@Ny dag Följer din resa och kan läsa att det går upp och ner men du dricker iaf inte💪🏻Hur lång tid har gått sedan ditt återfall? Livet är ju upp och ner. Jag tänker på dina gardiner. Det finns mycket som jag skulle vilja göra här hemma som tex rensa bort saker som inte används, rensa ut gamla dukar och handdukar men jag har varken haft energi el motivation. Jag tänker, den dagen kommer då jag vill. Har iaf städat i skåpet med ljuslyktor och ljusstakar samt lite prydnadssaker. Det behövdes!
Du kämpar på men det går framåt. Anklaga inte dig själv för något som du inte har gjort utan se allt du gör. Jag menar inte då att jobba, städa etc utan att du finns där, du skriver här och du är nykter🙏🏻

Ha en fortsatt fin helg 🌻Kram ❤️

@Varafrisk Tack! Håller i mitt arbete och avger varje morgon mitt löfte. Men har det tufft nu iallafall. Det finns ju orsaker till varför jag blivit beroende och nu gäller fortsatt att jobba på med mig själv även om det är jobbigt med ångesten. 🥰

God morgon @Ny dag ! Läste hos Molnet som har så många kloka formuleringar. Framför allt att man mår sämre och fungerar sämre om man dricker. Kan du tänka på fördelarna du har nu ändå, när du inte dricker? Och att det kan hjälpa dig att låta det jobbiga passera? Kör du Yoga?
Stor kram till dig och hoppas att Du snart får må bra. För det är du värd! ❤️

Hej @Ny dag! Läser att det är jobbigt för dig nu, jag önskar jag kunde komma på nått som hjälpte dig. Just nu sitter jag själv mycket i ångestbubblan, samma tankar far runt, runt! Oron kring mamma och oron kring att jag gått upp i vikt. Jag fattar bara inte hur jag ska kunna låta bli att vara så viktfixerad? Hur kom du över det? Hur lång tid tog det? Vissa dagar kan jag låta bli att kritisera min kropp men fan vilken kamp detta är. Så vansinnigt trött jag är på att låta så mycket tid gå åt till detta? Det är mer tankar kring detta nu just för att jag gått upp ett par kilo, tror jag, hur kan jag bara inte släppa det? Och är det inte det så är det oron kring mamma som tar över, som om jag bara behöver oroa mig för något så hoppar oron mellan det ena och det andra. Jag försöker lägga fokus på allt som är bra i mitt liv men dessa två grejer är det som tar upp allt just nu! Ångest sprutar ur mig. Kanske är detta en fas just nu, kanske är vi i samma fas? Jag är inne på dag 44. Någonstans här tyckte jag det var jobbigt när jag slutade med alkoholen också. Jag behöver påminna mig om att jämföra med den resan! Då tänkte jag på alkohol typ hela tiden så kanske inte konstigt att jag tänker på det som har med ätstörningen att göra hela tiden? Det tog väldigt lång tid innan tankarna kring alkohol glesnade så tålamod! Tålamod och tålamod och tillit till processen! Vi ska klara det här! Kram❤️

@Himmelellerhelvette Jag tror att du precis som med nykterheten behöver nöta, nöta, nöta ätstörningsfakta. Läsa om den vård som ges, läsa om positiva förebilder, forskning etc. Få ditt undermedvetna att förstå att det är inte ett alternativ att kräkas. Du tänker inte göra det mer. Du har kräkts klart.

Märta Stenevi släppte nyligen en bok om hur dåligt hon mådde i spåren av turbulensen inom MP då hon avgick. Hon blev deprimerad, suicidal och hennes gamla ätstörning väcktes till liv. Finns inte som ljudbok dock, så jag har inte lyssnat på den.

Att prata om det är superviktigt. Synliggöra problemet, få fler att prata öppet om det. Bryta stigmat.

