DSE

Så där ja, mitt delmål är uppnått. Jag har inte druckit en droppe på ett år. Får hantera ångest och rastlöshet på andra sätt. Det märkliga är att de gånger jag tänkt att jag saknat det är så få. Är det fler som känt att det nästan gått väl lätt? Rädd att jag tar det för givet och inte ser upp för fallgroparna.

Molnet

@DSE Stort grattis till ett helt år av nykterhet.Skönt att du tycker att det varit relativt lätt.Berätta på vilka andra sätt du har hanterat ångest & rastlöshet på ?

Andrahalvlek

@DSE Grattis till ditt 1:a år som nykter! 🥳🥳🥳 År 2 är magiskt, då har man gjort allt nykter flera gånger och slipper tänka på det alls, det är helt naturligt. Men det är viktigt att påminna sig om hur illa det var, för där vill man aldrig hamna igen. Aldrig glömma. Aldrig ta första glaset.

Kram 🐘

fooliehutten

@DSE, starkt jobbat! Själv tvivlade jag på mig själv första året och gick med i AH typ på nykterhetens årsdag. I tvivlet fann jag på nå’t kufiskt vis det motstånd som krävdes att ta spjärn emot för att kunna dra mig själv framåt dag för dag. Jag hade bestämt mig att vara nykter och det gick ändå hyfsat lätt med det år 1. År 2 trodde jag skulle bli lättare, men tji fick jag. Jag mådde bättre, men min vana trogen tordes jag inte ta ut någon seger här inte. Kan ha varit dystymikern i mig med erfarenheten att hushålla med glädjen så den inte tar slut direkt? Jag upplevde trots detta en stabilt växande trygghet som bort räcka till genererande av ett lyckligt år, men inte riktigt. Kampen gick alltså vidare med känslan att det långsamt ändå blev bättre och bättre. En bit in i år 3 håller det på att sätta sig en känsla av att livet är hyfsat gott. Det känns tydligt att beslutet om nykterhet var rätt och det togs när jag druckit klart. Jag kan inte se att någon situation i livet skulle få en guldkant av alkohol, så har det faktiskt känts under hela resan från dag 1. En dag i taget och var morgon fundera om jag ångrar att jag var nykter igår. Hurra till dig för år 1👌🥳