av Varafrisk

Varafrisk
sön, 2025-07-20 - 19:13

@Sattva ❤️Vi försökte boka om hotellet en gång till men det gick inte så vi drog iväg. Hade en jättemysig vistelse även om hostan fanns med oss😉 Ja, så himla skönt att han var i närheten och hittades 👌🏼

Kram🥰

Varafrisk
sön, 2025-07-20 - 19:39

Nu har jag precis haft halva min semester. Började på en torsdag och sista dagen är en tisdag. Totalt 24 dagar men i veckan som gått har jag varit sjukskriven fyra dagar. Har hostat snart i två veckor. Hostar inte längre så mycket under dagarna men på nätterna vilket bidrar till att jag blir ännu tröttare än vanligt. Det är som om jag befinner mig i en bubbla. Stängt av världen utanför (inte helt), väldigt ovanligt för att vara mig. Har inte så mycket lust t att göra saker, vill bara ta saker i min takt. Inte alltid lätt med en man som har mycket energi fast han tar oerhört stor hänsyn t mig🙏🏻 Hoppas att jag blir piggare så jag kan komma igång m träningen igen.
Hade en jättemysig vistelse med min dotter på hotell. Så enkelt och rofyllt. Pratade mycket. Åt god mat. Drack alkoholfri fräsch drink. Min son är iväg m sin sambo❤️

Livet är inte alltid idylliskt, inte semester eller sommar heller. Förväntningarna är ofta höga på sommaren. Vems förväntningar, tänker jag. Mina? Landar mer och mer i att det är ok att det får vara så här. Fast har nog inte landat tillräckligt för jag behöver mer mer plats och tid till mig själv. Tid till meditation, till rörelse för min stelhet …men det kommer🙏🏻

Ha en fin söndagskväll☀️Kram ALLA🥰

vår2022
mån, 2025-07-21 - 08:41

@Varafrisk Vad jobbigt med hostan som sitter och inte vill ge sig. Inte undra på att du blir trött när du hostar om nätterna. Skönt att det dock blivit lugnare med hostan på dagtid. Vad mysigt det låter med din hotellvistelse med dottern❤️.

Förväntningarna kan vara höga inför sommaren, både de egna men också utifrån, att det ska vara så idylliskt och nice. Jag hade mer förväntningar på sommarsemester förr, att vi skulle göra och se så mycket. Detta är min fjärde sommar som nykter och jag är mer lugn och njuter mer av stillhet eller att bara få ”skrota” omkring. Det blir också lite annat med hundar, mycket behöver anpassas efter dem. Sedan har vi ju vår stuga att åka till, men även där är det ett lugn. Kan längta efter fjällen, att få vandra och se vidderna och den vackra naturen. Vi hade plan på att åka en sväng, men det kommer att bli dyra kostnader med vår hund, operation, rehab och uppföljningar, så det får bli ett annat år. Men det är ok, jag njuter även här.

Hoppas du blir frisk snart och kan börja träna igen. Det ger så sköna måbra hormoner. Träning är det som hjälper mig att må bra och ha balans. Krya på dig! Kram❤️

Varafrisk
mån, 2025-07-21 - 11:08

Tack @vår2022❤️ Jag tänker att har man en stuga/hus så är det en möjlighet till miljöombyte. Jag skulle kunna tänka mig att ha en stuga om jag inte behövde ta hand om ngt skötsel mm men så funkar det ju inte. Jag tänker ändå att det är ändå en ynnest att äga ett hus och att bo tio minuters promenad fr Vänerns kant🙏🏻
Min stora utmaning är att acceptera att när jag lyssnar till mitt hjärta så säger det…jag vill vara hemma…kanske en dagsutflykt. Men, det är så det är just nu…

Kramar 🥰

Varafrisk
mån, 2025-07-21 - 11:19

Och…idag har jag varit nykter i 30 månader..2,5 år💪🏻🎉🙏🏻❤️
Dagar av frihet… fri från alkoholens klor ….fri från ångest ..sömnlösa nätter.. ja om de är sömnlösa beror det iaf inte på alkoholen. Fri från lögner som fanns pga alkoholen. Det finns inte en enda gnutta av önskan att vilja dricka alkohol igen.
När jag ser människor dricka öl och det här eviga bubblet som är så himla romantiserande så känner jag bara…ni är lurade…det är inte så fantastiskt som ni tror…ni har gått på det precis som jag gjorde! Min dotter och jag drack var sin alkoholfri drink när vi var iväg. Jag drack en fräsch drink med fläder, Sprite och mynta. Så svalkande och god!