Kram 🐘

Tack kära fina @Andrahalvlek ❤️
Jag lyssnade på en intervju med henne på podcast efter att du tipsade om henne sist.
Det är nog precis som du säger att jag måste nöta nyktra fakta om ätstörningar.
Jag har inte velat kräkas under de hör 6 veckorna, precis som med alkoholen som jag inte ville dricka, problemet är tankarna kring det. Att vara så upptagen med tankarna. Jag tänkte på alkohol dagligen i alla fall mitt första år som nykter även om det inte var tankar om att jag ville dricka så handlade tankarna om alkohol. ”Jag dricker inte alkohol. Här skulle jag druckit alkohol. Han dricker mycket alkohol” Alltså jag var inte sugen på att dricka men tankarna var kring ämnet. Så är mitt ätstörda tänk nu, kroppsfixeringen. Inte att jag vill kräkas utan försöka bl.a. bygga om tankarna och besattheten kring att äta på kvällarna framför tv:n. Jag vill ha någonting konstant i munnen även fast jag väljer bättre alternativ än snaks och sött, det blir dadlar, nötter, kvarg, popcorn m.m. Jag tänker att det är en övergångsperiod. När jag slutade dricka ersatte jag det men a-fri öl och överkonsumtion av snus. Nu har jag inte heller snuset att trösta med. Jag har tagit bort en snuttefilt i taget. Problemet med det konstanta ätandet kvällstid är att även det är kalorier även om dom är nyttigare så blir det ett överskott av kalorier som gör att jag får upp i vikt vilket triggar ätstörda tankar. Tack för ditt stöd, jag är så tacksam för det❤️

@Himmelellerhelvette Jag har också väldigt stora problem med min mor. Det håller på att ta över mitt liv. Jag måste göra en förändring och min ångest gör liksom nästan fysiskt ont. Min viktfixering försvann av sig själv även om jag vet att den kan komma tillbaka. Just nu kan jag inte äta och är bara skinn och ben. Vi får hjälpas åt, jag vill inte vara medberoende till min mor. Jag ser att hon mår dåligt och försöker hjälpa men om hon inte själv vill så kan jag inte ta på mig de ansvaret. Jag behöver verkligen jobba med mig själv för detta håller på att förstöra för mig. Stor kram 🥰 till dig!

@Ny dag Jag har som tur är inte en mamma som behöver så mycket av mitt stöd, men jag vet hur oerhört mycket en knackig relation till henne påverkar mig, just nu är det lugnt.

Jag läste lite på nätet och detta står det om att vara anhörig ”Närstående till personer med psykiska problem löper upp till tre gånger större risk att drabbas av depression än den övriga befolkningen. Detta orsakas främst av påfrestande stressfaktorer, såsom att ständigt oroa sig för samt känna sig ansvarig för sin närstående”.

Så det är inte konstigt att du inte mår bra. Jag såg också att det finns en hjälplinje man kan få stöd hos. Hjälplinjen är en nationell stödlinje för psykisk hälsa. Du kan kolla runt lite på deras hemsida. https://hjalplinjen.se/

Sköt om dig och glöm inte bort dig själv! Du måste må bra själv för att orka. Det är inte egoistisk, det är rationellt, klokt och bästa strategin för att kunna orka vara ett bra stöd. Tänker även på dig @Himmelellerhelvette. Kram❤️

@vår2022 🙏 Just det att känna sig ansvarig för att mamma inte har det bra är huvudet på spiken. Min mamma har bara mig och bor långt ifrån mig. Det är så frustrerande när man känner att man inte kommer genom. Jag vet att hon skulle må så mycket bättre att vara nära mig/oss. Hon är nu i ett bedrövligt skick, mycket ensam då hon rör sig dåligt och är inte intresserad av något. Hennes väninnor och bekantskapskrets har krympt och hon har endast en väninna kvar som också är skröplig så de träffas knappt. Jag har hittills åkt till henne och fixat middagar, städat, handlat, julpyntat osv men känner att jag inte orkar längre då behovet av mig blir allt större. Hon själv ser inte att hon inte klarar sig själv längre. Ska googla på hjälplinjen och ringa dem. Stor kram kloka fantastiska du🥰🥰🥰

Jag är också den enda min mamma har @Ny dag! Det är ett stort ansvar att bära! Min mamma litar inte på vården, de gånger hon försökt få hjälp är det ingen som lyssnat på henne känner hon. Hon mår fruktansvärt dåligt psykiskt! Jag måste hjälpa henne! Jag ser inte hur det skulle gå annars. Jag önskar bara jag kunde klippa av känslorna. Tänk om diving jag kunde komma på ett sätt att hjälpa våra mammor utan att gå så djupt känslomässigt med i det. Jag tänker på min mamma 100gånger om dagen, så fort jag har inte är upptagen går tankarna åt till henne. Tusen tack vår2022 för ditt engagemang och hjälp❤️