Hej, vill bara skriva att vi fått otroligt bra hjälp av socialtjänsten . Min sambo hade dolt sitt alkoholmissbruk under en lång tid och till slut trillade två orosanmälningar in via skolan . Det var vändpunkten. Du behöver inte oroa dig. De kommer kunna hjälpa er på många sätt. Jag var också orolig i början men blev lugn när jag förstod vilken hjälp vi kunde få.

Läkare har skyldighet enligt lag att anmäla om det är barn inblandade. Oavsett om din man vill ha hjälp eller inte så är barnens rätt till trygghet större än en vuxens behov av alkohol. 🤗

@Vågen81
Vad skönt att höra! Hoppas det blir samma här. Jag är så fruktansvärt nervös inför mötet. Sen kändes det konstigt att de inte ringt min man utan det var mig de ringde. Men verkade vara rätt vanligt. De kanske inte visste att jag visste att han sökt hjälp. Men jag är ju med på detta.
Vad kan jag förvänta mig av första mötet?

Den andra föräldern kontaktas alltid för att utreda situationen och om den är stabil samt kan säkerställa att barnet har en trygg miljö (väljer barnen istället före t ex en misshandlade man och gör allt för barnens bästa) om behov finns.

Känner en sån tomhet och trötthet. I 20 år har jag levt med maken å hans sprit. Har varit såna turer fram å tillbaka..nu när han väl slutar så känner jag mig helt tom.
Har stöttat å hjälpt honom dessa veckor å det har gått väldigt bra för honom. Lite problem första veckan bara men sen har han mått ändå helt ok. Men jag får som vanligt ingenting tillbaka. Han umgås som vanligt mest med sin platta om kvällarna å helgerna. Känner bara att jag nog kanske inte vill leva med honom längre. Att alla turer å tjabb å bråk genom åren har tagit ut sin rätt nu. Kanske dags att hitta sig själv igen för den jag är nu känner jag inte igen.

@sommar2023 Får du något anhörigstöd? ❤️ Tänker att oavsett om du vill lämna eller stanna så är det ju en stor sorg över alla dessa år som en kanske vill ha stöd och sällskap att försöka nysta i...

@sommar2023 Jag känner igen känslan. Tyvärr är det nog vanligt att känslorna falnar under resans gång, åtminstone om den blir så långvarig som din och min. Jag känner ingen kärlek för min man längre. Jag bryr mig om, vi har en lång historia och två barn tillsammans, men jag känner inget annat. Både skönt och sorgligt.