Ett halvår kvar till 3 års nykterhet..det är ta mig tusan något att vara stolt över💪🏻👏🏻👌🏼

Önskar er alla en fin måndag😎☀️

Kram🥰

Ny dag
mån, 2025-07-21 - 11:27

@Varafrisk Du är en förebild❤️❤️❤️❤️ Stort grattis till 2,5 år!!!! Övertygad om att din framtid fortsätter i nykterhetens tecken!!!! Stor stor kram och ge dig själv många klappar på axeln 🥰🥰🥰🥰🥰

Ny dag
mån, 2025-07-21 - 11:27

@Varafrisk Du är en förebild❤️❤️❤️❤️ Stort grattis till 2,5 år!!!! Övertygad om att din framtid fortsätter i nykterhetens tecken!!!! Stor stor kram och ge dig själv många klappar på axeln 🥰🥰🥰🥰🥰

Himmelellerhelvette
mån, 2025-07-21 - 23:37

Wow 2,5år @Varafrisk ❤️ Det ska du verkligen vara så otroligt stolt över!

Jag ligger ju ett halvår före dig, vi har verkligen utvecklats otroligt mycket men jag kan fortfarande känna att ”varför tar inte det obehagliga slut” Jag har mött på motgång på motgång under mina snart tre år. Jag har precis som du kommit igenom och ut på andra sidan. Lärt mig släppa mer taget om det jag inte kan påverka men nu är jag till och med less på min man och det är läskigt! Jag vet inte om det beror på för mycket tid tillsammans nu under semestern, man är ju ändå van att vara på jobb och träning och annat isär så det är väldigt mycket tid ihop och vi har så lite gemensamt numera när jag ändrat mig så mycket. Vi går isär på så många olika värderingar och moral. Det är väl det största sedan att han har andra intressen än mig skulle väl vara lättare att acceptera men det är trist att hans intresse ligger kvar i fest medan mitt är leva livet fullt ut. Jag vill njuta, se, känna djupt och innerligt, han vill skynda, komma till nästa mål, inte leva varje dag som om den var en härlig dag. Det är som när vi såg livet som en transportsträcka till nästa gång vi fick dricka, hans liv verkar bara vara en transportsträcka och den stör min harmoni. Lite funderingar såhär när tröttheten börjar gripa tag. Kram❤️

vår2022
tis, 2025-07-22 - 09:05

@Varafrisk Stort grattis till 2,5 år!🥳. Helt fantastiskt! Så starkt av dig efter ditt ”tragglande”, du tog dig dit, till ditt ”där”. Du ska vara superstolt över dig själv!🌟. Kram❤️

Varafrisk
tis, 2025-07-22 - 23:54

Tack @Himmelellerhelvette❤️

Får många tankar av ditt inlägg…när du skriver ”varför tar inte det obehagliga slut”…vill du berätta mer vad du syftar på.
Alkoholsug? Eller saker m din mamma?

Jag tycker att @vår2022 svarade väldigt klokt kring det här med…varför dricker alla så mycket på semestern osv. Jag tänker att de flesta som dricker har inte problem, är inte beroende utan kan hantera alkoholen (så sa en kvinna på rådgivningscentrum). Men precis som @vår2022 skrev så har det blivit mer ”normaliserat” att dricka i olika sammanhang. När jag var yngre drack ju aldrig ngn vin t lunchen eller på vardagskvällar. För mig/för oss som var i missbruket så bidrog ju det till att det kunde vara lättare att dricka men även att dölja sitt problem.

När det gäller din mans drickande så undrar jag drack han på liknande vis när du drack? Man kan ju läsa här på forumet om partners olika sätt att förhålla sig t alkoholen när deras respektive har blivit nykter. Somliga dricker inte alls, somliga har minskat på sitt alkoholintag, somliga dricker kanske 3,5 öl. Min man har minskat sitt drickande betydligt sedan jag blev nykter. Jag tänker du har ju gjort en resa mot nykterhet som heter duga, processat fram och tillbaka. Den resan har ju inte din man gjort därför ser ju du saker ur ett annat perspektiv. Kan du prata med din om dina tankar? Kan ni mötas där?

