av Surkärring

Gåbert
ons, 2025-12-03 - 19:28

@Molnet Så bra att du säger till maken att du behöver de där roliga aktiviteterna! Man ska ju inte behöva bära eller begränsas av någon annans oro, tycker jag.
Fortsätt att ta tillvara på livets möjligheter!

Gåbert
ons, 2025-12-03 - 19:31

@Andrahalvlek Underbart med allas positiva inlägg nu!
Bara en fråga t dig: Var har du hittat fakta om hur lång tid det tar för hjärnan att bli återställd?
Jag har någonstans läst tre veckor, men jag antar att du hittat bättre källor.

Andrahalvlek
ons, 2025-12-03 - 20:27

@Gåbert Det är olika för alla, men på tre veckor återställs inte hjärnkemin. Tre månader är mer rimligt. För en del tar det ännu längre tid. Och det är ju viktigt att göra roliga saker, så att man släpper loss måbra-hormonerna.

Kram 🐘

Surkärring
ons, 2025-12-03 - 20:41

@Molnet jag känner inte bakgrunden som du och din man har, men tänker att osäkerheten har har kanske bygger på tidigare erfarenheter eller en osäkerhet han själv bär på, kring var han får plats i ditt liv? Vad vet jag.
Men jag tror på kommunikation och hoppas ni kan prata med varandra. Ibland kan man behöva involvera sig som par i samtal med någon utomstående som kan guida samtalet om man tycker det känns ok.
Jag tror inte på att begränsa sina intressen eller att stå tillbaka helt för en annan, men jag tror på att ge och ta och försöka hitta en gyllene medelväg, om man lever tillsammans.

Själv har jag slutat gå på vissa fester, min man får representera familjen, för jag tycker det är drygt att hänga med folk som mest pratar o dricker..
Sen hittar vi andra saker som funkar för oss att göra tillsammans. Och andra saker gör jag utan honom.
Jag har emellanåt haft starka tvivel på vår relation då jag ensam avstår från alkohol men det har gått över efter ett tag. Det går i vågor..

Håller tummarna för att det ska landa i någor bra för er!

Gåbert
ons, 2025-12-03 - 20:56

@Andrahalvlek Tack f svar. Jag hann scanna av nätet mha AI, bl a Hjärnfonden:
På cirka tre veckor är minnesfunktionerna oftast återställda (för en "normal" riskbrukare) , men annat som dopaminproduktionen kan ta månader, läste jag. Den som missbrukat hårt kan behöva flera år för att bli återställd eller ha ådragit sig permanenta skador.
Som du skrev: viktigt att göra saker som ger oss dopaminkickar på naturligt sätt!

Andrahalvlek
ons, 2025-12-03 - 21:45

@Gåbert Kan rekommendera komedier! Eller American Fun homevideos (AFV). Herregud vad jag skrattade gott, kunde knappt sluta.

Alla känslor blev liksom i kubik den första tiden. Ilsk som en bålgeting, skällde ut folk på jobbet (har aldrig hänt innan), kunde knappt lugna ner mig. Tack och lov dämpades alla känslor lite med tiden, det hade varit tufft annars 😅

Kram 🐘

Surkärring
lör, 2025-12-06 - 11:05

Igår tänkte jag på alkohol igen.
Ville dricka vin och ha mys framför tvn.
Det pågick i max 2 minuter.
Sen tänkte jag på hur jag brukar må dagen efteråt och var inte lika sugen.
Efter 5 minuter hade jag tankarna på något helt annat
På kvällen drack jag en lagrad julmust, riktigt god men med platt eftersmak, näst intill obefintlig. Ska testa en annan idag.
Jag saknar ibland känslan av att få "sänka axlarna" en liten stund. Att ta ett glas vin och slappna av.
Men när jag minns tillbaka på hur kort stund den känslan pågår, och jämför med hur många negativa saker vinet innebär för mig, är det tacksamt att beta att jag nu klarar mig med te istället.
Alkohol är verkligen inte bra för mig.

Surkärring
fre, 2025-12-12 - 19:40

Fredag igen.
Idag var jag sugen på rödvin. Känslan satt i ett slag.
Jag insåg att det var känslan av att slappna av som jag längtade efter. Men sen tänkte jag på hur dåligt jag mår av det. Då var det lätt att avstå.
Trevlig helg

vår2022
fre, 2025-12-12 - 21:21

@Surkärring Skönt att suget gick över när du påminde dig om hur dåligt du mår av det. Sug går ju ofta över när man ”tar ned det på jorden” och verkligheten. Det är bara en falsk illusion.

Ha en fin helg!❤️

Surkärring
lör, 2025-12-13 - 21:51

Nu när jag inte dricker ser jag annorlunda på min man och mitt äktenskap. Eller snarare hur vi förhåller oss till varandra. Vi är väldigt olika.
Intressant är att jag haft 6 vita månader när vi träffades och då var allt ok med det. Allt var nytt o spännande och våra olikheter var uppiggande Och så äkta. Nu är allt gammalt och tråkigt och jag stör mig på hur olika vi är
Idag åt jag lunch på stan med min son och fick spel på alla höga ljud omkring oss. Jag brast ut i en tanke högt: "när du flyttar hemifrån flyttar jag ut i en stuga i skogen" sa jag då.. "jag pallar inte med,alla människor och ljud"
- Med eller utan pappa? undrade han då.

