev nykter, som en trevlig bonus.

Kram 🐘

B.Å
tors, 2025-03-06 - 18:25

Hej, en liten uppdatering.

Jag är fortfarande spiknykter (mer än 7 månader nu) going strong där fast livet är inget kul. Hur kunde allt bli så här, varje dag är en kamp…känns som jag är fast i en vidrig spiral och det är så lätt att bara svepa in sig i en offerkofta, jag är fortfarande ingen kul att vara med.

Jag saknar er dock - gemenskapen och alla uppdateringar, är så glad att att jag hittade hit och att jag (tack vare alla er) har blivit av med mitt vidriga beroende.

Egentligen har jag det bra, har så fina barn/barnbarn, ett fint hem och många jag älskar, men det är så jobbigt ändå. Jobbar så hårt med mig själv - blev rekommenderad (tvingad) att sjukskriva mig pga allt och gick med på det till slut. Vet inte vad som är värst; att bli tvingad att ge upp eller tvinga sig själv att aldrig ge upp. Usch usch 🤯

Ångesten gnager men jag har ingen lust att ta mig ”ett glas” ändå. Det skrämmer mig inte ens längre, det där att jag tappat suget….har kommit fram till att sug passar inte mig, jag hatar sug och allt som bedövar.

This too shall past.

Många hjärtan till alla er, är så tacksam att ni finns ❤️❤️

Carisie
tors, 2025-03-06 - 18:30

@B.Å All min kärlek till dig! Det är tomt utan dina inlägg. Jag önskar att jag kunde vifta med mitt magiska trollspö och ta bort allt som gnager dig så du får vara dig själv igen ❤️ Stor kram!