@Varafrisk, ibland är det bättre att ta tillbaka bollen och säga upp sig själv i stället. Men det är väl först när alla andra lösningar är uttömda. Vad vet jag? Styrkekramar åt er🤗

@Andrahalvlek Ja, ibland kan man önska sig mera. Min dotter har kontakt med arbetsförmedlingen och försäkringskassan. Hon har arbetstränat på ridhuset i vår stad. Hon tycker om djur och har bra handlag med djur. Började i augusti och har inte fått vara i närheten av en häst då måste hennes handledare vara med. Hennes handledare är chefen på ridhuset, och hon hinner inte riktigt m min dotter.Till en början med fick hon endast mocka men nu får hon bara bära vatten och strö ut spån. Min dotter förstår ju själv att de tycker säkert inte att hon har gjort bra ifrån sig. Man visar kanske men måste ju se om hon förstår. Ibland är min dotter för bra för att ha en if men när hon inte lyckas med ngt blir hon väldigt ledsen. På Samhall är hon livrädd för att hamna. Jag tänker hela sitt liv har hon tänkt att hon är normalbegåvad även om hon vetat om sina svårigheter. Hennes tanke var att flytta t Australien och jobba med djur, därefter hårfrisörska, flytta t Gbg. Jag måste säga att hon försöker så gott hon kan att sysselsätta sig när hon inte är på arbetsträning. Tränar, lagar mat, tar kontakt m många, kommer ofta hem t oss dessutom har hon sina katter men det blir även väldigt tråkigt vilket jag kan förstå. Jag är så stolt över henne som aldrig ger upp❤️

Kram 🥰

@Varafrisk ❤️

Och du skriver väldigt bra; att skriva är att uttrycka sig, direkt ur sitt hjärta om man vill, och ligger också högt upp på trappan jag talar om. Så känner jag också. Jag förstår att du peppat och hjälpt dottern din i hennes skola.

@Varafrisk Man vill ju alltid det bästa för ens barn, när de inte mår bra påverkar det en själv väldigt påtagligt! En av mina söner har haft mycket problem med psykisk ohälsa och det har verkligen varit en berg- och dalbana. Man stöttar på alla sätt man kan, men det tar energi och oron för hur det ska bli tär. Här har jag haft fördelen av en hustru som växeldragit med mig och vi har både gråtit och skrattat tillsammans. Jag hoppas verkligen allt går bra med jobbsökandet, en fast plats i tillvaron är alltid angelägen och välkommen. Samtidigt är unga vuxna bara i början av livet och det finns tid för sökande, bara det är någorlunda konstruktivt och inte för dem på villovägar. Var och en har ju sin resa att göra, men man vill ju verkligen hjälpa ens barn att undvika de värsta misstagen och hålla sig från destruktiva mönster.