När jag mfl har nämnt terapeut har du varit väldigt tydlig med att du inte vill gå hos ngn och du är ganska övertygad om att det kommer inte bli bra. Jag ska inte tjata om det men har du blivit besviken tidigare på professionella kontakter? Är det därför som du är så övertygad om att det inte kommer bli bra?

Diskutera gärna vidare👌🏼

Kramar 🥰🤗

Himmelellerhelvette
ons, 2025-07-23 - 08:51

Underbara @Varafrisk ❤️ Tack för att jag får bolla med dig. Jag är så tacksam över er jag bollar med här på forumet.

Det obehagliga som inte tar slut är motgångar, jag vet att det tillhör livet och jag vet att dem gör mig starkare när jag tagit mig igenom dem men jag tycker nog ibland att de bara avlöser varandra. Kan det vara så gör att jag inte tagit tag i dem innan! Förut har jag lagt alkohol på medan jag nu tar tag i ett obehag efter det andra? Mamma är jag rätt lugn kring, jag hjälper henne med en gång i veckan med handling och och lite annat praktiskt, umgås ett par timmar och ringer några gånger mellan besöken. Hon mår inte bra men jag tror jag accepterat nästan helt att jag gör det jag klarar av för att själv inte dras ner, försöker ligga på en rimlig nivå. Ibland kan jag tro att jag kanske borde göra mer men då drar jag tillbaka mig själv och frågar mig om det är hon som är värd all min energi eller om jag faktiskt ska lägga den på mig och min familj. Jag har oändligt många och långa perioder lagt all min tid och energi på att sörja och ha ångest kring henne. Jag tror ju det är ett missbruk på ett sett det med, medberoendet och jag är väldigt tillfrisknad från det jämfört med hur det varit men det innebär ju också att jag kan få återfall så jag får passa mig.
Bulimin går fortfarande väldigt bra skulle jag säga, tror det är ca 15 veckor utan återfall nu, har inte kalendern framför mig så vet inte exakt. Jag får kroppsfixerade tankar oftare när det är badkläder som gäller och det har det varit mycket av senaste veckan, vi har varit iväg hela familjen, sol och bad har det varit konstant men det har ändå inte fått mig att ta till bulimin, jag har gått upp ett par kilo och de stör mig men jag vill absolut inte gå tillbaka till stressen i bulimin så antingen får jag acceptera att kläderna är tightare eller så får jag röra på mig mer och skippa alla glassar😉 Ätstörda tankar räknar jag med kommer vara med ett tag och glesas ut med tiden såsom med alkoholen.

Jag pratade med min man igår och jag tror nog efter @vårs fantastisk kloka ord att jag förstår att jag behöver försöka förstå att folk kan dricka utan att de blir som för mig, det är väldigt svårt för mig att se det ur det perspektivet, du får gärna hjälpa mig mer med det, du har säkert fått mycket klokheter med dig från AA kring det? Jag har ju på nått sätt hamnat i ett tänk att alla har problem och gömmer det, alltså jag speglar mig själv i alla nästan? Det behöver jag verkligen jobba med att förstå varför jag tänker så och hur jag ska kunna ändra mina tankebanor. Jag tycker också det är jobbigt att se folk jag tycker om dricka gift! Jag vill inte att de ska förgifta sig, tänk om dom får cancer, så går mina tankar, alkohol = gift= allvarliga sjukdomar! Varför normaliserar samhället gift! Jag blir så arg och frustrerad, förstår inte människor att de leker med ett beroendeframkallande medel?
Jag litar inte på professionella kontakter, jag är helt inställd på att jag kommer bli besviken, finns ingen som kan övertyga mig om annat, de få gånger jag försökt få hjälp har jag råkat på dem som inte brinner för sitt jobb och jag har inte ekonomi att betala 800kr/samtal eller om det till och med är upp till 1500kr/samtal? Jag älskar att jag får bolla med er och jag får bolla med vänner och jag får mycket hjälp av böcker, poddar och att skriva, när jag skriver får jag syn på det jag försöker förstå från en annan vinkel, det är terapeutiskt har jag hört, googla skrivande som terapi, finns en del om det. Kram❤️

Andrahalvlek
ons, 2025-07-23 - 09:54

@Himmelellerhelvette Känner igen mig enormt vad det gäller medberoendet. Handla en gång per vecka och skicka mess med godmorgon och godnatt dagligen är min hjälp till min mamma just nu, när det mest akuta lagt sig. Och betala räkningarna. Jag får också hia mig, inte hjälpa henne för mycket. Jag tänker på syrgasmasken i flygplanet - hjälpa mig själv först innan jag kan hjälpa andra.

