Andrahalvlek

@Geggan Wow 😍 Heja dig! Heja oss! Kan man sluta dricka kan man fan göra allt annat, bara man vill. På fredag är det ett år sedan jag tog min första plågsamma löprunda. Milsvid skillnad.

Kram 🐘

Andrahalvlek

Helgens sällansak blev att dammsuga och tvätta bilen. Tog längre tid än 30 minuter, men det behövde verkligen göras. Sen har jag gjort allt annat jag brukar göra också: veckohandla, laga tio matlådor, sprungit och strax ska jag bada hund, tvätta och fixa med boken.

En helt vanlig helg, så himla mycket mer kraft och ork har jag. Min förbättrade kondition tror jag påverkar massor. Sen är jag noga med pauserna. Dansa, pausa ni vet. Göra något, vila en stund, göra något mer osv.

Att bara kötta timme efter timme fixar jag inte längre, inte med någonting faktiskt. Då töms mina batterier helt och det krävs total vila i 1-2 dagar för att komma igen.

Kram 🐘

Varafrisk

@Andrahalvlek Jag kan också sakna de vänner här på forumet som inte längre är. Ibland tittar ngn in och skriver några rader men är lika snabbt borta som hen kom in. Jag blir iaf glad när de tittar in, därmed inte sagt att jag inte blir glad om ngn ny tittar in. Blir väldigt glad om ngn ny tittar in h mig, och jag blir alltid glad för vilket besök jag än får🙏🏻❤️

Ha det fint! Kram!🥰

Andrahalvlek

Imorgon åker jag till Småland, ska bo på spa-hotell ihop med äldsta dottern en natt. Mini-möhippa, hon vill inte ha någon vanlig möhippa. Hon vill ha kontroll, men jag fick bestämma ställe. Och betala, men det gör jag gärna. Bada, mysa, prata och äta gott, och bada lite till.

Jag har sett fram emot den här helgen länge, nu är det äntligen dags. Jag mår bra av att ha något roligt att se fram emot varje månad. Något utöver det normala. För mycket och för lite skämmer allt.

Trevlighelgkram 🐘

Andrahalvlek

Har haft en jättemysig helg ihop med äldsta dottern ❤️ Dock rätt så mycket folk på spat och lite trångt i poolerna. God mat, lite shopping blev det också. För dottern, inte för mig: jag tappar köplusten i stora shoppingcenter.

När jag körde hem var jag så trött att jag nästan kunde somna, nä det var aldrig nära men jag var verkligen dödstrött. Mycket intryck, mycket mat, kass säng, kass kudde, varmt på rummet: och att hålla igång ett samtal i så många timmar är jag fan inte van vid längre 🤣 Totalt var det en toppenhelg, trots vissa minus.

Det var ren lycka att återförenas med min hund ❤️ Även så kort som en natt kan jag sakna honom nästan lika mycket som jag saknade mina barn när de var små. Det är nästan en fysisk saknad. Och att se hans återföreningslycka får mattehjärtat att svälla lite extra ❤️

Nu ikväll blev det 3 km löpning. I fredags var det ett år sedan jag började med att försöka springa. Minns första rundan. Min kropp kved och skrek nästan: Vad fan håller du på med människa!? Jag kunde knappt ta mig hem gående efteråt. Kunde knappt gå på en vecka.

Mycket har hänt sen dess. Det tog nästan ett halvår innan jag ens fixade att springa 3 gg/vecka: tisdag, fredag, söndag. Sen oktober fixar jag det, och jag höll igång löpningen hjälpligt även de isiga, mörka vintermånaderna.

Nu under våren är det ren fröjd att springa, och jag börjar faktiskt längta lite efter rundorna. Känslan efteråt slår det mesta. Lugn, nöjd, rensad skalle, kroppen har fått jobba. Och flåset. Nice 😍

Kram 🐘

Andrahalvlek

Lyssnar just nu på Anders Hansens senaste bok ”Hjärnans akilleshälar”. Mycket intressant bok!

Där står bland annat så här om missbruk:

”Även hjärnan strävar efter jämvikt och har sina egna bromspedaler. En av dessa har enorm påverkan på både vårt mående och hur vi lever vårt liv. Den bromspedalen finns i belöningssystemet.
Som du nyss har läst fungerar dopamin som en motor i hjärnans belöningssystem och får oss att vilja ha mer av det som hjälper oss att överleva. Man skulle kunna tro att dopaminsystemet lyser upp som en julgran när vi ställs inför god mat eller möjlighet till sex, och det stämmer att aktiviteten i belöningssystemet ökar av sådant. Men systemet fungerar inte som en lampa som antingen är på eller av. Det står istället ständigt och puttrar inom gränser som är finjusterade av naturen. Hjärnans bromspedaler säkerställer att belöningssystemet håller sig inom dessa gränser.”

”En av bromspedalerna justerar produktionen av både dopamin och antalet dopaminmottagare på hjärncellernas yta (dopamin utövar sin effekt genom att docka in i sådana mottagare). Om aktiviteten i belöningssystemet ökar försöker hjärnan återställa jämvikten genom att producera mindre dopamin och färre dopaminmottagare. En mindre belöning, som att äta en påse godis eller skrolla en stund på Facebook, kommer inte att leda till att hjärnan producerar mindre dopamin eller färre dopaminmottagare. Men att använda kokain, amfetamin eller heroin regelbundet kommer att göra det. Droger spränger de gränser inom vilka belöningssystemet normalt håller sig. Till exempel ökar sötsaker aktiviteten i dopaminsystemet med cirka 50 procent. Sex ökar den med 100–200 procent. Kokain och amfetamin ökar däremot aktiviteten med 500–1 000 procent. Inget naturligt stimuli kommer ens i närheten av det.”

”När belöningssystemet utsätts för stimuli som är långt starkare än något naturen skapat går hjärnans strävan att återställa balansen från att vara något som hjälpt människan att överleva till att bli en akilleshäl. Missbruk är alltså en sjukdom som beror på att belöningssystemet blivit felbalanserat – det har aktiverats alltför kraftfullt av substanser som hjärnan aldrig utvecklat någon motståndskraft mot.
Men om belöningssystemet blivit felbalanserat är det väl bara att sluta med alkoholen eller drogerna, då borde väl hjärnan återgå till sitt jämviktsläge? Tyvärr är det inte så enkelt. Dopamin finns nämligen inte bara i belöningssystemet utan också i pannloberna där det har en annan uppgift: att bromsa impulser.
Dopaminet i pannloberna påminner dig: Du borde inte göra det här. Det känns visserligen bra just nu men det kommer inte att leda till något bra på sikt.
Även här blir dopaminet felreglerat. Det leder till att förmågan att bromsa impulser försämras och man tar drogen tvångsmässigt.”

Det förklarar varför det är så svårt att låta bli att dricka fast vi vet att det inte är bra för oss. Det förklarar också varför allt känns meningslöst och jämngrått när vi precis har slutat dricka. En tid. För belöningscentrum piggar på sig efter en tids nykterhet, och då kan vi få dopaminkickar och endorfinrus av helt vanliga, trevliga saker. Så ha tålamod och tillit till processen.

Kram 🐘