av myssockan

myssockan
ons, 2025-11-19 - 22:04

För tre veckor sen fick jag äntligen av de rosa glasögonen och fattade att jag inte kan fortsätta. Guldkanterna hade bretts på tjockt sen i våras. Jag hade blivit en person som drack flera gånger i veckan och vissa veckor varje dag.

Nu är målet måttfullhet och jag vill skriva här för att fokusera på mig.

Måttlighet är väl aldrig något jag varit bra på. Snarare tvärtom. Intensiv kärlek, dramatiska beslut, flytt mellan länder och byte av livsstilar. Även min relation till alkohol har kantats av ytterligheter.

Med en tidig start vid 13 år då jag upptäckte rusets magi och hur all ångest tillfälligt kunde försvinna. År av renlevnad och veganism. En förälskelse i en nykter alkoholist som tog återfall, och några månaders samvaro med honom men utan att dricka själv. Räddningsaktion som konstaterades misslyckad. Ett liv som ung vuxen i en miljö som var nästintill helt alkoholfri. En frigörelse från det som var destruktivt, följt av år med traumasymtom.

Där hade jag flera år av problematiskt drickande, och när jag började kunde jag inte sluta. Kvällarna slutade i kaos och att jag kräktes. Och jag kunde absolut inte hantera alkohol, jag hade ju levt i nykterhet i nästan tio år.
Till slut bestämde jag mig för att ta kontrollen och slutade då att ha alkohol hemma. Långsamt gick jag över till ett mer kontrollerat drickande. Jag byggde upp mitt liv och behövde inte längre alkoholen på det desperata sättet. Drack fortfarande i sociala sammanhang men iallafall mer måttligt.

I takt med att jag läkt från trauma har jag lärt mig att älska vardagen under de senaste åren. Och det finns så mycket man kan göra för att hantera känslor som inte är alkohol. Livet har varit ganska bra.

Men så blev jag kär igen, och även i alkoholen får man väl säga. Nu i glamourös champagneform. Det är ju ändå så skönt att försvinna in i dimman och glömma. Det slutade på ett genomsnitt av 30 enheter i veckan. (Svårt att räkna i efterhand men cirka)

Känns som jag haft alla olika sätt att dricka eller inte dricka under mitt liv, men aldrig någonsin varit måttfull i det.
Det vill jag lära mig nu!!!
Både att inte spåra ur i mängd när jag dricker, och att kunna låta bli att dricka även fast andra gör det. Tänka på mitt eget mående och faktiskt vara vettig.

Att kunna ta TVÅ glas vin och stoppa efter det. Att ta en öl till maten och vara nöjd. Att tacka nej och göra något annat när min sambo dricker.

De två första veckorna gick bra med intag på 0 första veckan och 8 den andra. Tredje veckan blev det tyvärr 11, eftersom en kväll spårade ur och det slutade med 6 enheter.

Tänker att det kanske hjälper mig att skriva här, för reflektion och ansvar.
Jag har en tråd om min sambo också men här vill jag bara fokusera på mig själv och mina val.

Jag är verkligen rädd att bli beroende. Har ännu inte landat exakt i hur jag vill att min konsumtion ska se ut, kanske vita veckor och månader också är en bra ide. För att starta om igen.

Tack för alla bra trådar här inne som inspirerar! Kram från det udda fåret

Villmåbra79
tors, 2025-11-20 - 20:47

@Myssockan tack för att du delar din berättelse! Det finns så mycket stöd och inspiration här, som du såklart redan vet :)

Jag följs gärna åt. Vill också lära mig dricka måttligt efter några år med 15-20 enheter i veckan. Just nu känns det lugnt och stabilt efter att jag nyligen tog ett stopp på 12 dagar. Hade nog klarat ett längre stopp om jag faktiskt försökte, suget försvinner snabbt! Apropå vita veckor och månader som du funderar på, jag kan intyga att vinster på måendefronten infinner sig redan första veckan.

Har du testat alkoholprogrammet här på sidan? Jag ska ta ett omtag där, för jag gjorde aldrig klart det. Finns mycket tips och råd och man får lista sina strategier. Men att läsa och skriva här är nog det som hjälpt mest.

Hoppas du har en lugn och skön kväll och att helgen känns hanterbar!

myssockan
lör, 2025-11-22 - 13:49

@Villmåbra79 Hej och vad fint att du skriver! Känns så bra att få sällskap❤️
Bra tips, jag ska starta alkoholprogrammet! Jag har gått tre veckor av anhörigstödet och tyckte det var väldigt bra.

Har bestämt mig nu för att börja från idag med en vit vecka, som kanske blir en månad.

Det mest utmanande för mig är när min sambo dricker och erbjuder mig, och även vissa sociala sammanhang då jag kan ha problem med oro och ångest.

Har varit och hälsat på min familj i stan och var då på en konsert. Innan konserten tog jag två glas cava i baren, och sen njöt jag av musiken utan att ta något mer. Jag hade en fanta med som jag drack. Jag var nästan förvånad över hur otroligt lagom och bra det intaget kändes! Inget dåligt mående, och bara lite avslappning och trevligt rus under kortare tid.
Den andra dagen blev det tre enheter, två hos pappa och en hos mamma.
Pappa dricker mycket så där blir man alltid bjuden på massor, men nu stannade vi inte så lång tid och det var bättre.
Såhär kan man ju leva...😄

Nu på väg hem till sambo igen, och planerar då att inte dricka alls. Vi ska prata om eventuell behandling som han tänker gå (eller vad hans plan ska bli). Tänker vara alkoholfri minst en vecka till att börja med, främst för egen skull men även för hans.

Hur går det för dig? Kram🥰