Känner han av vad jag tänker?
Märker han min längtan att vara ifred?
Jag längtar inte till någon annan jag längtar bara bort ofrån dethär.
Jag vill ha mitt eget.
Jag längtar bort.
Fan.

Carisie
lör, 2025-12-13 - 22:03

@Surkärring Hej 👋🏼 Jag kan relatera till att vilja flytta ut i skogen!!! 🌲 🏡 🌳. Jag säger ofta "people- not a big fan". Men jag skulle aldrig vilja flytta utan maken min. Men tro mig i ett annat äktenskap har jag varit så trött på karln att jag haft otaliga idéer om du jag skulle kunna avsluta äktenskapet 😂. Jag kan inte komma med bättre råd eller input än att följa ditt hjärta. Kram! 🩵

Surkärring
sön, 2025-12-14 - 06:39

@Carisie tack för svar 🫶
Har tidigare gått igenom en skilsmässa och pallar inte en just nu.
Men det känns som jag är "roomie" med min man och vi lever 2 olika liv med separata sovrum, semestrar delvis på egen hand (en vecka till två) varje år.
Vi lever inte i något äktenskap. Så är det bara. Men jag pallar inte riva upp det nu, med barn o husdjur o lån o allt som ingår.
Åh, skräp.

vår2022
sön, 2025-12-14 - 08:30

@Surkärring Förstår att det är jobbigt när du inte trivs i din relation och min upplevelse är att du uttryckt detta redan för länge sedan på olika sätt. Som du säger så blir det väl ännu tydligare när du nu inte dricker alls. Kan känna igen känsla att leva med en ”roomie” som jag också gjorde i mitt tidigare äktenskap. Det som ändå är det viktigaste för att må bra är att kunna leva i ärlighet med sig själv och i samklang med det värden som är viktiga och meningsfulla.

Inget behöver ske på en gång, man kan begrunda och fundera på hur man vill att livet ska se, vilka lösningar som finns och vad som behöver göras. Och visst är det härligt att springa med sin hund, mycket saker faller på plats under löpningen😁. Blir en tur med mina lite senare idag🐕🐕🏃‍♀️.

Ha en fin tredje advent❤️

Carisie
sön, 2025-12-14 - 09:28

@Surkärring God morgon 🙏🏼 Nä man måste orka och vilja ordentligt. Jag har två skilsmässor i bagaget så jag är färdig med skilsmässor - var iofs färdig med äktenskap också men just den lilla detaljen sket sig 😂.

Du kanske inte stör dig "tillräckligt" på din roomie än? Det blir vad det blir och allt har sin tid. Jag önskar dig en härlig söndag.
🩵

Andrahalvlek
sön, 2025-12-14 - 09:36

@Surkärring Ingenting är bråttom. Sanningar kommer i dagen. Att se dem, bekräfta dem, är viktigt. Men vi måste inte kasta oss hals över huvud in i förändring. Tvärtom. Vi behöver all tid, kraft och energi åt att etablera det nyktra levernet. Påverka det vi kan påverka.

Tid för jobbyte, skilsmässa och flytt finns senare. Vi är många här på forumet som gjort radikala förändringar i våra liv. När vi blev nyktra såg vi vad som skavde, och efter mycket eftertanke gjorde vi något åt det. Själv har jag bytt arbetsuppgifter. Kan ärligt säga att jag idag öht inte känner mig stressad på jobbet. Jag hinner det jag ska göra, varje dag, och i god tid. Har till och med lite luft. Amazing.

Jag har varit nykter i snart 6 år, och jobbyten skedde för snart 3 år sedan. Ingen räkmacka direkt, men det har redat till sig och blivit precis som jag vill ha det. Här kan jag jobba på i 11 år till innan pension. Jag kan åtminstone hoppas att det blir så.

Var sak har sin tid. Nykterheten går först i alla lägen.

Kram 🐘

Surkärring
sön, 2025-12-14 - 17:18

Tack alla som svarat.
Nykterhet ör viktigt men jag tycker välmående överlag är viktigt. Tänker också på min man som har rätt rill en e gagersd partner som bryr sig. Känner att jag lämnat honom i ett vakuum och det känns inte bra.
Har så mycket tankar på vad livet kn erbjuda, både mig och min man, och jag tycker inte att det känns meningsfullt att vänta om det inte finns några känslor.
Frågan är när vet man?
Var går gränsen för att bryta upp?
För 19 år sedan var det enkelt, och väldigt tydligt. Jag mådde skit.
Nu är det mer ett långvarigt "mjäh" där jag bara inte orkar bry mig. Jag är likgiltig för mitt äktenskap. Och det känns inte sjysst
Men jag mår inte dåligt så att jag måste bryta upp för min skull. Jag sliter i vilket, just nu.
Svårt.
Min man förtjänar nåt bra.
Frågan är om han fattar att det finns bättre äktenskap det vi har just nu
80 vita dagar ikväll kl 22.