Hej allihopa,

Jag vill dela min situation och få råd och stöd. Jag har aldrig haft ett specifikt alkoholproblem, men har kämpat med beroende generellt under större delen av mitt liv. Min uppväxt var tuff med fosterplaceringar och behandlingshem, och som ung kämpade jag även med ångest och droger. De senaste åren har jag druckit mer eller mindre, och när jag väl dricker förlorar jag kontrollen helt. Ibland går det bra men ibland inte.

För ungefär ett år sedan träffade jag min underbara sambo, och vi har haft det fantastiskt – förutom när alkoholen tagit över. Efter en blackout lyckades jag sluta dricka i tre månader, och det kändes som att jag hade kontroll. Efter nyår började jag dricka igen, och det kändes annorlunda den gången, att jag kanske var på rätt väg. Min sambo kände också så, men sedan spårade det ur igen.

Senast vi drack var i onsdags när vi var hos min sambos vän, och jag förlorade kontrollen helt. Jag blev så aggressiv, både verbalt och fysiskt, att polisen fick komma, och hans föräldrar fick hämta honom. Sedan dess har vi inte pratat – bara jag har haft kontakt med hans familj, som har visat ett otroligt stöd för mig. De har hjälpt mig att få en egen remiss till unga vuxna, och jag är så tacksam för deras hjälp.

Idag skrev min sambo ett långt meddelande där han säger att han älskar mig och att jag ska försöka må bättre. Han berättade också att “alla” säger att han inte ska skriva till mig, men att det är det enda han vill.

Jag får ofta blackouts där jag agerar på sätt jag aldrig skulle göra nykter, och det har hänt flera gånger att jag blivit så extremt verbal och våldsam att polisen blivit inkopplad. Det värsta är att jag under en blackout försökt ta mitt eget liv – något jag aldrig skulle ha velat nykter eller kunnat vakna upp och ångra. Det är fruktansvärt läskigt att förlora kontrollen på det sättet.

Jag är livrädd att jag förlorat min sambo för alltid. Jag vet att jag måste förändras, och jag är redo att göra allt som krävs för att bli en bättre version av mig själv. Jag skäms så mycket och önskar att jag kunde ta tillbaka allt.

Min största rädsla är att ingen – varken min sambo, hans familj eller våra vänner – kommer kunna förlåta mig eller vilja att vi blir tillsammans igen, även om jag verkligen förändras nu. Tror ni att det finns en chans att jag kan bli förlåten om jag menar allvar och gör den förändringen? Har någon varit i en liknande situation?

//Otroligt ledsen och ångerfull tjej

@nattmackan Klart att det mesta kan förlåtas. Men det kan ta tid och jag tror att det handlar mycket om hur du gör. Framförallt att du gör slut med alkoholen. Vi är många som inte kan stanna vid ett eller två glas utan det blir mängder och slutar ofta med elände.
Missbruk ser olika ut, men både att dricka väldigt ofta eller sällan men mycket hör dit.
Förutom allt annat skapar alkoholen också ångest. Och jag gissar att du känner av den just nu. Det blir oftast bättre efter någon vecka men då gäller det att inte lyssna till beroenderöstens falska prat om att ” det kannske inte var så farligt” etc.
Det är bara drogen den vill åt.
Jag tycker du ska ta chansen att bli helt drogfri. Ta hjälp av vården om du behöver. Ta all hjälp du kan få.
Livet utan alkohol är så mkt bättre och då kan du göra roliga saker ihop med din sambo utan oro för olika katastrofer. Alkohol är ett gift och när du är påverkad förvrids verkligheten. Du är inte dig själv och allt kan faktiskt bli hur hemskt som helst.
Bespara dig det! Jag hade liknande sätt att dricka och vet att det går att sluta. Och må bra!🥰♥️♥️♥️

@Amanda L tack för svar!! Jag håller verkligen med och förstår att även om jag har det helt vanligt och mår bra i vardagen så kan det vara så att jag har någon form av problematik iallafall, första steget är att ha insett det. Jag är 3 dagar alkoholfri nu och har gjort det förut och denna gång ska det vara livslångt, utan undantag. Det som oroar mig just nu är att sambon min verkar vilja vara på min sida och älskar mig, men att familj och närstående runt honom inte verkar vilja det, inkl. Att han nu smsar mig i ”smyg” och att mamman ska komma med resten av mina saker från lägenheten imorgon. Hans familj har dock varit jätte stöttande och snälla mot mig i detta med, men känns verkligen som de aldrig kommer acceptera mig i min sambos liv igen och har fått för sig att vi alltid haft det dåligt och att han ”farit illa” hemma när han inte själv tycker det. Det är min största ångest just nu. Att alla ska veta och att jag inte får någon chans att prata för mig och blir dömd direkt.

Men ska verkligen ta denna tid och fokusera på mig själv nu, bearbeta mina trauman och vara alkoholfri, för jag vet att jag inte är den personen jag blivit under mina blackouts och jag vill så mycket mer.

Tack för ditt stöd!🥰❤️❤️

@nattmackan Jag och jag tror de flesta här har varit med om liknande saker. Ångesten kan vara hemsk, men den kommer att avta. Oftast brukar folk ändå vara mer överseende än man tror. Med tiden kan det säkert lösas. Om du och din sambo vill? Ändå tror jag att det bästa du kan göra just nu är att du fokuserar på att bli drogfri. Jag tror det är det allra viktigaste för att allt ska lösas till det bästa. Och det kan kräva styrka och en del jobb. Tiden är en god medhjälpare också. Familj och vänner behöver kanske också tänka över saker och även känna att du menar allvar…Läs gärna här i olika trådar så ser du att du inte är ensam. Många har upplevt liknande saker och klarat att gå vidare. Kram♥️🙏🏻