Även ditt tänkande om andras drickande tror jag hänger ihop med medberoendet faktiskt. Det sitter så starkt i dig sen barndomen också att drickande leder till misär. Inom AA finns ett begrepp som heter ”vuxet barn”, som hanterar just medberoende hos oss som upplevt missbruk i vår barndom. Det mönstret sitter så starkt i oss. Det borde finnas litteratur i ämnet.

Jag tänker på andras drickande ungefär som jag tänker på nyheterna på tv. ”Låt dem hålla på, idioter, orka engagera sig i allt, näpp”. Jag måste tänka så för att ens kunna titta på nyheter. MEN det förutsätter att jag är i balans mentalt, när jag är sårbar äter allt elände in sig under huden på mig. Och hur behåller jag min balans mentalt? SSRI, äta bra mat, noll socker, motion och goda sömnrutiner. Och trevligt umgänge då och då 😍

Kram 🐘

Varafrisk
ons, 2025-07-23 - 12:28

@Himmelellerhelvette ❤️Tack för fina ord!

Jag tänker att oavsett vad din mamma är värd eller inte så tänker jag att vad du gör är tillräckligt. Man kan alltid göra mer men någonstans måste det finnas en gräns. Behöver hon mer hjälp så finns det ju hemtjänst. Jag hade en god relation med mina föräldrar så det var inte svårt att sätta mina gränser. Fast, det var aldrig krävande men min syster tyckte nog att jag borde göra mer. Det var alltid svårt att säga till henne för hon blev sur och jag kände mig så liten.

@Andrahalvlek nämnde vad AA kallar ”vuxet barn”. En av behandlarna i min behandling gick i en sådan grupp som AA har för vuxna barn som vuxit upp med missbruk i familjen. Kanske vore det något? Bor du i en stor stad då är chansen större att det finns ett större utbud av grupper.

Jag har också sett alkoholens inverkan på människor dels på mig själv dels på andra. Min dotter ska inte dricka alkohol dels för sin sjukdom/mediciner dels för att det blir alltid för mycket. Jag bryr mig om henne. Min son har också druckit mycket på fester. Jag bryr mig även om honom. Men, jag orkar inte bry mig mer, mer än här på forumet förstås och de vänner som jag mötte på behandlingen samt på NA. Jag kan förstå dina tankar om att alkohol är ett gift mm med tanke på din uppväxt. Fast, åter igen de flesta kan hantera alkoholen men jag tänker att det är få som förstår att alkohol kan leda till missbruk och beroende. Det fanns ju inte på min världskarta att jag skulle drabbas även om jag visste att vem som helst kan drabbas. Jag tänkte…det vore ju hur skämmigt som helst men jag fastnade i alkoholens klor.

Återigen jag ska inte tjata om terapeut …fast det låter ju ändå som jag gör det😬
Jag vet att du har bott i familjehem och behandlingshem eller hur? Tänker att du har haft mycket kontakt med professionella, med myndigheter och känt dig väldigt sviken? Jag tänker även att när man läser böcker, poddar så kan man sluta att läsa när man vill när det gör för ont vilket man kanske inte kan hos en terapeut. Visserligen kan du få råd här också som väcker det smärtsamma. Jag kanske är helt fel ute. Fast, jag tänker precis som du att tänker man att det här kommer inte hjälpa är risken stor att det kommer inte göra det. Det är också ohyggligt mycket pengar som man får betala och då vill man ju ha något för valutan.

Ang bulimin så kan jag förstå att det är en jättesvår sjukdom. Har ju berättat om en ung kvinna som jag träffat på NA som är svårt sjuk i anorexin. Är på behandlingshem just nu och har varit det i omgångar. Jag känner oro för om hennes kropp rent fysiskt kommer att hålla.

Ha en fin onsdag☀️

Kramar ❤️